Barn i relation till närmiljön VT 2020

Vem är jag i relation till utegården, närområdet, min stad, mitt land och omvärlden?

Uppstart - projektplanering

vårtermin 2020

Samtliga grupper har analyserat sina reflektioner i unikum. I analyserna kan man se att samtliga grupper fått en bättre sammanhållning och att gemenskapen med den lilla gruppen uppskattas av både barn och pedagoger. Något som återkommer i samtliga analyser är betydelsen av lådcyklarna som verktyg för relationsskapande, kommunikation och nyfikenhet kring omvärlden. I våra tvärgrupper och vid diskussioner som förts i arbetslaget har hållbarhetsperspektivet varit återkommande. Att ta hand om sin kropp, bygga goda relationer, värna om djur och natur samt nyfikenhet på olika sätt att leva och bo i vårt samhälle. Från och med januari 2020 är barnkonventionen lagstadgad vilket gör att vi behöver förankra den hos oss själva och barnen. Vi vill ge barnen mer inflytande och stärka deras möjlighet att synas och höras i vårt samhälle. Vårt nya fokusområde är att arbeta med barnet i relation till närmiljön. Ett utvecklingsområde för oss pedagoger är att i större utsträckning låta barnen visa vägen i projektet och låta deras intressen och teorier leda oss vidare. Som stöd använder vi oss av pedagogisk dokumentation som bygger på samarbete, kommunikation och reflektion mellan barn, vuxna och miljön. 

Formulering av syfte - Var är vi?

Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden för ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen. (Lpfö18 s. 1)

Förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll i utbildningen. (Lpfö18 s. 11)

Vi vill väcka barnens nyfikenhet kring sambandet mellan sig själva och samhället. Vem är jag i relation till min närmiljö, min stad, mitt land, världen osv. Vad har jag för möjlighet att påverka min och andras situation? Vi vill få barnen att känna att de är viktiga och att deras röst har ett värde. 

Vilka förmågor vill vi ge barnen?

•  Nyfikenhet
•  Problemlösning
•  handlingskraft
•  engagemang

Iscensättning av lärmiljön:

För att lärporocessen ska pågå hela tiden behöver vi använda oss av vår lärmiljö som verktyg för att väcka barnens nyfikenhet och ge dem möjlighet att tänka vidare både enskilt och tillsammans. Material som kan sätta igång tankar kan vara:

•  världskarta (pärla flaggor, se vilka länder de själva besökt, olika språk, världskompisar)
•  karta över vår närmiljö (vem bor var, avstånd)
•  källsortering (involvera barnen mer vid sortering och återvinning)
•  återvinningsmaterial att skapa med. (inspirationsbilder vid platserna)
•  skapa en tilltalande estetisk miljö. (samla barnens alster och tankar på ett fint ställe för att stanna upp och bli stolta över sig själva men också intressera sig för vad andra gjort)
•  ta tillvara på naturen som resurs för utforskande och skapande både ute och inne.

Arbetssätt - Hur gör vi?

Vår utmaning är att vidga blicken och titta djupare efter vad det är som engagerar, väcker frågor och nyfikenhet i det som barnen utforskar. Vilken miljö och vilket material vi erbjuder blir i detta sammanhang viktiga aspekter i det utforskande arbetet. Det är även av stor vikt att pedagogen har ett nyfiket förhållningssätt och att vi vågar ta ett steg tillbaka och iaktta och lyssna till barnets perspektiv. Vad är det barnet uttrycker, vad är det barnet försöker förstå, vilka tankar väcks? 

Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som kan stödja oss att få syn på det som sker, men också det som inte sker. Pedagogisk dokumentation bygger på samarbete, reflektion och kommunikation. Det går alltså inte att göra pedagogisk dokumentation själv. Alla är lika viktiga och vi ser saker på olika sätt beroende av vår bakgrund. Vi måste vara öppna och lyhörda för att det finns många olika sätt att förstå saker på. När barn och vuxna reflekterar och diskuterar över vad de ser och hör i dokumentationen händer något som ger konsekvenser. 

Vi dokumenterar med tre syften. För barnen använder vi dokumentation som stöd för att minnas och synliggöra vad vi gjort, hur vi tänkte och hur vi kan tänka vidare. Det är därför viktigt att denna dokumentationen är placerad i barnens höjd och att den är tydlig. För vårdnadshavare dokumenterar vi för att synliggöra aktiviteter samt det enskilda barnets utveckling. Dokumentation för oss pedagoger kan vara filmer, bilder, anteckningar och barnens alster. Förskolans väggar ska berätta om pågående fokus. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,
• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.