Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristendom och Islam

Skapad 2020-01-12 22:27 i Laröds skola Helsingborg
Arbetsområde som har som mål att jämföra de abrahamitiska religionerna, hitta likheter och förklara skillnader.
Grundskola 7 – 9 Religionskunskap
Toran som ni läste om i höstas är grunden för de tre religioner som formats i Mellanöstern - judendom, kristendom och islam. I detta arbetsområde ska vi titta närmare på kristendomen och islam. Dels ska vi studera likheter och skillnader mellan dessa religioner dels skillnader och likheter inom religionerna.

Innehåll

Mål och syfte

Arbetsområdet börjar med att förklara vad religionsämnet är utifrån några centra begrepp och konkreta exempel. Under det fortsatta arbetet med de abrahamitiska religionerna religionerna kommer du att få möjlighet att utveckla dina kunskaper om kristendom och islam. Du kommer också att utveckla din förmåga att analysera likheter och skillnader vad gäller urkunder, heliga handlingar, synen på Gud och synen på äktenskapet mellan och inom dessa religioner. 

Undervisning

Religionsämnet handlar mycket om att diskutera och analysera. För att göra analyser behövs förstås grundläggande kunskaper om dessa religioner men också om att sätta ord på egna tankar och funderingar. Vi kommer att ha genomgångar, studera bilder, filmer, nyhetsinslag med mera.  

Bedömning

 Kunskaperna visas dels genom ett aktivt deltagande under lektionerna. Dels på ett prov. 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
    Re
  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
    Re  7-9
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  7-9
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
    Re  7-9
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
    Re  7-9
  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
    Re  7-9
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
    Re  7-9
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
    Re  7-9
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
    Re  7-9
  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
    Re  7-9
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
    Re  7-9

Matriser

Re
RELIGIONSKUNSKAP kunskapskrav åk 9, Kunskapsstaden Helsingborg

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för betyg E - C- A i slutet av årskurs 9.
  • Re   analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • Re   analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • Re   reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • Re   resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • Re   söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen judendomen och islam och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen, judendomen och islam och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen, judendomen och islam och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan kristendom, judendom och islam
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: