Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Barnkonventionen och allas lika värde o rättigheter

Skogsgläntans förskola, Hörby · Senast uppdaterad: 22 juni 2020

Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt vill vi göra barnen medvetna om allas lika värde och välbefinnande samt för hållbar utveckling.

Nationellt mål:

 Vi vill ge barnen ökad kunskap om barns olika levnadsstandard i världen samt allas lika värde och rättigheter.

 

 Syfte:

Varför gör vi detta?

Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.

Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.

 

 Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

Vi vill öppna upp till diskussion och arbeta med barnkonventionen och allas lika värde.

Vi visar bilder från olika kulturer och platser som vi reflekterar kring. Vad ser vi på bilderna? Kråkan tar oss till olika länder genom att skicka bilder till oss. 

Vi gör en tankekarta.  

Vi skapar en jordglob, pinngubbar mm för att få in olika skapandetekniker och som symboliserar allas lika värde och rättigheter. 

Vi väver in språk och kommunikation för att utveckla våra språkljud.

Kompisböcker och barnkonventionsböcker.

Är barnen intresserade av flaggor?

 

 

V. 5

Denna veckan har vi startat upp vårt arbete med barnkonventionen och tankar kring vad den innebär. Vi började med att prata om när vi tände ljus i lekhallen och uppmärksammade barnkonventionen förra terminen, kommer ni ihåg? Ja svarar barnen och börjar berätta vilka tankar som dyker upp,

— alla har rätt till mat

— alla behöver kläder

— alla ska få dricka vatten

Vi pratar vidare om skolgång, trygghet, familj m.m Det kommer många kloka tankar från barnen.

Vi lägger fram bilder som barnen får titta på och berätta vad de ser. Några tycker det är svårt och känner sig osäkra så vid nästa tillfälle får två eller tre barn dela på en bil, det känns tryggare.

— det är varmt därför har de inga kläder

— de bor i en koja med hö på taket

– det är smutsigt

—de letar saker på soptippen för det finns inga affärer

Vi fortsätter med våra samtal och reflekterar tillsammans över vad vi ser och vad det innebär. Barnen leder oss vidare i detta viktiga arbete.

 

 

-

 V. 6

Vi har tittat på bilderna igen och visat för barnen som inte var med förra gången. Vi pratar om fadderbarn och vad det innebär.
Jenny J ska resa till Kap Verde och där finns en skola som gärna tar emot gåvor, vad tycker ni barn att vi ska ta med?
- papper
- pennor
- vatten

V. 7

Vi har lånat många böcker från bokbussen som är kopplade till vårt projekt. Barnen tittar gärna på bilderna och tycker om att samtala och reflektera kring vad de ser. Det blir många intressanta samtal

 

v. 8

Vi är ute på promenad,

När vi passerade huset vid affären säger någon,

– titta ett hus med hö på taket, som Afrika!

Vi har ju tittat på hus från andra länder och några bilder har ju visat hyddor med gräs. Här ser barnen en koppling och reflekterar kring detta.

Eftersom Jenny J har varit på Kap Verde så har vi tittat på hur deras flagga ser ut och de som ville fick rita och måla en. De blev jättefina, det är ju matematik och mönstertänk här! Hur många linjer? Vilka färger ska vara bredvid varandra? Vilken form sitter stjärnorna i och hur används en linjal?

 

Vi har en bok som handlar om en vuxen man utan armar. Detta pratar barnen mycket om och vi har även sett en filmsnutt om en liten pojke som saknar sina armar. Bra samtalsunderlag som sätter igång många funderingar.

 

V. 9

Jenny J har visat bilder från semestern.

Barnen såg ett foto med Kråkans spår i sanden och blev helt uppspelta,

—Kråkan, kråkan

– det är ju Kråkan!

Jenny berättade att Kråkan och Nisse hade smugit ner i resväskan och var med på resan.

Undrar vad de har fått uppleva? De var trötta efter resan så vi får se vad de berättar för oss när de har piggnat till!

Vi har pratat vidare om Nick som föddes utan armar och ben. Många av barnen har varit nyfikna och funderat mycket över hur han klarar av att göra olika saker. Vi letade upp en film som vi har visat två gånger så att alla har haft chans att se den. En mycket sevärd film som vi verkligen kan rekommendera.

Att reflektera och ventilera alla tankar kring filmer och bilder ger mycket ny kunskap och nya perspektiv. Vi tar mycket för givet och glömmer bort att det inte är lika för alla. Hur kan vi göra skillnad? Kan vi hjälpa? Det är så roligt att få vara delaktig i barnens funderingar.

 

 

 

Pedagogreflektion

Barnen har varit mycket nyfikna på Nick. De har ställt många intressanta frågor och visat att de känner empati och medkänsla med Nicks handikapp.

 

V. 10

I vårt projekt har vi tittat på jordgloben, vart flög Jenny och var har andra barn varit på semester? Hur ser det ut i de länderna?
Vi har börjat göra egna jordglober med hjälp av ballonger och tidningspapper. Kladdigt men roligt pyssel!
Vi läser mycket böcker om barn i andra kulturer, fattiga, barns rättigheter samt andra olikheter.
 

 
V. 11

Vi har pratat om hur vi kan hjälpa barn i andra länder? Barnen har som vanligt många kloka tankar. Många är medvetna om att vi kan ge bort kläder och saker. Vi kommer in på begagnat och hållbar utveckling, återbruk och dess fördelar. Hur kan vi ge bort kläder då?

— jag vet, säger någon! Man lägger det i en sån stor låda som blir tömd.

Sådana lådor har vi ju i Ludvigsborg så vi promenerar dit med barnen och lägger i kläder som inte behövs längre.

Pedagogreflektion

Barnen är delaktiga och vi upplever att de har mycket funderingar och kunskaper hur vi kan hjälpa andra på olika vis.
Vi går tillsammans till återvinningen.

Barnens jordglober med ballonger och papier mache blev misslyckade. Luften i ballongerna försvann och vi fick tänka till med en ny teknik. Vilket material kan då passa?

Vi samtalade med barnen om de tyckte det gick bra att vi gjorde en gemensam jordglob. Det var alla överens om.

Vi bestämde att vi skulle använda oss av hönsnät som form i stället.

 

Hur går vi vidare?

Barnen visar nyfikenhet för de olika länderna och hur människorna och levnadsförhållande ser ut.

Är alla länder lika stora?

Vi tittar på jordklotet och jämför.

 

v.12-16

Barngruppen har minskat då många håller sig hemma under Coronapandemin. Vi arbetar lite smått med vårt projekt och barnens frågor och undersökande.

En del personal är borta vilket också gör att vi får hoppa över vårt arbete.

 

V.17

Vi har sett en liten filmsnutt om barnmissionen och hur de hjälper barn och familjer i fattiga länder. Barnen har mycket funderingar och vill verkligen hjälpa till. De kommer med råd och försöker hitta egna lösningar. Vi lyssnar in barnens tankar och funderingar och har många intressanta samtal.

Vi målar vår jordglob blå. 

 



 

 

v.18

Vår jordglob är färdigmålad och vi jämför med den riktiga. Vad är allt blått?

Vi visar med hjälp av en bringare med vatten att jordklotet består av ca.70%vatten. Nu har vi skrivit ut världsdelarna som ska klistras på. 7 styckna och vi bor i Europa. Det finns ca 200 länder i världen. Vi bor i Sverige och vår huvudstad heter Stockholm. De flesta av oss bor i Ludvigsborg men några på andra orter.

Vi skriver upp detta på vår whiteboardtavla och har en trevlig pratstund.

Några berättar var föräldrarna jobbar, var de har åkt på semester eller campat med husbilen. Många vet att de inte får resa utanför Sverige nu för att det är "coronatider", säger de.

 

Pedagogreflektion

Dessa pratstunder är berikande för alla på något sätt. De som kan tyckas abstrakt och svårt ger oftast någon lärdom. Barnen utgår också från egna erfarenheter och vill berätta om upplevelser de varit med om. Bara förmågan att lyssna och respektera när kompisen berättar är så viktig. Återberätta, våga prata inför andra, kanske jag känner någon som är adopterad, vad betyder det? Vilken världsdel kommer de ifrån o.s.v

Barnens funderingar berikar samtalen som blir intressanta och kan leda vidare i vår undervisningar.

 

Hur går vi vidare?

Vi läser böcker som barnen visar nyfikenhet kring och de får skapa sin bild och tanke kring sina kunskaper och reflektioner.

 

Vi läser en bok om familjer i olika länder, hur de bor, går i skola, utseende, matkultur o.s.v Här kopplar vi till jordgloben och nämner världsdelarna igen. Barnen nämner också ofta att vi kan hjälpa de som har det svårt.

Förståelse, empati och kännedom om helt andra förutsättningar än vi har är en viktig kunskap.

 

v.19

Världsdelarna är urklippta och ska limmas på jordgloben. Vad heter de nu?

Vi pratar om namnen, var vi bor och varför Antarktis är vit?

—där är kallt

—ja och is och snö

—det bor isbjörnar där

—det är nordpolen

Vi visar barnen bilder på miljön och djuren på Antarktis. Det är inte Nordpolen utan Sydpolen och isbjörnen finns ju på Nordpolen. Det ser verkligen kallt ut på bilderna och barnen tycker det är spännande med pingviner, sälar och valrossar.

Jenny J har visat bilder och berättat om flickan som de har som fadderbarn. Hon går i förskolan och måste promenera dit, en väg som tar 45 minuter!



 

Hur utvecklar vi barnens språkljud och förmåga att uttrycka sig?

Vi har haft mycket samtal och reflektioner tillsammans med barnen där de har fått uttrycka sina tankar och erfarenheter. Vi lyssnar, upprepar och skriver ner vad barnen berättar. De får också skapa med olika tekniker och berätta om sina alster.

Vi har också vävt in olika aktiviteter som utmanas barnens munmotorik och språkljud. 

 

Barnen fick vars ett sugrör som de skulle suga upp sina namnlappar med.

Detta är en viss teknik, sug in, håll kvar och släpp i en skål. Några blev så inspirerade att de fortsatte dagen efter och utmanade sig själva med att försöka hålla kvar lappen längre och längre.

Här arbetar vi med munmotorik och tränar lungorna.

 

Hur låter ljudet? Vet ni andra ord som börjar på samma ljud?

Detta är riktigt roligt att se hur intresserade de flesta är. Några har förståelsen för ljudningen, andra hör ljud och känner igen fast inte begynnelsebokstaven och många gissar och vill verkligen vara delaktiga. Alla dessa vetgiriga barn som delger varandra kunskaper utifrån egna erfarenheter och förmågor i en gemensam undervisning.

Att upptäcka att ljud låter lika fast stavas annorlunda eller att ett ord som stavas lika har olika betydelse är också en spännande upptäckt!

 

Analys

Vi har belyst detta abstrakta ämne så konkret som möjligt med olika filmer och där mannen utan armar har lätt till bra samtalsämnen om olika levnadsstandard och handikapp. Vi upprepade och reflekterade dagligen om hur andra kan ha det och med hjälp av foton från olika livsöden har barnen samtalat, visat nyfikenhet och haft frågor. 

I vår miljö har det funnits tillgängliga böcker och foton från olika länder. Barnen har undersökt och visat intresse för hur det kan se ut i fattiga länder. De har kommenterat hur deras hus är byggda och hur deras miljöer ser ut. Här har lätt till bra undervisning och reflekterande samtal med barnen. Vi ser att de har fått en förståelse för hur andra kan ha det. Vårdnadshavarna har återkopplat till oss att deras barn har pratat mycket om detta ämne hemma.

Barnen har förstått att svårigheter också kan leda till att man kan bli starkare i sig själv och att ingenting är omöjligt. Detta hör vi att några barn kommenterar ibland. De har blivit fascinerade över allt Nick kunde göra utan armar och ben.

Vi kommer att fortsätta arbeta vidare med olika livsfrågor och barnkonventionen.

 

Till nästa termin kommer vi att arbeta mycket med språket och olika språkljud. 

 

 

 

 

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback