Hi åk 6 - Källkritik, historieanvändning och frihetstiden

Vi kommer under de närmaste veckorna att jobba med historia och fokusera på förmågorna källkritik och historieanvändning. Att kritiskt kunna granska en källa, att ta reda på om man kan lita på källan eller ej, är väldigt viktigt i alla sammanhang i livet. Hur kan vi egentligen veta om någonting har hänt eller ej? Eller vad som i så fall hände? När det gäller källkritik kommer vi framförallt att jobba med begreppen: tendens, samtidskriteriet, beroendekriteriet och äkthetskriteriet.

Att använda sig av historia för att förklara något eller påverka någon att tycka eller tänka på ett speciellt sätt är vanligt i flera olika sammanhang. Även i det här sammanhanget måste vi vara kritiska och fundera över vad syftet med historieanvändningen är?

Vi kommer också kort beröra frihetstiden, en period i svensk historia från 1719-1772. Det här är en tid då den svenska kungamakten tappar makten och riksdagen får ett större inflytande men var det demokrati? Under Frihetstiden får vi något som liknar våra första partier, jordbruket förändras och utvecklas, det görs resor till Kina och hur hänger det ihop med det Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers tekniska högskola? Det är något av det vi kommer att beröra under det här momentet.

Vad ska jag som elev utveckla.

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Du kommer att träna på följande förmågor:

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Vad ska vi arbeta med?

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens betyder och hur de används i historiska sammanhang.

• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer arbeta med utgångspunkt i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Där förståelsen av begrepp och förmågan att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt kommer att prioriteras. Du kommer att kunna utveckla dessa förmågor både enskilt och grupp.

När vi jobbar med källkritiken ska vi försöka jobba efter en slags mall som kommer att underlätta för er, i bedömningen av källornas trovärdighet.

Hur sker elevinflytandet inom arbetsområdet?

I vissa sammanhang kommer ni att kunna välja arbetssätt och vi kommer också gemensamt titta på när det kan vara lämpligt med eventuella inlämningar, prov och redovisningar.

Hur ska jag som elev visa vad jag lärt mig?

Du kommer att kunna visa vad du har lärt dig i samband med arbetsuppgifter, prov och olika redovisningar.

Kunskapskrav

E

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

C

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

A

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Veckoplanering

Läxor, prov, inlämningar och redovisningar kommer att skrivas in i kalendern.