Fysik: Ht åk. 7

Solen är den viktigaste energikällan vi har. Det förenar biologin och fysiken och kan koppla samman vår vardag och naturen.

Energi omvandlas, byter form och vi har lärt oss att använda detta i olika tekniska lösningar och sammanhang. Tanken är att bättre förstå vår vardag och hur vi använder oss av fysiken utan att vi tänker på det.

Konkretiserade mål/ mål för arbetet

Vad ska eleven kunna?

Du ska delta och utveckla samtal och diskutera frågor som berör energi.

 

Detta avsnitt handlar om att inhämta kunskaper om följande begrepp: Energi, kraft, arbete, energikälla, energiform, verkningsgrad, enheten Joul, temperatur (termisk energi), rörelseenergi (kinetisk energi), lägesenergi (potentiell energi), enheter temperatur (Kelvin, Celcius, Fahrenheit), värmeflöde, volym, materia, massa, tyngdkraft, gravitationskonstant, tryck och densitet/täthet. 

 

Dessa begrepp ska du sedan lära dig använda i olika sammanhang där du samtalar olika inom olika frågor. 

 

Dessutom ska du träna och utveckla din förmåga att genomföra undersökningar och dokumentera dessa.

 

Vilka förmågor ska du träna?

De förmågor som du ska träna på är att använda kunskaper i fysik för att kommunicera i frågor som rör energi.

Begreppen ovan bör användas i samtalen och även när du genomför systematiska undersökningar inom bland annat hastighet, densitet mm.

Målet är att träna att sätta kunskaper och begrepp i samband med vardagssituationer och naturen. Att kunna se fysiken i vardagen.

Undervisning - arbetssätt

Lektionerna är indelade i genomgångar, diskussioner, laborationer där begrepp och kunskaper presenteras och tränas under laborationer. 

Vad ska eleven få undervisning om?

De olika begreppen inom ämnesområdet tas upp under genomgångar och eleverna kommer sedan att testa en del av dem på laborationerna. De kommer sedan testas genom att sättas i sammanhang från er vardag. 

Vilka centrala förmågor och begrepp ska vi träna?

Vi ska träna kunskaperna och begreppen inom fysikområdet och undersöka vissa modeller och deras giltighet, exempelvis tyngd och hur den skiljer sig mellan jorden, månen och rymden i allmänhet. Det handlar om att träna sig i att se naturvetenskapen runt sig och använda den som förklaring kring varför vissa saker är som de är. Att göra undersökningar och utveckla detta är en viktig del av inlärning och träning av kunskaper och begrepp och detta kommer vara en viktig del av lärandet.

Hur ska du lära?

Genom att vara aktiv lyssnare på lektioner kan man träna sina kunskaper dels genom att ställa frågor, men också komma med egna idéer och funderingar kring det vi pratar om på lektionerna. Det är viktigt att ta med sig sina egna erfarenheter in till lektionerna, då vi kan använda detta som utgångspunkt för vad som ska utvecklas och läras. Under laborationerna kommer vi göra vissa experiment som är vardagsförankrade där ni kommer träna och fundera kring er vardag och i andra fall genomföra mer vetenskapliga och slutna undersökningar, som kring densitet.

Aktiviteter.

Aktiviteterna är således genomgångar, laborationer, diskussioner och samtal.

 

Elevinflytande

Många lektioner ska ha influenser av din verklighet och den vardag som vi lever i. Ju mer aktiv du är på lektioner desto bättre kommer vi kunna knyta an till det som intresserar dig och koppla det vidare till ditt lärande och utveckling. 

På vilket sätt kommer du få möjlighet att påverka undervisningen eller hur bedömningen ska gå till? 

 Som nämnt tidigare handlar det om att kunskapen ska omvandlas till din vardag. Om du deltar och bidrar med idéer och tankar kommer dina exempel ligga till grund för hur vi illustrerar kunskapen och omvandlar den till praktik och vardag.

Hur förändrades arbetet efter din delaktighet?

 En genomgång är tänkt att vara en tankeväckande stund där min kunskap delas och omvandlas till din kunskap genom samtal och dialog. 

Bedömning

Vad ska bedömas?

 Vid slutet av terminen kommer vi att ge er olika fall som handlar om de olika kunskaperna och begreppen. 

Vilka bedömningsaspekter ska läraren titta på? (matris, kriterier)

•  Hur mycket du deltar i samtal.

• Hur mycket som du använder kunskaper i samtal.

• Att du använder begreppen från området.

• Att du kan ställa frågor till de andra och vara nyfiken på hur de menar.

• Att bygga vidare på någon annans resonemang.

• Att vara kritisk till allt tyckande, det är viktigt att ifrågasätta de som påstår saker utan att de kan motivera. Ställ då en fråga  som "Hur menar du med ...?", "Kan du förklara varför ... är så?"

• Du planerar en laboration.

• Du genomför en laboration på ett säkert sätt.

• Du dokumenterar och drar slutsatser av en laboration.

Hur och när ska bedömningen gå till?

Gällande laborationer kommer det göras genom en laboration som kommer tilldelas i början av december, där eleverna får planera, genomföra och dokumentera gällande en av kunskaperna som ingår inom arbetsområdet.

De andra kunskaperna och förmågorna kommer testas i samtal kring ett par fall som handlar om ämnesområdet. Det kommer också att kopplas ihop med matematiken.

 

Slutuppgift - träningsuppgift kan beskrivas här.

Den laborativa delen kommer sammanvägas med samtalen och i slutet av terminen resultera i avslut av detta arbetsområde.