Anne Frank

Anne Franks dagbok 

Avsnitt 1 https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1365788?programid=3171

 

1. Vilka är huvudpersonerna i den här sanna berättelsen?

2. Varför måste Anne ha så mycket kläder på sig när hennes familj flyr till gömstället? Varför har de inte resväskor?

3. Anne berättar om hur det är för judar i Nederländerna vid den här tiden. Vad får judar inte göra som de andra holländarna får?

4. Familjen Frank ska gömma sig till ”det här” är över. Vad menar de med ”det här”?

5. Avsnittet slutar med att Anne får dagboken av sin pappa. Men vi hör också sirener. Hur tror du Anne känner sig?

Nya ord: Pampucher (galoscher), Davidstjärna, Gestapo, arrestera, koncentrationsläger.

Avsnitt 2 https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1365789?programid=3171

 

1. Anne får inte gå ut, inte prata och inte röra på sig så att det låter under kontorstid. Hur känner sig Anne när de får låta igen? 

2. De bråkar en del vid matbordet. Särskilt herr Van Daan är sur. Varför tror du att de bråkar?

3. Vad händer med mjölkglaset? Varför gråter Anne efteråt?

4. Vem flyttar in? Vad berättar han om situationen för judarna i Amsterdam?

5. Vad hör Anne på nätterna? Vilka är de allierade som kommer för att rädda dem?

6. Vad skulle Anne vilja göra när kriget tar slut?

Nya ord: Rasar, näsvis, ohygglig, flörtar, att vara det svarta fåret i en familj, dödsläger.

Avsnitt 3 https://sverigesradio.se/avsnitt/1365790

 

1. Anne undrar om inte dagboken känner sig som en ko. Vad menar hon? 

2. Familjerna i gömstället tänder chanukka-ljuset. Vad gör de då?

3. Efter firandet händer något skrämmande. Vad?

4. Tjuven smiter, men herr Dussel tror inte att allt är bra för det. Vad tror han att tjuven kommer att göra?

 

Nya ord: faran är över, inbrott, överenskommelse, spritt språngande galen.

Avsnitt 4 https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1367862?programid=3171

 

1. Anne känner en förändring inuti sig själv berättar hon. Vad tror du det handlar om?

2. Herr Kraaler har en fråga till Otto Frank om en man, Karl, på lagret. Vad är det med Karl?

3. Margot önskar att slutet kan komma. Varför tror du? 

4. Efter att ha levt tillsammans länge så börjar Anne och Peter att prata med varandra. Hur känner Anne över det? 

5. Mamma Edith tycker att Anne inte ska vara så mycket hos Peter. Och inte med stängd dörr. Varför säger hon så? 

6. Blir Anne kär i Peter?

Nya ord: utpressning, landstigit, magsår.

Avsnitt 5 https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1367864?programid=3171

 

1. Herr Van Daan upptäcks i köket. Vad gör han?

2. Då knackar Miep på dörren och berättar att ”invasionen har börjat.” Vad betyder det? 

3. Invasionen skulle kunna befria Anne och de andra. Hon är otålig. Vad längtar hon efter? 

4. Det ringer. Herr Dussel tror att det är en signal. Han vill att de ska svara i telefonen. Vad tror han har hänt?

5. Bilar kör fram. Fotsteg hörs. Vad händer? 

 

Nya ord: Sniken, egoistisk, kräver, invasion, D-dagen, befriade, konjaken.

Pedagogisk planering

Vi kommer att lyssna på Anne Franks dagbok från Sveriges Radio. Arbetet kommer att sträcka sig över fyra veckor och kommer att innefatta fler delar än att lyssna, men att lyssna är grunden som vi sedan kommer att fortsätta att bygga på genom att landa i de mänskliga rättigheterna.

Kopplingar läroplan

 

Syfte svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

Syfte religion
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet

Syfte samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• reflektera över mänskliga rättigheter

Centralt innehåll

Re  4-6 Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
Re  4-6 Etik Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
Re  4-6 Etik Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Sh 4-6 Vad demokrati är

Sh 4-6 De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Sh 4-6 Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.

Sv  4-6 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Sv  4-6 Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Kunskapskrav

Sv: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. [... ]Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

 

Re: Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.

 

Sh: Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

Kunskapskrav omarbetad elevnivå (detta ska bedömas)

• Visa att du förstår det du läser och lyssnar på genom att svara på frågor om texten

• Kunna motivera dina svar till läsloggens frågor (förklara varför du svarar som du gör) 

Arbetssätt

• Tyst enskild läsning varvat med högläsning

• Läslogg i Classroom med frågor

• Diskussion i smågrupper

• Diskussion i helklass

• Genomgång av lärare där läsförståelsestrategier synlighetsgörs

För att stimulera elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet sker feedback under arbetets gång, och ges både som enskilda kommentarer i läsloggen samt muntlig feedback, för att fungera formativt. 

 

För att skapa ett större sammanhang och helhet för arbetsområdet kopplas även ämnet religion och samhällskunskap till uppgiften.

Bedömning
Bedömning sker i det fortlöpande arbetet genom elevens läslogg samt genom den muntliga del som eleven visar. 

Forskning
Huruvida läsning är viktigt eller inte råder det inga tvivel om. Läsning genomsyrar alla skolans ämnen och forskare inom läs- och skrivfältet är eniga i frågan om att läsning bör ta stort och regelbundet utrymme klassrummet (Gambrell 1996; Sanacore 1999; Jönsson 2007; Stairs & Stairs Burgos 2010; Gambrell 2011; Reutzel & Juth 2014; Dickerson, 2015). 

 

Skolverket skriver om en metastudie, Writing to read, där resultatet från en mängd forskningsartiklar påvisar att läsförståelsen stöttas av att man skriver om det man har läst (Skolverket 2015). Resultatet av metastudiens analys gör att författarna Graham och Hebert (2010) rekommenderar en undervisning som inbegriper att elever skriver om det lästa.

 

Litteraturförteckning

Dickerson, Katie (2015). Reimagining Reading: Creating a Classroom Culture that Embraces Independent Choice Reading. Perspectives on Urban Education. Tillgänglig: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1056721.pdf [2019-06-07]

Gambrell, Linda B. (1996). Creating classrooms that foster reading motivation. The Reading Teacher. Tillgänglig: https://ny24000991.schoolwires.net/cms/lib03/NY24000991/centricity/domain/11/9706160248.pdf [2019-06-07]

Gambrell, Linda B. (2011). Seven Rules Of Engagement: What's Most Important to Know About Motivation to Read. The reading teacher. Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/TRTR.01024/abstract [2019-06-10]

Graham, Steve & Michael Hebert (2010). Writing to read. Evidence for How Writing Can Improve Reading. A report from Carnegie Corporation of New York. New York: Carnegie Corporation. Tillgänglig: https://www.carnegie.org/media/filer_public/9d/e2/9de20604-a055-42da-bc00-77da949b29d7/ccny_report_2010_writing.pdf  [2019-06-10]

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs f3. Diss., Malmö Högskola. Tillgänglig: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf;jsessionid=68DAD504E40BFC0FFE8C685324E1646B?sequence=1 [2019-06-10]

Reutzel, D. Ray & Juth, Stephanie (2014) Supporting the Development of Silent Reading Fluency: An Evidence-Based Framework for the Intermediate Grades (3-6). International Electronic Journal of Elementary Education. Tillgänglig: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1053594.pdf [2019-06-10]

Skolverket. (2018-03-11). Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/ skolutveckling / forskning / amnen-omraden / spraklig-kompetens / undervisning / stottar-lasforstaelsen [2019-02-21]

Stairs, Andrea J. & Stairs Burgos, Sara (2010). The power of independent, self-selected reading in the middle grades. Middle school journal. Tillgänglig: http://mathenrich.pbworks.com/w/file/fetch/52803938/powerofindependent.pdf [2019-06-10]

Läroplanskopplingar

Syfte

• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Kriterier

• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.