Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik årskurs 4-6

Skapad 2019-12-07 21:53 i Grycksboskolan Falun
Syfte, Arbetssätt, Centralt innehåll och Kunskapskrav för ämnet matematik
Grundskola 4 – 6 Matematik

Innehåll

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma

Matriser

Ma
Centralt innehåll

Ny nivå
1.Centralt innehåll
Rationella tal och deras egenskaper.
  • Ma  4-6
Rationella tal...
och deras egenskaper.
2.Centralt innehåll
Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
  • Ma  4-6
Positionssystemet för tal i decimalform.
Det binära talsystemet.
Talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
3.Centralt innehåll
Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Ma  4-6
Tal i bråkform.
Tal i decimalform.
Tal i bråkform och decimalform och deras användning i vardagligasituationer.
4.Centralt innehåll
Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Ma  4-6
Tal i procentform...
och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
5.Centralt innehåll
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
  • Ma  4-6
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal...
vid överslagsräkning...
huvudräkning...
samt vid beräkningar med skriftliga metoder...
och miniräknare.
Metodernas användning i olika situationer.
6.Centralt innehåll
Centrala metoder för beräkningar med enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
  • Ma  4-6
Centrala metoder för beräkningar med enkla tal i decimalform...
vid överslagsräkning...
huvudräkning...
samt vid beräkningar med skriftliga metoder...
och miniräknare.
Metodernas användning i
7.Centralt innehåll
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
  • Ma  4-6
Rimlighetsbedömning...
vid uppskattning...
och beräkningar i vardagligasituationer.
8.Centralt innehåll
Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
  • Ma  4-6
Obekanta tal och deras egenskaper.
Situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
9.Centralt innehåll
Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Ma  4-6
Enkla algebraiska uttryck och...
ekvationer...
i situationer som är relevanta för eleven.
10.Centralt innehåll
Metoder för enkel ekvationslösning.
  • Ma  4-6
Metoder för enkel ekvationslösning.
11.Centralt innehåll
Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Ma  4-6
Hur mönster i talföljder kan konstrueras.
Hur mönster i talföljder kan beskrivas
Hur mönster i talföljder kan uttryckas.
Hur geometriska mönster kan konstrueras
Hur geometriska mönster kan beskrivas
Hur geometriska mönster kan uttryckas.
12.Centralt innehåll
Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Ma  4-6
Grundläggande geometriska objekt ...
däribland polygoner, ...
cirklar, ...
klot, ...
koner, ...
cylindrar, ...
13.Centralt innehåll
Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Ma  4-6
pyramider ...
och rätblock ...
samt deras inbördes relationer.
Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
14.Centralt innehåll
Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Ma  4-6
Konstruktion av geometriska objekt.
Skala och dess användning i vardagligasituationer.
15.Centralt innehåll
Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Ma  4-6
Symmetri i vardagen,...
Symmetri i konsten ...
Symmetri i naturen ...
samt hur symmetri kan konstrueras.
16.Centralt innehåll
Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Ma  4-6
Metoder för hur omkrets hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas ...
Metoder för hur omkrets hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan uppskattas.
Metoder för hur area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas ...
Metoder för hur area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan uppskattas.
17.Centralt innehåll
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
  • Ma  4-6
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd med vanliga måttenheter.
Jämförelse, uppskattning och mätning av area med vanliga måttenheter.
Jämförelse, uppskattning och mätning av volym med vanliga måttenheter.
Jämförelse, uppskattning och mätning av massa med vanliga måttenheter.
Jämförelse, uppskattning och mätning av tid med vanliga måttenheter.
Jämförelse, uppskattning och mätning av vinkel med vanliga måttenheter.
18.Centralt innehåll
Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
  • Ma  4-6
Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
19.Centralt innehåll
Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer.
  • Ma  4-6
Sannolikhet, ...
chans ...
och risk ...
grundat på observationer, ...
experiment ...
eller statistiskt material från vardagligasituationer.
20.Centralt innehåll
Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
  • Ma  4-6
Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
21.Centralt innehåll
Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
  • Ma  4-6
Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
22.Centralt innehåll
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Ma  4-6
Tabeller och diagram...
för att beskriva resultat från undersökningar.
Tolkning av data i tabeller och diagram.
23.Centralt innehåll
Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
  • Ma  4-6
Lägesmåtten ...
medelvärde, ...
typvärde ...
median ...
samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
24.Centralt innehåll
Proportionalitet och procent samt deras samband.
  • Ma  4-6
Proportionalitet ...
och procent ...
samt deras samband.
25.Centralt innehåll
Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.
  • Ma  4-6
Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.
26.Centralt innehåll
Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
  • Ma  4-6
Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
27.Centralt innehåll
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Ma  4-6
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
28.Centralt innehåll
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
  • Ma  4-6
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Ma
Kunskapskrav i slutet på årskurs 6 (Se matris i underlag för se vilka betygssteg eleven uppfyllt)

F
E
C
A
Kunskapskrav
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt
Kunskapskrav
genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Kunskapskrav
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt
Kunskapskrav
och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen
och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen
och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen
Kunskapskrav
samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Kunskapskrav
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp
Kunskapskrav
och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang
och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang
och visar det genom att använda dem i nya sammanhang
Kunskapskrav
på ett i huvudsak fungerande sätt.
på ett relativt väl fungerande sätt.
på ett väl fungerande sätt.
Kunskapskrav
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
Kunskapskrav
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Kunskapskrav
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder
Kunskapskrav
med viss anpassning till sammanhanget
med relativt god anpassning till sammanhanget
med god anpassning till sammanhanget
Kunskapskrav
för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Kunskapskrav
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt
Kunskapskrav
och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
Kunskapskrav
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: