Årskurs:
F
Sundbyskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 27 november 2019
Kemiplan åk 8 8 3 grupp. Berör inte alla 8a elever. Måste göras med urskiljning
Preliminär planering Kemi 1 8 3 gruppen
Centralt innehåll:kolatomen, uppbyggnad, kemiska föreningar, reaktioner och kretslopp. Kolväten och alkoholer, kemisk uppbyggnad, egenskaper och användning, undersökningar, kolatomens egenskaper och funktion som byggnad i alla levande organismer, kopplat till hälsa och miljö, förbränning och säkerhet
Kolatomens värld
Energirika molekyler och nyttiga näringsämnen
Du ska efter området fått kunskap om olika organiska ämnens egenskaper och användning.
Du ska ha utvecklat en förståelse kring ämnenas betydelse för människan och samhället utifrån energi och hälsa.
Du ska ha utvecklat din förmåga att planera och genomföra undersökningar där du kan jämföra, rangordna och ta reda på okända ämnen.
Innehåll
Att kunna:
Kolvätens och alkoholers egenskaper. |
Kolets kretslopp. Fotosyntes och förbränning/andning. |
Kol-ämnenas betydelse för människan ur energibehov. |
Reaktioner (symbolspråk och att inga atomer försvinner) - förbränning |
Följderna av vårt användande av kol-ämnen (utsläpp, odlingsmark, hälsa) |
Ord och begrepp
atom/grundämne |
molekyl |
kolväten |
alkohol |
mättad/omättad kolväten |
förbränning |
kolatomens kretslopp |
fotosyntes/cellandning |
kemisk energi |
löslighet |
växthuseffekt |
Kunskapskrav
Innehåll |
E |
C |
A |
5) Systematiska undersökningar Genomförande och frågeställningar Vad vill jag veta och hur gör jag för att ta reda på det? - löslighet - alkoholer - näringsämnen |
Jag kan följa en instruktion och genomföra en laboration/undersökning. Jag kan ge förslag på hur man kan genomföra en undersökning. |
Jag kan följa en instruktion och genomföra en laboration/undersökning. Jag kan skapa en fråga och ge förslag på hur man kan genomföra en undersökning. |
Jag kan följa en instruktion och genomföra en laboration/undersökning. Jag kan skapa en fråga och göra en instruktion på hur man kan genomföra en undersökning. |
6) Systematiska undersökningar Jag gör undersökningarna metodiskt och säkert. |
Jag kan genomföra en undersökning på ett säkert och ordentligt sätt och få ett resultat. |
Jag kan genomföra en undersökning på ett säkert, ordentligt och metodiskt sätt samt få ett resultat. |
Jag kan genomföra en undersökning på ett säkert, ordentligt, metodiskt och effektivt sätt samt få ett resultat. |
7) Systematiska undersökningar Jag kan förstå resultatet jag fått och koppla ihop det med den teori som finns för undersökningen /labben. |
Jag kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till teorin som hör till området. |
Jag kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till teorin som hör till området. |
Jag kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till teorin som hör till området. |
8) Systematiska undersökningar Jag reflekterar över hur resultatet verkligen kan stämma och hur jag kan förbättra undersökningen så att jag får ett mer pålitligt resultat. |
Jag kan föra enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. |
Jag kan föra utvecklade resone- mang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. |
Jag kan föra välutvecklade resone- mang kring resultatens rimlighet och kopplar det till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras ger förslag på nya frågeställningar att undersöka. |
9) Systematiska undersökningar Jag skriver min rapport tydligt där alla steg finns med så att en annan person förstår den. |
Jag kan skriva en rapport med resultat och slutsats. |
Jag kan skriva en ordentlig rapport med ett tydligt resultat och slutsats t.ex. genom att använda tabeller och diagram. |
Jag kan skriva en ordentlig rapport med rubriker och med ett tydligt resultat och utvecklad slutsats t.ex. genom att använda tabeller, diagram och bilder. |
10) Kolatomen Förbränning Kemiska reaktioner Jag kan förklara hur en reaktion går till genom att visa det genom ord eller det kemiska symbolspråket. Jag kan förklara kemiska händelser i vår omgivning. T.ex. varför bensin ger koldioxidutsläpp eller hur fett omvandlas till energi i vår kropp |
Jag kan förklara en händelse eller situation genom att ge exempel och använda ord och begrepp som tillhör området. |
Jag kan utförligt förklara en händelse eller situation och koppla det till andra händelser genom använda ord och begrepp som tillhör området. |
Jag kan utförligt och fördjupande förklara en händelse eller situation och koppla det till liknande andra händelser genom använda ord och begrepp som tillhör området. |
11) Kolatomens kretslopp Jag kan förklara hur kolatomen reagerar med andra ämne bildar nya ämnen. T.ex. från olja, till koldioxid till stärkelse |
Jag kan på ett enklare sätt resonera kring kemiska reaktioner och de hänger ihop med levande organismer, i marken, luften och vattnet. |
Jag kan på ett fördjupande sätt resonera kring kemiska reaktioner och de hänger ihop med levande organismer, i marken, luften och vattnet. |
Jag kan på ett fördjupande och jämförande sätt resonera kring kemiska reaktioner och de hänger ihop med levande organismer, i marken, luften och vattnet. |
12) Vardagliga kemikalier Jag kan förklara vad och varför vi använder t.ex. kolväten, alkoholer och näringsämnen |
Jag kan förklara hur vi använder olika kemikalier och ge exempel på hur det hänger ihop med andra kemiska händelser. |
Jag kan förklara hur vi använder olika kemikalier och förklara hur det hänger ihop med andra kemiska händelser. |
Jag kan förklara hur vi använder olika kemikalier och förklara och jämföra hur det hänger ihop med andra kemiska händelser. |
Planering pass
Pass |
Datum dag |
Moment |
Sidor |
1 |
11/11 mån |
Lära känna varandra. Ny planering. Boklån! Det finns många olika typer av kol. Film kol och kolväten 13 min |
246-250 |
2 |
15/11 fre |
Kolatomen är en mångsidig byggsten |
Ev forts 246-250 + 156-160 |
3 |
18/11 mån |
Kolväten är grunden i organisk kemi |
161-165 |
4 |
22/11 fre |
Labb systematisk undersökning av löslighet |
|
5 |
25/11 mån |
Omättade kolväten har färre kolatomer + tid för labbskrivande |
166-168 |
6 |
29/11 fre |
Alkoholer finns inte bara i vin |
169-172 |
7 |
2/12 mån |
Labb undersökning av alkoholer med förbränning |
|
8 |
6/12 fre |
labbskrivande |
|
9 |
9/12 mån |
Repetition |
|
10 |
13/12 fre |
Prov |
Läsanvisningar: Organisk kemi kap 7: sid 156-172 samt sid 246-250
Sammanfattning: sid 181-182
Finalen: sid 183-185 i mån om tid görs med urskiljning
Lycka till önskar Henrik!
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter