Språk och argumentation

Vad är språk egentligen och hur kan vi analysera språk, begrepp och argument?

Uppgifter

Språk och argumentation 1

1. Läs s. 143-146.

a) På vilket sätt skiljer sig Ockhams syn på språket från Aristoteles?

b) Ge exempel på en fråga som språkfilosofer kan grubbla på.

c) Vad är din uppfattning: kan man tänka utan att ha ett språk att tänka med/på? Motivera ditt 'ja' eller 'nej' med minst en mening.

2. Läs s. 146-150.

a) Vilka två aspekter utöver språkanvändare (sändare och mottagare) ingår i språkets tredelade enhet?

b) På vilket sätt står Protagoras syn på språket i kontrast till Sokrates och Platons?

c) Frege tyckte illa om psykologismen. Varför?

d) Förklara kort skillnaden mellan tecken på, tecken för och tecken att.

e) Anser du att en kvinnofigur på en damtoalett är ett tecken på, för eller att?

3. Läs s. 150-154.

a) Ge ett exempel på ett naturligt språk och ett exempel på ett språk som inte räknas till de naturliga (utan är konstruerat).

b) Vad menas med att människans språk till skillnad från djurens är stimulusoberoende?

c) Förklara vad man studerar inom den språkfilosofiska grenen semantik.

d) Förklara vad man studerar inom den språkfilosofiska grenen pragmatik.

4. Läs s. 154-158.

a) Redogör för Berkeleys kritik av Lockes språkteori. Använd allmänbegreppet triangel som exempel. Varför kan vi inte ha en mental triangel i våra medvetanden?

b) Vad menas med att ge en ostensiv definition av ett begrepp?

c) Vilken svårighet stöter man på när man ska ange referensen för begrepp som Gud, jultomten eller kvadratisk cirkel?

d) Enligt Platons idélära finns en perfekt, oföränderlig och evigt existerande idé bakom allmänbegrepp som författare. Inom modern språkfilosofi löser man problemet med referens till begrepp som författare på ett annat sätt. Hur?

e) Vad är skillnaden mellan denotation och konnotation inom semantiken?

Språk och argumentation 2

1. Läs s. 159-162.

a) Förklara vad Frege menade med att Morgonstjärnan och Aftonstjärnan har olika mening men samma referens.

b) Enligt Frege är till exempel Pythagoras sats en intersubjektiv proposition som gäller oberoende av tid och rum, språk och individer. Varför då?

2. Läs s. 162-173.

a) Redogör för den tidige Wittgensteins bildteori om mening.

b) Vad kan vi enligt Wittgenstein använda språket för att säga något om, och vad hamnar enligt honom bortom den gränsen, i det osägbara?

c) Beskriv skillnaden mellan den tidige Wittgenstein och den sene i hur han ser på förhållandet mellan språket och världen. Använd figurerna på s. 164 och 170 som stöd för din jämförelse.

d) Vad menar den sene Wittgenstein med att språket är ett spel?

3. Läs s. 193-197.

a) Begrepp kan vara vaga men de kan också vara mångtydiga. Vad är skillnaden mellan vaghet och mångtydighet/flertydighet?

b) Redogör för fyra olika sorters definitioner: (I) analytiska/explikativa, (II) stipulativa, (III) operationella och (IV) lexikaliska.

4. Läs s. 198-200.

a) Vad är skillnaden mellan faktasatser och värdesatser?

b) Vad menas med att ett bra argument ska vara hållbart och relevant?

c) Föreställ dig att vi i vårt arbetslag ska anställa en person till. Är könstillhörighet ett relevant argument när vi väljer bland de sökande? Argumentera för din uppfattning!