Atomen och kemiska reaktioner

Ämnen består av atomer. Atomerna består i sin tur av mindre delar som vi kommer att studera för att få en förståelse för hur nya ämnen bildas genom kemiska reaktioner men också hur vi använder atomer för att alstra energi. Periodiska systemet ordnar jordens grundämnen på ett vis som gör det lätt att förutsäga hur olika ämnen reagerar med varandra och den upptäckten har haft en enorm betydelse för utvecklingen exempelvis nya material, medicin och livsmedelsprodukter.

  I detta arbetsområde kommer vi att jobba med följande i kemi, fysik och svenska:

• Atomens uppbyggnad - protoner, neutroner och elektroner

• Grundämnen, kemiska föreningar, metaller, molekyler och salter

• Periodiska systemets uppbyggnad

• Veta vad som menas med atomnummer, masstal och isotop

• Vad metaller har för egenskaper och hur metallatomer binder med metallbindning

• Vad molekyler är och hur de uppstår, elektronparbindning

• Vad joner är och hur de uppstår, jonbindning

• Hur joner bygger upp salter

• Skillnad mellan kemisk reaktion och fysikalisk omvandling

• 5-15 stycken kemiska tecken och hur man läser och skriver en kemisk formel

• Hur reaktionsformler skrivs och balanseras

• Farosymboler och säkerhetsregler, använda utrustning i salen på ett säkert och effektivt sätt, t ex gasolbrännare

• Vilken betydelse upptäckten av atomens byggnad och det periodiska systemet haft för människans levnadsvillkor

• Energiprincipen, olika energiformer och energiomvandlingar i ex ett vattenkraftverk eller ett kärnkraftverk

• Vad som menas med energikvalitet och verkningsgrad

• Känna till olika former av radioaktiv strålning, hur strålning påverkar levande varelser och hur den kan stoppas.

• Veta vad som menas med ett ämnes halveringstid.

• Veta vad som menas med fission och fusion.

• Olika energikällor som vi använder oss av i samhället

• Vilka energikällor som är förnyelsebara och icke förnyelsebara

• Några fördelar och nackdelar med olika energikällor ur energi- och miljösynpunkt

• Resonemang och argument för och emot olika energikällor 

• Hur energi kan sparas

• SVENSKA: Lära dig om vad som är typiskt för och hur man skriver en krönika.

• Använda dig av rättstavningsprogram, disposition och redigering av krönikan.

FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT

• Teorigenomgångar, filmklipp, övningar, laborationer mm Ni i kommer att arbeta i grupper samt enskilt med olika arbetsuppgifter. Vi gör ett antal laborationer och tränar systematiskt arbete. 
• Genomgång av textgenren krönika, läsa krönikor, skriva en egen krönika om kärnkraft, läsa varandras och ge feedback. 

BEDÖMNING

Jag kommer att bedöma
-Din förmåga att förstå, förklara och använda begreppen genom två mindre prov, laborationsrapport samt en krönika om kärnkraftens vara eller icke vara. 

I svenskan kommer jag att bedöma din förmåga att formulera dig i skrift, att anpassa språket efter syfte, mottagare och sammanhang genom att du skriver en egen krönika och lämnar in via Classroom.

FÖRMÅGOR

 Vi kommer arbeta mot följande förmågor i kursplanen:

• Lära dig arbeta säkert och känna trygghet vid olika experiment

• Träna på att göra systematiska undersökningar och dra slutsatser av dem.
• Använda kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska och fysikaliska samband i samhället och naturen.
• Använda kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier för att granska information, kommunicera och ta ställning i energi- och miljöfrågor.

• Svenska: Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

• Anpassa språket efter olika syfte, mottagare och sammanhang.

•  

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.