Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Upplevelsens projektbeskrivning 2019/2020

Skapad 2019-10-14 10:37 i Tidavads förskola Mariestad
Förskola
På Upplevelsen anser vi att våra barn skapar kunskap genom att få utforska olika material med alla sina sinnen, vara i samspel med andra och att få göra samma sak många gånger för att barnen ska kunna känna sig trygga och gå vidare i sin lärprocess. Barnen visar intresse för djur och natur genom kroppsspråk och ansiktsuttryck. Vi märker att de blir mer öppna för utforskande när vi byter miljö under dagarna.

Innehåll

Var är vi?

Vad är utgångspunkten och syftet med projektet/utvecklingsområdet och hur har vi sett det/barnens intresse? Under vårt förprojekt ville vi skapa förutsättningar för samspel och kommunikation där vi fokuserade på barnens intressen och upptäckter. Vi har erbjudit många olika aktiviteter och uttryckssätt för att stimulera barnets kommunikation, lek och samspel. Vi har sett att barnen haft ett stort intresse av djur och natur då de har visat nyfikenhet, förundran och stannat i nuet. För att få syn på barnens intressen har vi pedagoger reflekterat tillsammans i stunden och efteråt för att fördjupa och synliggöra barnens upptäckter för varandra. Vid upplevelserna av naturen skapades stunder av samspel och kommunikation. Vi samlade ihop oss kring varje upptäckt på vägen och stannade kvar i stunden för att barnen skulle hinna reflektera och upptäcka både enskilt och tillsammans.

 

Vart ska vi?

Varför ska vi arbeta med detta område? (Forskning) Behov/intressen hos barnen. Barnen visar intresse för djur och natur genom kroppsspråk och ansiktsuttryck. Vi märker att de blir mer öppna för utforskande när vi byter miljö under dagarna. ”Barn är upptäckare och utforskar sin omgivning på ett naturvetenskapligt sätt med hela kroppen. Det gäller för pedagogerna att uppmärksamma barnens funderingar och hjälpa dem vidare i sitt utforskande genom att vara medupptäckare. (s. 6) Naturvetenskap& teknik i förskolan – med utemiljön som inspiration. (2012)

Vilken/vilka kunskapsteorier ligger till grund för vår barnsyn och kunskapssyn? På Upplevelsen tror vi att våra barn skapar kunskap genom att få utforska olika material med alla sina sinnen, vara i samspel med andra och att få göra samma sak många gånger för att barnen ska kunna känna sig trygga och gå vidare i sin lärprocess. M. Lundström beskriver att vi pedagoger i förskolan har ansvaret för att alla barn får tillgång till alla de språk som uttrycks i läroplanen. Detta för att stärka barns röst och position. Detta är en grundförutsättning ”för att de ska kunna lära sig, eftersom lärandet sker i samspel med andra människor.” (s.45). I boken Det synliga barnet nämner författaren M. Lundström, Ingrid Engdahls teoretiska ansats som hon förankrar i fenomenologin "som innebär att man försöker beskriva och möjligen även förstå enskilda människor och grupper av människor genom deras levda relationer och handlande i den miljö de lever i. Utifrån den definitionen av begreppet kan man säga att alla vi som arbetar med att försöka förstå barnen i förskolan har en fenomenologisk ansats." (s.43)

 

Vilka mål från Lpfö ska vi arbeta med? Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?

"Skapa en pedagogisk atmosfär som främjar till att stimulera barnets kommunikation, lek och samspel genom olika uttryckssätt." Lpfö 18 Arbetslaget ska:

• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, (s. 12) Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, (s. 13-14) Dessa mål ifrån Lpfö-18 stödjer enhetens kvalitetsmål.

 

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?

Vi vill skapa förutsättningar för barnen att möta nya material och miljöer för att stärka barnen i deras lek, samspel och kommunikation. För att skapa förutsättningar för detta behöver den pedagogiska miljön vara anpassad, tillåtande, inspirerande och tillgänglig.

 

Hur gör vi?

På vilket sätt iordningställs miljön på avdelningen så att projektet kan ”leva” under hela dagen?
Pedagoger och barn har tagit med material från naturen in på hemvisten. Vi skapar kopplingar till naturen genom att ha naturmaterial och annat tillgängligt för barnen att upptäcka och utforska på olika vis. Genom att observera barnen med materialen kan vi bygga vidare på deras upptäckter.

Hur presenteras och hur startar vi upp projektet med barnen? Vi tar in material och skapar en lärmiljö i vår atelje med projektet i fokus. Vi presenterar det nya materialet för barnen och de får vara delaktiga i att samla ihop det vi vill utforska vidare och det barnen visar intresse för.

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Vårt arbetssätt grundar sig i det Martina Lundström skriver kring att barnen under introduktionen får möta nya material istället för att det blir en enda lång väntan på att barnet ska bli tryggt i sin nya miljö. Det synliga barnet (s.56-57). Under inskolningarna började vi vårt förprojekt när vi kände att barnen hade en grundtrygghet hos oss pedagoger. Genom att erbjuda nya upplevelser för barnen i de nya miljöerna blev barnen mer och mer trygga på hemvisten och i de relationer som de ingår i dagligen. Vi delar in barnen och oss pedagoger i mindre grupper tillsammans med materialen för att utforska det i ett tryggt samspel med plats för lärande. Då kan vi se barnens lärande och lärprocesser på "Att inta ett medvetet barnperspektiv innebär att lyssna på barn och försöka förstå deras perspektiv" (Det tidiga språkbadet, Rigmor Lindö, s.24) Ateljén är i centrum men vi tänker att miljöerna även sprider ut sig ute på hemvisten. Naturmaterial som barnen inspirerats av utomhus tas in för vidare utforskande på olika sätt. Via bilder från vårt projekt kan barnen själva reflektera kring vad vi gör och upplever tillsammans. Bilder finns tillgängligt på väggar och via projektor för att inspirera och synliggöra barnens processer.

Hur dokumenterar vi, vems ansvar? 

Dokumentationen grundar sig i både planerade och spontana aktiviteter som sker i utbildningen. Vi pedagoger ansvarar tillsammans för dokumentation och reflektion i unikum och att vi för det arbetet framåt. Vi använder oss av reflektionsfrågor i våra veckoreflektioner och dessa frågor hjälper oss att gå djupare i barnens processer.

 

Stödfrågor för veckoreflektion

Skriv in veckoreflektion längst ner i avdelningens planering för avsnittet "reflektion och analys". Skapa en ny reflektion varje vecka. Var noga med att skriva en rubrik och vilken vecka det är på reflektionen.

Vad är syftet?

Hur stärker aktiviteten barnets/barnens språk, kommunikation och samspel?

Vad/hur var min roll som pedagog?

Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?

Hur går vi vidare?

 

 

Stödfrågor månadsreflektion/kvalitetsverktyg/Ska-arbete

I månadsreflektionen reflekterar förskolan kring de reflektionsfrågor som är riktade till enhetens kvalitetsmål, d.v.s. vad framgår i vår handlingsplan? Samt en djupare reflektion av de tidigare veckoreflektionerna under månaden.

Reflektionen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och rubriksätts med t.ex. Månadsreflektion september. Kan med fördel skapa underrubriker för varje område i SKA-arbetet. 

 

Stödfrågor halvårsanalys (görs i december)

Analys av reflektioner som gjorts under hösten.

Litteraturhänvisningar/vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet ska läggas till. Analysen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och månadsreflektionerna och rubrik sätts med halvårsanalys.

Frågor att reflektera kring i halvårsanalysen:

  • Vart står vi?

  • Vad går vi vidare kring? Varför?

  • Beskriv på vilket/vilka sätt ni når måluppfyllelsen i utbildningen?

  • Hur stärks ert innehåll i reflektionen av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?   

 

Slutanalys 2019/2020:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: