Vikingatiden

Vi kommer lära oss om vikingatiden genom att arbeta med läroböckerna PULS Historia och Koll på Vikingatiden, samt genom att titta på filmer om Vikingatiden.

När arbetsområdet är slut ska du kunna:

• Berätta när vikingatiden var

• Beskriva hur människorna levde: vad de arbetade med, hur deras kläder såg ut, hur de bodde och vad de åt

• Använda ämnesspecifika ord, till exempel träl och plundra

• Förklara hur och vart människorna reste

• Förklara hur vi kan veta något om vikingatiden och vikingarna

• Redogöra för gudar och vikingarnas religion

• Redogöra hur och varför vikingatiden tog slut

Undervisning

Vi kommer tillsammans att arbeta med PULS Historia och Ungafakta.se för att lära oss om vikingatiden. Till texterna kommer vi att arbeta med ett arbetshäfte, som eleverna både kommer att skriva och rita i, samt titta på filmer om vikingatiden. Vi kommer även lyssna på Turid - en vikingasaga på Drama för Unga. Vi kommer att diskutera begrepp och ämnesspecifika ord. Arbetet kommer sedan variera mellan enskilt arbete, pararbete och övningar i helklass. 

Bedömning och redovisning av förmågor

• Ditt arbetshäfte
• Aktivt deltagande på lektionerna
• Skriftligt prov 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.