Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Alfa-Beta

Skapad 2019-11-26 12:38 i Flottiljen Dibber Sverige AB
Förskola
Här visar vi läroplansområden som vår lärvän Alfa-Beta representerar. Vi redogör vad språk och kommunikation innebär för barn i förskolan och hur och varför vi arbetar med barns språkutveckling.

Innehåll

Alfa-Beta

 



Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: (förutom punkter ovan)

  • svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

  • fantasi och föreställningsförmåga,

  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

  • sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,



Språk och kommunikation

 

Språkutveckling i förskolan sker i ”det vardagliga lärandet”. I alla tänkbara situationer under dagen tränar vi språket i förskolan. Som pedagog är det viktigt att använda ett tydligt och nyanserat språk.

På förskolan börjar barnen vid ett års ålder och redan då lägger vi grunden för barnets språkutveckling. Genom att vara delaktig i alla situationer med barnet som till exempel matsituationen, på och avklädning, blöjbyten med mera pratar vi om det som sker. 

 

Vi har samlingar dagligen där vi ger alla barn språkutrymme, sjunger sånger, har rörelser och tränar rim och ramsor för att stimulera barnets språkutveckling. Sagoläsning där barnet är aktivt med och berättar vad som händer i berättelsen sker dagligen i verksamheten.

I barnens lek på förskolan är vi med och observerar och lyssnar in barnens sätt att kommunicera med varandra. Utifrån det reflekterar vi tillsammans över barns språk och kommunikation.

 

Att lyssna in barnet och uppmuntra till att ge uttryck för sina känslor och uppfattningar i ord gör att barnet stärker sin jaguppfattning och vågar ta för sig.

 

Pedagoger i förskolan har en viktig roll i att stötta barnens samtal med varandra och att se till att det finns tid för goda samtal, både barnen emellan och mellan barn och vuxen. Strategier som att stötta barn att tala inför en grupp, att underlätta turtagningen mellan barn och att ställa stödjande frågor som hjälper barn att formulera sina tankar är viktiga för en positiv språk- och kommunikationsutveckling. Kommunikationen måste få ta tid!

 

Högläsning, särskilt läsning där barnen får möjlighet att vara aktiva och där man samtalar om berättelsens innehåll och även pratar om det som finns outtalat, ”mellan raderna”, stimulerar barnens kommunikativa förmåga. 

 

Genom att lyssna på sagor och berättelser lär sig barnet kronologiska förlopp, att hantera fantasivärldar och att röra sig från ett här-och-nu-språk till ett där-och-då-språk. Man lär sig fasta fraser och uttryck som hör till den kulturella utvecklingen (”det var en gång …”) och man får möjlighet att tillägna sig ett utökat ordförråd och en mer komplex meningsbyggnad, vilket är en viktig förberedelse för skolspråket.

 

 

TAKK

 

Vi använder oss av bilder och tecken för att tydliggöra pedagogiken. Tecken som stöd till talet kallas TAKK- Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Det innebär att vi tecknar de viktigaste orden i meningarna som vi pratar. Tecknena är lånade från det svenska teckenspråket, ibland förenklas dem så de är lättare att göra och förstå. 

Att använda tecken som stöd gör att vi förstärker ord och gör ordet mer begripligt för barnet. 

Att använda TAKK hindrar inte barnen från att börja prata. Tvärtom främjas språkutvecklingen hos barnen. Barnen får både höra språket och får extra stöd genom att titta på tecken och gester. Talet kräver mer finmotorik än händerna, därför kan fler barn tidigare kommunicera och därmed bli förstådda med hjälp av TAKK. Detta i sin tur leder till mindre eventuell frustration hos barnen. Flerspråkiga barn kan med fördel använda sig av tecken. TAKK kan användas tillsammans med modersmålet i hemmet och samma tecken kan användas av svenskspråkig personal i förskola, skola och i andra sammanhang. TAKK blir här en viktig bro mellan språken. Kommunikation på modersmålet tillsammans med tecken och bilder är ett bra stöd i tal-, språk- och kommunikationsutvecklingen.

 

För barn som redan har ett utvecklat talspråk finns ändå fördelar med att använda sig av TAKK som en metod för att stärka deras läs-och skrivutveckling. Genom tecken förstärks ordens innebörd tack vare att fler sinnen är inblandade vid inlärning. Förutom talet används även känsel och syn. Barnet lär med hela kroppen -hör, ser och känner ordet. Detta stärker föreställningsförmågan som används dels för att knäcka läskoden och dels för att öka läsförståelsen för läskunniga barn. 

För mer information om detta finns i exempel denna studie som visar hur ljudandet av bokstäverna förstärks av handalfabetets tecken:  https://www.spreadthesign.com/se/children/

 

Rim

Att rimma och leka med språkljud och ord är bra för barns språkutveckling. Rimmen sätter fokus på ordens ljudstruktur, och det blir tydligt att ett enda litet ljud kan ändra ett ords betydelse, som "sand" och "hand" till exempel. Det här gör att barnen långsamt blir mer och mer medvetna om ljuden i ord, och den språkliga medvetenheten ökar.

Språklig medvetenhet är vår förmåga att tänka kring och leka med språket, att vi kan skilja på ett ords form och dess innehåll, och så småningom Att kunna urskilja vilka ljud som ingår i ett ord. "Val" till exempel, är ett kort ord med ett stort innehåll, medan "nyckelpiga" är tvärt om, men för att förstå det, och höra att val består av ljuden v-a-l, behöver man ha nått en viss nivå i sin språkliga medvetenhet. Detta är en av grundstenarna inför barnens läs- och skrivutvecklingen.




 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: