Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Upptäcktens projektbeskrivning 2019/2020

Skapad 2019-10-14 12:54 i Tidavads förskola Mariestad
Förskola
Utifrån det vi sett i vårt förprojekt så visar barnen ett stort intresse för sagor och sånger. Via sagor, sånger och barnlitteratur så vill vi skapa förutsättningar för goda möten och hållbara relationer i våra lekmiljöer.

Innehåll

Var är vi?

Vad är utgångspunkten och syftet med projektet/utvecklingsområdet och hur har vi sett det/barnens intresse? Förra årets projekt innehöll mycket sång, rim och ramsor vilket fångade barnen intresse och nyfikenhet. Vi har fortsatt med det som är bekant för barnen och bygger vidare med nya sånger, ramsor och sagor. Vi har i förprojektet fördjupat oss i sagan "Om den lilla gumman" Där barnen själva fått agera med materialet. För att utveckla sin fantasi och använda sig av något av de andra hundra språken, fick barnen måla med vattenfärg för att ge uttryck för händelsen i sagan. Att plocka med sagan i andra miljöer så som till skogen ger barnen nya infallsvinklar till deras egna fantasi. Vi plockade med material från skogen och byggde på så sätt upp sagan i vår miljö inne, så har de tillgång till det under hela dagen. Genom att vi reflekterat tillsammans med barnen med hjälp av projektorn på de bilder vi tagit under de olika lärprocesserna i förprojektet. Under förprojektet har vi sett att barnen börjar att samspela med varandra, men att alla barn inte förstår och då blir det konflikter i barngruppen. Här har vi fått tillgång till de Tio små kompisböckerna för de yngsta (av Linda Palm och Lisa Sollenberg) som vi kommer fokusera på under vårat projekt.

 

Vart ska vi?

Vilka mål från Lpfö ska vi arbeta med?

Normer och värde

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

 

Förskollärare ska ansvara för att

• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen.

 

Arbetslaget ska

• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

 

Utveckling och lärande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

• fantasi och föreställningsförmåga,

 

Förskolläraren ska ansvara för att varje barn

• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,

• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,

 

Arbetslaget ska

• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande

 

Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?

Vårt utvecklingsområde för året är "Skapa en pedagogisk atmosfär som främjar till att stimulera barnets kommunikation, lek och samspel genom olika uttryckssätt".

Genom att stärka barnens samspel med varandra med hjälp av kompisböckerna kommer vi kunna skapa miljöer som barnen är med och utvecklar. Där barnen får möjlighet att genom lek öka kommunikationen och även samspelet dem emellan och oss pedagoger.

 

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?

"Känneteckandet för lek är samförstånd, turtagning och ömsesidighet, att man ger och tar och turas om i leken, att man skämtar, att man kan skilja på vad som är lek respektive allvar och att man har roligt tillsammans. Barn som inte har lärt sig dessa tre grundregler har svårt för att leka med andra barn" ( Utbildning och undervisning i förskolan av Christian Eidevald, Ingrid Engdahl 2018 ).

"Kommunikation uppstår när något överförs mellan två eller flera parter som möts". "Lärandet sker i kommunikationen". "Utan uttryck ingen kommunikation utan kommunikation inget lärande". ( Det synliga barnet av Martina Lundström 2016).

Barnet har hundra språk, hundra händer, hundra tankar, hundra sätt att tänka. (Loris Mallaguzzi ur dikten Tvärtom, det är hundra som finns! 1996)

 

På vilket sätt iordningställs miljön på avdelningen så att projektet kan ”leva” under hela dagen?

Genom att ta in naturen i vår innemiljö ger vi barnen möjligheter för att skapa tillgänglighet hela dagen och att fler av barnen kan agera sagan och få utbyte av språk och kommunikation genom deras lek.

Vi har skapat miljö där barnen kan ösa, hälla och sortera pasta där barnen både samspelar och har kommunikation med varandra. Att barnen får uppleva med sina sinnen och få känna på olika material så som pasta, deg mm, tränas barnens samspel och med det ökar barnens språk/kommunikation och samspel med varandra och med oss pedagoger.

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?

Att barnen ökar sin förmåga till samspel, kommunikation, lyssna och turtagning genom leken.

Hur gör vi?

Hur presenteras och hur startar vi upp projektet med barnen?

"Vi kommer att introducera de tio små kompisböckerna för de yngsta" Den första boken i serien som vi kommer börja med är "Lyssna och komma överens" då barnen har svårt för att samspela med varandra. Våra språkpåsar kommer också vara en stor del i projektet under året som vi kommer använda i våra olika miljöer och anpassa till samspel mellan barnen i deras lek.

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Vi använder oss av sagor, rim språkpåsar och kompisböcker. Att detta sedan visualiceras i våra miljöer och i våra samlingar. Att barnen ska kunna använda materialet till rolllekar men att vi pedagoger även använder oss av rollek genom handdockor.

 

Hur dokumenterar vi? Vems ansvar? 

Det är pedagogerna på hemvistens ansvar genom dokumentation i Unikum med veckoreflektion,månadsreflektion och våra lärloggar. Mellan oss pedagoger och tillsammans med barnen, observationer, foto och filmer. Vi projicerar upp bilder och filmer på väggen och reflekterar tillsamman med barnen. Vi visar bilder för föräldrarna  fotoramen i hallen. Det är arbetslagets ansvar.

Stödfrågor för veckoreflektion

Skriv in veckoreflektion längst ner i avdelningens planering för avsnittet "reflektion och analys". Skapa en ny reflektion varje vecka. Var noga med att skriva en rubrik och vilken vecka det är på reflektionen.

 

Vad är syftet?

Hur stärker aktiviteten barnets/barnens språk, kommunikation och samspel?

Vad/hur var min roll som pedagog?

Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?

Hur går vi vidare?

 

Stödfrågor månadsreflektion/kvalitetsverktyg

Pedagogerna reflekterar kring de reflektionsfrågor som är riktade till enhetens kvalitetsmål, d.v.s. vad framgår i vår handlingsplanen? Samt en djupare reflektion av de tidigare veckoreflektionerna under månaden.

 

Reflektionen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och rubriksätts med t.ex. Månadsreflektion september. Kan med fördel skapa underrubriker för varje område i SKA-arbetet.

 

Stödfrågor halvårsanalys (görs i december)

Analys av reflektioner som gjorts under hösten.

Litteraturhänvisningar/vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet ska läggas till. Analysen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och månadsreflektionerna och rubrikssätts med halvårsanalys.

Frågor att reflektera kring i halvårsanalysen:

  • Vart står vi?

  • Vad går vi vidare kring? Varför?

  • Beskriv på vilket/vilka sätt ni når måluppfyllelsen i utbildningen?

  • Hur stärks ert innehåll i reflektionen av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?   

 

Slutanalys 2019/2020:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: