Måltidspedagogik ht19-vt20

Måltidspedagogik + matematik

Matematiskt måltidsprojekt

Utvecklingsområden

Måltidspedagogiken genomsyrar  verksamheten på Karlsro Förskola och vi kommer fortsätta med detta under läsåret Ht-19-Vt 20. Vi kommer arbeta med projektet på de egna avdelningarna samt till viss del i tvärgrupper.

 

Något som vi sett i föräldraenkäter är att våra vårdnadshavarna inte vet hur vi arbetar med matematik i förskolan. Vi tänker därför utveckla det matematiska fokuset ännu mer och dokumentera matematiken i måltidspedagogiken. 

Detta går i hand med att Halmstad kommun har kommit ut med nya matematiska målbilder som vi ska arbeta utifrån.

Syfte/Mål

Genom att följa årstidsväxlingarna ser vi samband i naturen. Samt ser gången från frö till bord.

Vi ger barnen möjlighet att  upptäcka likheter, olikheter, jämföra, sortera, urskilja, se olika mönster genom ett matematiskt fokus.

Genom våra tvärgrupper ger vi barnen möjlighet att lära känna varandra över avdelningarna samt öka gemenskapen mellan avdelningarna.

Genom ständiga samtal, nya ord och begrepp utmanas barnens språkliga och matematiska utveckling.

Riktlinjer i läroplanen

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:3

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla 

förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Planera och genomföra

Hur gör vi/ hur undervisar vi? Hur arrangera miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

• Barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta - vi gör barnen delaktiga i hela processer, från förberedelser av undervisningen till avslutning. Vi ser oss själva som medforskare i barnens kunskapssökande och utveckling.
• Barns inflytande - Barnen ska göras delaktiga i dokumentationsprocessen och vi fotar, återberättar och reflekterar för att föra utvecklingen framåt.
• Språkstödjande, dialoger - Vi ställer frågor som möjliggör öppna svar där barnets egna tankar kommer fram. Vi ordförstärker allt vi gör och stöttar barnen när inte orden räcker till. Vi använder oss av korrekta begrepp.
• Vårdnadshavares involvering - För att göra projektet synligt har vi en  gemensamma dokumentationsvägg ute i korridoren vid köket där vi samlar våra dokumentationer.
• Att förstå och göra sig förstådd - Vi ord-, bild- och teckenförstärker kommunikationen där behov finns. Vi är närvarande pedagoger som stöttar barns kommunikation och interaktion för att skapa förståelse.
• Att lära tillsammans och av varandra - barnen är indelade i åldershomogena grupper där undervisningen anpassas utifrån vad barnen behöver utmanas i.
• Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter - Vi utgår som förra året från säsongens smaker och grönsaker. Vi använder Sapare metoden där vi lär in smaken med alla våra sinnen. De olika grönsakerna som erbjuds används med ett matematiskt fokus. Ex räkna, sortera, jämföra osv
• Variation i arbetsformer - I samarbete med vår kock så introduceras nya grönsaker och barnen bjuds in i köket för enklare matlagning.
• Olika gruppkonstellationer - Vi samlas i tvärgrupper i huset en gång i veckan (9.30-11:00, samma två pedagoger ansvarar för respektive grupp). Blixten McQueen gruppen på måndagar och Blomgruppen på tisdagar. Samtidigt arbetar de kvarstående barnen på avdelningarna med samma fokus på en nivå som utmanar dem.
• Dialog och produktiva frågor - Vi ställer frågor som möjliggör öppna svar där barnets egna tankar kommer fram.

 

 

 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Utvärdering – dokumentation som behövs för att analysera och utvärdera målen som valts. (Vi kan välja några eller flera av målen för utvärdering).

Vad ska dokumenteras?

Hur ska dokumentationen göras? Digitalt och analogt. Till gemensamma lärväggar samt barnens egna lärloggar.

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Ansvariga pedagoger i tvärgrupperna har en timmes gemensam planering där tid för dokumentation, reflektion och framåtsyftande planering görs. Övriga pedagoger dokumenterar när tillfälle ges.

Vem/vilka genomför dokumentationen?

Barnen ska göras delaktiga i dokumentationsprocessen och vi fotar, återberättar och reflekterar för att föra utvecklingen framåt. Barnen i Blomgruppen har egna dokumentationsböcker.  

 

 

 

Ansvarig pedagog för gruppen ser till att dokumentationerna genomförs både digitalt och analogt.

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Ansvariga pedagoger samt planeringsgruppen.

Koppling till teori, forskning - vetenskaplig grund

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,