Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
7 - 9
Litteraturhistoria
Bergviksskolan åk 4-9, Söderhamn · Senast uppdaterad: 28 april 2023
"Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Barn skapar mirakel när de läser. Därför behöver barn böcker." Astrid Lindgren
Litteraturhistoria
Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Det kommer att bli gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Du kommer att arbeta på olika sätt och göra 3 uppgifter inom detta område.
Uppgift 1:
Ni börjar med att ta reda på information utifrån frågeställningar så att ni får en övergripande ”bild” av vissa epoker i litteraturhistorien. Ni arbetar i grupp (3-4 st) kring ett antal epoker för att sedan redovisa om dem i tvärgrupper. Ta reda på:
När var epoken? Vad hände i samhället som påverkade litteraturen? Vad skrev man om? Tema, genre, ämnen? Vem/vilka skrev? Vilka författare bör man känna till? Berätta kort om två verk. Vilken betydelse hade litteraturen för människorna under epoken? Ta med några ord/begrepp som kom under respektive epok.
Epokerna är: Antiken, Medeltiden, Renässansen, Upplysningen, Romantiken, Realismen/Naturalismen, Modernismen, Postmodernism
Uppgift 2:
Ni arbetar två och två eller enskilt, där ni hjälps åt att skriva en återgivande text med beskrivande och förklarande drag om en valfri epoken inom litteraturhistoria.
Uppgift 3:
Två och två (max 3. Man får vara själv om man föredrar det.) Ni förfogar över 10 minuter per presentation.
Välj en annan epok som ingen av er har skrivit om och förbered en muntlig presentation med tekniska hjälpmedel utifrån samma upplägg när det gäller det skrivna. Tänk er att ni är ”lärare” så presentationen ska också innehålla aktiva delar för de som lyssnar. Till exempel läsa en text, svara på frågor, kahoot etc. Se till att alla kommer till tals.
Tekniska hjälpmedel kan vara: en sak som man visar upp, Sway, Powerpoint, Forms (göra egna frågor), Kahoot, film, ljud, bild, whiteboard etc.
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och
Centralt innehåll (13)
Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
Sammanfattning av texter.
Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
