Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Vattnets former och kretslopp

Skapad 2020-01-08 15:48 i Gemensamt skola i Båstad Båstad
Klass 1 arbetar med vattnets egenskaper, vattnets olika former (fast, flytande och gasform) och vattnets kretslopp.
Grundskola 2 – 1 NO (år 1-3)
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Innehåll

Mål 1: Att eleven kan vattnets olika former - fast, flytande och gasform

Vilket innebär:
Att jag kan vattnets olika former - fast, flytande och gasform
Att jag kan förklara hur en form övergår till en annan dvs. genom stelning, smältning, kokning(förångning) och kondensation.
Att jag förstår att vatten består av något som kallas molekyler.
Att jag behärskar att molekylerna tar olika stor plats beroende på vattnets form.

Vi ska använda följande innehåll för att nå detta mål:


Vi gör experiment där vi fryser vatten till is och visar att vattennivån höjs. Molekylerna tar större plats då de är ordnade i ett regelbundet kristallmönster.

Vi gör experiment där vi kokar vatten och vattnet stiger. Molekylerna tar större plats vid upphettning. Här får vi också se vattnets gasform.

Vi gör experiment där vi visar på att man genom att kyla ner vattenånga återfår vatten i sin flytande form genom kondensation.

Detta bedömer vi:
Att eleven kan förklara vattnets olika former samt något om övergången mellan de olika formerna.

Att eleven förstår att vatten består av molekyler.
Att eleven behärskar att vatten tar olika stor plats beroende på vattnets form.

Mål 2: Att eleven förstår vattnets kretslopp

Vilket innebär:
Att jag förstår att allt vatten på jorden går i ett ständigt kretslopp där inget vatten försvinner och inget vatten kommer till.
Att jag förstår och kan förklara huvuddragen i kretsloppet det vill säga att vattnet i hav och sjöar avdunstar på grund av värme varpå det samlas som moln på himlen. När vattenmängden i molnen är för stor faller det ner i form av regn, snö eller hagel. Vattnet rinner sedan ut i våra hav och vattendrag igen och processen börjar om. 
Att jag förstår att det därför är viktigt att vara rädd om miljön och se till att inga skadliga ämnen hamnar i våra vattendrag.


Vi ska använda följande innehåll för att nå detta mål:

Vi kommer se på en film om vattnets kretslopp och diskutera kring denna film.
Eleverna ritar därefter egna bilder där de beskriver vattnets kretslopp.
Detta bedömer vi:
Att eleven i diskussioner och arbetsuppgifter visar att han/hon förstår och kan beskriva vattnets kretslopp.
Att eleven förstår och kan förklara att det ständigt är samma vatten som går runt i kretsloppet och att det därför är viktigt att tänka på vilka ämnen man häller ut i vattnet.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
    NO
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
    NO
  • Centralt innehåll
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
    Ke  4-6
  • Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
    NO  1-3
  • Kunskapskrav
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
    NO   3
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: