Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Klara svenskan åk 4 Tala Läsa Skriva
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/gullspang/re/re_forskoleklass2/4785681056_4c5ea8c5-ff9e-4c1d-9786-a1e0067728b6.jpg
Skapad 2019-12-06 13:39
i Hogstorps Skola Uddevalla
unikum.net
Arbetar med läromedlet Klara Svenskan. Den här pp:n behandlar området Återberättande text.
Grundskola
4
Svenska
Du kommer att få fördjupa dig i de fyra olika texttyperna: återberättande text, faktatext, berättande text och instruerande text.
Innehåll
Hur skall jag lära mig?
- Gemensamma genomgångar
- Arbete i grupp/lärpar
- Övningar i arbetsboken
- När vi ser på filmer
- Digitala övningar på nok.se
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,Sv
-
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,Sv
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,Sv
- Centralt innehåll
-
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.Sv 4-6
-
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.Sv 4-6
-
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.Sv 4-6
-
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.Sv 4-6
-
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.Sv 4-6
-
Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.Sv 4-6
-
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.Sv 4-6
-
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.Sv 4-6
-
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.Sv 4-6
Matriser
Läsa och skriva faktatext
| På väg att nå målet | ------------------------> | ------------------------> | ------------------------> | |
|---|---|---|---|---|
|
Innehåll
|
Jag kan tillsammans med en pedagog skriva en enkel faktatext med enstaka beskrivningar. Jag radar upp fakta.
|
Jag kan på egen hand skriva en enkel faktatext med beskrivningar. Jag radar upp fakta.
|
Jag radar inte upp fakta utan kan på egen hand skriva en mer utvecklad faktatext med beskrivningar.
|
Jag kan skriva en utvecklad faktatext som har tydliga och utförliga beskrivningar.
|
|
Skriva
Struktur
|
Jag kan tillsammans med en pedagog skriva en faktatext där strukturen går att följa.
|
Jag kan på egen hand skriva en faktatext där strukturen går att följa.
|
Jag kan på egen hand skriva en faktatext där strukturen är tydlig och jag använder styckeindelningar.
|
Jag kan skriva en text där strukturen är tydlig med styckeindelning och rubriker.
|
|
Stavning
|
Jag kan tillsammans med en pedagog skriva texter där de flesta ord är rätt stavade.
|
Jag är ganska säker på att stava rätt.
|
Jag stavar oftast rätt och de stavfel jag gör stör inte förståelsen.
|
Jag stavar de flesta ord rätt.
|
|
Skrivregler, skiljetecken.
|
Jag kan tillsammans med en pedagog skriva meningar med stor/ liten bokstav och punkt.
|
Jag kan skriva meningar med stor/ liten bokstav och punkt.
|
Jag använder oftast skiljetecken på rätt plats.
|
Jag använder skiljetecken på rätt plats och använder även kommatecken i mina texter.
|
|
Språk
meningsbyggnad
|
Jag kan tillsammans med en pedagog skriva texter med korrekta meningar.
|
Jag skriver oftast korrekta meningar.
|
Jag skriver korrekta meningar. Mina meningar börjar på olika sätt.
|
Jag skriver varierade och korrekta meningar. Meningarna är olika långa och börjar på olika sätt.
|
|
Språk och begrepp
språklig variation
begreppskunskap
|
Jag kan tillsammans med en pedagog skriva en text där jag varierar mitt ordval.
|
Jag kan på egen hand skriva texter där jag ibland varierar mitt ordval.
|
Jag kan skriva texter där ordvalet är varierat och jag använder några ämnesspecifika begrepp.
|
Jag kan skriva texter med ett varierat ordval. Jag får med flera ämnesspecifika begrepp.
|
Berättande text
| På väg... | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|---|
|
Koppling till uppgiften
|
Eleven följer inte instruktionen.
Du skriver med hjälp av lärare en i huvudsak fungerande berättande text.
|
* Eleven följer instruktionen.
Du skriver en text som i huvudsak fungerar som en berättelse.
|
* Eleven följer instruktionen.
Du skriver en text som fungerar relativt väl som en berättelse.
|
* Eleven följer instruktionen.
Du skriver en text som fungerar väl som en berättelse.
|
|
Innehåll
|
Du gör med hjälp av lärare enkla beskrivningar och räknar upp händelser.
|
Begripligt innehåll.
Enkla gestaltande beskrivningar i enkel handling.
Gör enkla gestaltande beskrivningar av t ex miljö eller personer.
Räknar upp händelser och utvecklar dessa något.
|
Relativt tydligt innehåll.
Utvecklade gestaltande beskrivningar utvecklad handling.
Gör utvecklade gestaltande beskrivningar av t ex miljö eller personer.
Återger händelser och förmedlar i viss mån upplevelser.
|
Tydligt innehåll.
Välutvecklade gestaltande beskrivningar välutvecklad handling.
Gör välutvecklade gestaltande beskrivningar av t ex miljö eller personer.
Förmedlar upplevelser och utvecklar/värderar dessa.
|
|
Struktur
|
Efter viss bearbetning är texten i huvudsak sammanhängande och begriplig.
|
I huvudsak fungerande struktur.
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.
|
Relativt väl fungerande struktur.
Texten är sammanhängande och begriplig t ex genom inledning, avslutning, styckeindelning/stycke-markering.
Textuppbyggnad med hjälp av enkla sambandsord t ex och, men.
|
Väl fungerande struktur.
Texten är sammanhängande och välstrukturerad t ex genom en väl fungerande inledning, avslutning, styckeindelning/stycke-markering.
Textuppbyggnad stöds av fler och varierande sambandsord.
|
|
Språk
|
Osäkerhet när det gäller tempus och grundläggande regler för språkriktighet. Ordvalet saknar variation.
|
Viss språklig variation
Ordvalet uppvisar viss variation.
Grundläggande regler för stavning, skiljetecken används med viss säkerhet.
Meningsbyggnaden är i huvudsak korrekt.
Tempus används med viss säkerhet.
|
Förhållandevis god språklig variation.
Ordvalet är relativt varierat.
Grundläggande regler för språkriktighet används med relativt god säkerhet.
Meningsbyggnaden är relativt korrekt och relativt varierad.
Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av berättelsen.
|
God språklig variation.
Ordvalet är passande och höjer textens kvalitet.
Grundläggande regler för språkriktighet används med god säkerhet.
Meningsbyggnaden är relativt korrekt och varierad.
Tempus används på ett riktigt sätt.
|
|
Skrivregler
|
Osäkerhet när det gäller grundläggande regler för stavning och skiljetecken.
|
Grundläggande regler för stavning, skiljetecken ... används med viss säkerhet.
Stor/liten bokstav och punkt används med viss säkerhet.
Stavfel förekommer med de stör inte förståelsen.
|
Grundläggande regler för stavning, skiljetecken ... används med relativt god säkerhet.
Stor/liten bokstav och skiljetecken används med relativt god säkerhet.
Relativt få stavfel som inte stör förståelsen.
|
Grundläggande regler för stavning, skiljetecken ... används med god säkerhet.
Stor/liten bokstav och skiljetecken används med god säkerhet.
Få stavfel.
|
|
Helhetsbedömning
|
Du är på väg mot nivå 1.
|
Eleven följer uppgiftsinstruktionen. Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation
|
Eleven följer uppgiftsinstruktionen. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation
|
Eleven följer uppgiftsinstruktionen. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation
|
Skriva instruerande text
| På väg mot godtagbar | 1 | 2 | 3 | |
|---|---|---|---|---|
|
Innehåll
|
|
Begripligt innehåll:
* Instruktionens syfte framgår av rubrik och/eller innehåll.
* textens syfte utvecklas något genom t ex beskrivningar, motiveringar.
|
Relativt tydligt innehåll:
* Instruktionens syfte framgår relativt tydligt av rubrik och innehåll.
* textens syfte utvecklas relativt tydligt genom t ex beskrivningar, motiveringar.
|
Tydligt innehåll:
* Instruktionens syfte framgår tydligt av rubrik och innehåll.
* textens syfte utvecklas tydligt genom t ex beskrivningar, motiveringar.
|
|
Struktur
|
|
I huvudsak fungerande struktur:
* Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig genom t ex punktform, steg, numrering.
|
Relativt väl fungerande struktur:
* Texten är sammanhängande och relativt väl strukturerad genom t ex punktform, steg, numrering.
* texten är uppbyggd med hjälp av enkla sambandsord t ex och, men, så att.
|
Väl fungerande struktur:
* Texten är sammanhängande och välstrukturerad genom t ex punktform, steg, numrering.
* texten är uppbyggd med hjälp av fler och varierade sambandsord.
|
|
Språk
|
|
Viss språklig variation:
* Ordvalet uppvisar viss variation.
* texten riktar sig till läsaren genom ansatser till användning av uppmaningsform.
Grundläggande regler för ... språkriktighet [används] med viss säkerhet.
* menings-byggnaden är i huvudsak fungerande.
|
Förhållandevis god språklig variation:
* Ordvalet är förhållandevis varierat och passar uppgiften.
* texten riktar sig till läsaren genom relativt tydlig användning av t ex uppmaningsform, frågor, värderande ord.
Grundläggande regler för ... språkriktighet [används] med relativt god säkerhet.
* menings-byggnaden är relativt väl fungerande och något varierad.
|
God språklig variation:
* Ordvalet är varierat och passar uppgiften.
* texten riktar sig till läsaren genom tydlig användning av t ex uppmaningsform, frågor, värderande ord.
Grundläggande regler för ... språkriktighet [används] med god säkerhet.
* menings-byggnaden är relativt väl fungerande och varierad.
|
|
Skrivregler
|
|
Grundläggande regler för stavning, skiljetecken ... [används] med viss säkerhet:
* Stor/liten bokstav och punkt används med viss säkerhet.
* Stavfel finns men de stör inte förståelsen.
|
Grundläggande regler för stavning, skiljetecken ... [används] med relativt god säkerhet:
* Stor/liten bokstav och skiljetecken används med relativt god säkerhet.
* Relativt få stavfel finns men de stör inte förståelsen.
|
Grundläggande regler för stavning, skiljetecken ... [används] med god säkerhet:
* Stor/liten bokstav och skiljetecken används med god säkerhet.
* Få stavfel finns.
|
Återberättande text
| På väg mot godtagbara kunskaper | E-nivå | Mer än godtagbara kunskaper | |
|---|---|---|---|
|
Struktur
|
Rubrik
Uppbyggnaden går att följa.
Någon styckeindelning finns.
|
Rubrik
Uppbyggnaden är tydlig.
Texten är indelad i några stycken som berättar om olika saker.
|
Rubrik
Uppbyggnaden av texten fungerar väl. Texten blir lätt att följa.
Texten delas in i stycken med olika områden.
|
|
Tidsord
|
Några stycken inleds med tidsord.
|
Meningarnas längd och ordföljd varierar.
Tidsorden är till viss del varierade och gör texten något tydligare.
|
Meningarnas längd och ordföljd varieras.
Skriver sammanhängande och varierat med hjälp av olika tidsord.
|
|
Stavning
|
Många ord stavas rätt.
Det finns vissa återkommande stavfel.
Stavningen stör inte förståelsen.
|
Det flesta ord stavas rätt.
Stavningen stör inte förståelsen.
|
Korrekt stavning.
|
|
Skiljetecken
|
Stor/liten bokstav används i viss utsträckning.
|
Stor/liten bokstav används nästan alltid rätt.
|
Stor/liten bokstav används alltid rätt.
|
|
Verb
|
Viss tempusvariation förekommer. Ändelser i preteritum saknas ibland: träffa istället för träffade.
Enkla verb med viss variation.
|
Tempusvariation förekommer vid några tillfällen, ändelser saknas sällan.
Verben är beskrivande och varierar till viss del..
|
Samma tempus (preteritum) används i hela texten. Korrekt tempusändelse finns alltid med.
Verben är beskrivande, tydliga och varierar.
|
|
Språk
|
Har till största delen ett vardagligt språk.
|
Använder ett inte helt vardagligt språk.
|
Har inte enbart enklare ord, utan väljer ord som gör texten mer avancerad.
|
|
Inledning och avslut
|
Har med ett försök till inledning.
Har med en antydan till avslut.
|
Har en inledning som svarar på några av frågorna vem, vad, var, när, varför?
Har med en avslutning som sammanfattar texten.
|
Har en tydlig inledning som svarar på frågorna vem, vad, var, när, varför?
Har med en avslutning som tydligt sammanfattar texten och har med en egen åsikt.
|
|
Händelser
|
Har med enstaka händelser som delvis står i kronologisk ordning.
|
Har med flera händelser varav de flesta står i kronologisk ordning.
Innehållet ger information om det som hänt.
|
Har med flera händelser och alla står i kronologisk ordning,
Innehållet är varierat och ger god information om vad som hänt.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
