Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kunskapens projektbeskrivning 2019/2020

Skapad 2019-10-14 09:14 i Tidavads förskola Mariestad
Förskola
På Kunskapen vill vi att alla ska känna sig trygga och sedda och få möjlighet att utforska och upptäcka sin omvärld på olika sätt. De ska få många olika upplevelser och vi ska ge dem nya utmaningar som leder till nya kunskaper och insikter. Genom olika gruppstärkande övningar och lekar vill vi öka samspelet och kommunikationen mellan barnen.

Innehåll

Var är vi?

Vi upplever att vi har fått ihop gruppen på ett bra sätt och alla nya, både barn och vuxna har hittat sin plats. Vi ger och tar tillsammans och trivs med varandra. Vi fortsätter att arbeta med gruppen så att barnen känner tillit till sin egen förmåga och känner trygghet i sig själv tillsammans med andra. Några barn har ett större behov än andra vilka vi måste stärka på olika sätt. Sommarskuggan är en hjälp i att nå fram till barnen på ett bra då alla barnen har sett figuren på ett eller annat sätt. Det lockar barnen till utforskande, samtal och kommunikation med varandra och det är ingen de är rädda för.

 

Beskriv ett nuläge. Varför ska vi arbeta med detta område? (Forskning) Behov/intressen hos barnen.

 

Vart ska vi?

Vi vill öka barnens samspel och deras möjligheter till kommunikation med varandra och oss pedagoger genom att barnen får möta många olika uttryckssätt. Genom att få leka olika lekar, möta olika material och utforska olika saker och miljöer ska barnen få en bra grund att stå på. Halva barngruppen ska börja skolan nästa höst så vi vill att de ska få med sig en bred bas där de kan känna sig trygga inför mötet med skolan.

Förskolan har som kvalitetsmål i år att "Skapa en pedagogisk atmosfär som främjar till att stimulera barnets kommunikation, lek och samspel genom olika uttryckssätt". Detta kopplar vi till vår verksamhet genom att vi erbjuder barnen många olika upplevelser tillsammans där syftet är att träna samspel, öka vår kommunikation och ser att det finns olika sätt att se på samma saker. Detta ökar deras intresse för att få veta mer om nya och obekanta saker och ämnen. När vi undersöker lär vi oss nya ord och uttryck vilket ökar vår ordförståelse samtidigt som vår kommunikation och vårt samspel utvecklas.

I utbildningen ska vi sträva mot läroplanens alla mål och det är under projektets gång som vi kan se alla delar ur läroplanen som flätas in under processen. Då vi arbetar med förskolans äldre barn är det stort fokus på att finna uttryckssätt som främjar ett hållbart lärande som barnen kan bära med sig under sin fortsatta tid i utbildningen och kring det står det skrivet i läroplanen att:

"Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet" (Lpfö18 sid.7).

 

Vilket syfte har vi med att arbeta med detta projekt/tema/arbetsområde?

Vilka mål från Lpfö ska vi arbeta med?

Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?

 

Hur gör vi?

En utbildning med mångfald av uttryckssätt, de hundra språken, anser vi är en grund till att fånga det enskild barnets förutsättningar, nyfikenhet och intresse. En utbildning som erbjuder en mångfald av uttryck anser vi skapar förutsättningar för barnen att i tillåtande och tillgängliga pedagogiska miljöer, bekanta sig med de olika språken för att kunna finna "sin egen väg" till uttryck och lärande. Vi strävar mot en mångsidig utbildning med fokus på de hundra språken och ett hållbart lärande.

Projektet dokumenteras i Unikum via lärloggar och reflektioner och alla pedagoger på hemvisten har ett ansvar. Ansvaret innebär att lärloggar ska göras utifrån valda aktiviteter/händelser med barnen, Skriva vekoreflektioner varje måndag kopplat till innehållet föregående vecka, samt skriva månadsreflektioner där månades reflektioner kopplas och fördjupas mot våra mål i vårt SKA-arbete. Vi reflekterar och analyserar lärloggarna tillsammans i arbetslaget med utgångspunkt utifrån fem analysfrågor; Vad är syftet? Vad/hur var min roll som pedagog? Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt? Hur stärker aktiviteten barnets/barnens språk och kommunikation? Hur går vi vidare?

Vi upplever att frågorna är ett bra stöd för oss för att komma på djupet i reflektionen kring de pedagogiska dokumentationerna. Det ger oss ramarna för vad vi ska analysera och gör så att vi kan fokusera på vårt fokusområde kring språk, kommunikation och samspel. Samt att vi tydligt ser så att vi följer den röda tråden genom frågan; Hur går vi vidare.

 

Vi arbetar även med att återkoppla och ge tillbaka dokumentationen till barnen och detta görs via reflektioner både i storgrupp men också i mindre grupper. Variationen av olika reflektionsforum är av stor vikt då det är där barnen ytterligare kan berätta sina tankar, frågor och funderingar kring just det som berördes vid det aktuella tillfället. Dessa tillfällen ger oss pedagoger en djupare bild av barnens tankar, då vi får mycket tillbaka från barnen. I arbetet med de yngsta barnen är det verkligen av vikt att hitta olika reflektionsforum där barnen kan uttrycka sig på andra sätt, då det verbala språket inte är det dominanta. Att fördjupa reflektionen med barnen är även något vi valt att ha som utvecklingsområde i år i vårt SKA-arbete, då vi anser att det är något vi behöver fördjupa oss i för att finna många olika forum för reflektion, samt hur vi på bästa sätt kan arbeta vidare med den reflektionen och återkopplingen. Det är sen på våra planeringsmöten både veckovis och månadsvis som vi pedagoger reflekterar vidare kring processen i processloggen med barnens tankar som grund, och dokumenterar den tillsammans i vår processlogg i Unikum samt i vårt SKA-underlag.

 

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Hur dokumenterar vi?

Vems ansvar? 

Stödfrågor för veckoreflektion

Skriv in veckoreflektion längst ner i avdelningens planering för avsnittet "reflektion och analys". Skapa en ny reflektion varje vecka. Var noga med att skriva en rubrik och vilken vecka det är på reflektionen.

 

Följande reflektionsfrågor kommer vi att reflektera kring veckovis under projektets gång:

Vad är syftet?

Hur stärker aktiviteten barnets/barnens språk, kommunikation och samspel?

Vad/hur var min roll som pedagog?

Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?

Hur går vi vidare?

 

 

Stödfrågor månadsreflektion/kvalitetsverktyg/Ska-arbete

I månadsreflektionen reflekterar förskolan kring de reflektionsfrågor som är riktade till enhetens kvalitetsmål, d.v.s. vad framgår i vår handlingsplan? Samt en djupare reflektion av de tidigare veckoreflektionerna under månaden.

 

Reflektionen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och rubriksätts med t.ex. Månadsreflektion september. Kan med fördel skapa underrubriker för varje område i SKA-arbetet. 

Stödfrågor halvårsanalys (görs i december)

Analys av reflektioner som gjorts under hösten.

Litteraturhänvisningar/vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet ska läggas till. Analysen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och månadsreflektionerna och rubrikssätts med halvårsanalys.

Frågor att reflektera kring i halvårsanalysen:

  • Vart står vi?

  • Vad går vi vidare kring? Varför?

  • Beskriv på vilket/vilka sätt ni når måluppfyllelsen i utbildningen?

  • Hur stärks ert innehåll i reflektionen av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?   

 

Slutanalys 2019/2020:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: