Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristendomens historia i Sverige - ett arbetsområde i religion

Skapad 2020-01-07 12:54 i Tullbroskolan Falkenberg
Vi arbetar med Kristendomens historia i Sverige, från 1000-talet fram till idag. Vem var Ansgar och vilken betydelse har hans arbete och övertygelse fått för dagens Sverige? Vad menas med begrepp som "mission, reformation och modernism"? Arbetsområdet syftar till att skapa kunskaper om- och förståelse för hur det svenska samhället påverkats historiskt av Kristendomens intåg i landet. Vidare förväntas eleverna utveckla sin förmåga att reflektera över hur samhällen och individer formats- och formas av religionen, historiskt och idag samt vad begrepp som "religionsfrihet" och "sekularisering" betyder.
Grundskola 4 – 6 Historia Religionskunskap
Vi arbetar med Kristendomens historia i Sverige, från 800-talet fram till idag. Vem var Ansgar och vilken betydelse har hans missionerande arbete fått för dagens Sverige? Vad menas med begrepp som "mission, reformation och modernism"? Arbetsområdet syftar till att skapa kunskaper om- och förståelse för hur det svenska samhället påverkats historiskt av Kristendomens intåg i landet. Vidare förväntas eleverna utveckla sin förmåga att reflektera över hur samhällen och individer formats- och formas av religionen, historiskt och idag samt vad begrepp som "religionsfrihet" och "sekularisering" betyder. Vi arbetar med området under veckorna 2 - 11 och under arbetets gång kommer eleverna att genomföra ett fördjupningsarbete.

Innehåll

Vi arbetar med Kristendomens historia i Sverige, från 800-talet fram till idag. Vem var Ansgar och vilken betydelse har hans missionerande arbete fått för dagens Sverige? Vad menas med begrepp som "mission, reformation och modernism"? Arbetsområdet syftar till att skapa kunskaper om- och förståelse för hur det svenska samhället påverkats historiskt av Kristendomens intåg i landet. Vidare förväntas eleverna utveckla sin förmåga att reflektera över hur samhällen och individer formats- och formas av religionen, historiskt och idag samt vad begrepp som "religionsfrihet" och "sekularisering" betyder. 

Vi arbetar med området under veckorna 2-11 och under arbetets gång kommer eleverna att genomföra ett fördjupningsarbete.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
    Re
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Begreppen religion och livsåskådning.
    Re  4-6
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
    Re  4-6
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6
  • Kunskapskrav
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
    Re  E 6
  • Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
    Re  E 6
  • Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
    Re  E 6
  • Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
    Re  E 6
  • Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
    Re  E 6

Matriser

Hi Re
Sammanfattande matris över Kunskapskrav i Religionskunskap år 6

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för årskurs 6.
  • Re   analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • Re   analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • Re   reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • Re   resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • Re   söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Förmåga att bedöma:
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa
Har bedömts under innevarande termin
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Förmåga att bedöma:
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa
Har bedömts under innevarande termin
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Förmågor att bedöma:
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa
Har bedömts under innevarande termin
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Förmåga att bedöma:
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället
Har bedömts under innevarande termin
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Förmåga att bedöma:
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet
Har bedömts under innevarande termin
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Förmåga att bedöma:
resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller
Har bedömts under innevarande termin
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Förmåga att bedöma:
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet
Har bedömts under innevarande termin
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: