Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Religionskunskap, Historia

·

Årskurs:

4 - 6

Kristendomens historia i Sverige - ett arbetsområde i religion

Tullbroskolan, Falkenberg · Senast uppdaterad: 14 februari 2020

Vi arbetar med Kristendomens historia i Sverige, från 800-talet fram till idag. Vem var Ansgar och vilken betydelse har hans missionerande arbete fått för dagens Sverige? Vad menas med begrepp som "mission, reformation och modernism"? Arbetsområdet syftar till att skapa kunskaper om- och förståelse för hur det svenska samhället påverkats historiskt av Kristendomens intåg i landet. Vidare förväntas eleverna utveckla sin förmåga att reflektera över hur samhällen och individer formats- och formas av religionen, historiskt och idag samt vad begrepp som "religionsfrihet" och "sekularisering" betyder. Vi arbetar med området under veckorna 2 - 11 och under arbetets gång kommer eleverna att genomföra ett fördjupningsarbete.

Vi arbetar med Kristendomens historia i Sverige, från 800-talet fram till idag. Vem var Ansgar och vilken betydelse har hans missionerande arbete fått för dagens Sverige? Vad menas med begrepp som "mission, reformation och modernism"? Arbetsområdet syftar till att skapa kunskaper om- och förståelse för hur det svenska samhället påverkats historiskt av Kristendomens intåg i landet. Vidare förväntas eleverna utveckla sin förmåga att reflektera över hur samhällen och individer formats- och formas av religionen, historiskt och idag samt vad begrepp som "religionsfrihet" och "sekularisering" betyder. 

Vi arbetar med området under veckorna 2-11 och under arbetets gång kommer eleverna att genomföra ett fördjupningsarbete.


Läroplanskopplingar

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Begreppen religion och livsåskådning.

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.

Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.

Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Matriser i planeringen
Sammanfattande matris över Kunskapskrav i Religionskunskap år 6
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback