Världsreligioner, hinduism och buddism år 8 19/20 v. 50-5

Vad händer efter döden? Skiljer sig synen på att leva och dö inom olika religioner? Det är några av de svar du kommer att få i den här repetitionen av världsreligionerna.

Syfte

Syftet med undervisningen grundas i följande syften: 

Ur det centrala innehållet

Vi arbetar med följande centralt innehåll 

Arbetssätt

Hela kursen finns i iTunes U och heter "Världsreligioner år 9".

Momentet kommer ungefär ha följande upplägg:

• Introlektion där ämnet presenteras och ni får fundera på centrala trosfrågor. 
• Därpå följer en serie korta lektioner där läraren i tur och ordning i korthet går igenom centrala drag i buddism och hinduism.
• Filmer
• Diskussioner
• Enskilt samt paruppgifter

Bedömning

Du kommer att bli bedömd i följande kunskapskrav: 

• Hinduism och buddism
• Likheter & skillnader
• Samband med samhälleliga förhållanden
• Skildring av livsfrågor, livsåskådningars betydelse
• Moraliska frågeställningar, värderingar,
• Information & källor

 Det du ska arbeta utifrån är följande:

• Centrala tankegångar
• Vem tror de på?
• "Samlingslokal"?
• Riter
• Högtider
• Symboler
• Hur påverkas samhället?
• Likheter/Skillnader

 Vi utvärderar temat med prov fredag vecka 5, 2020

Länktips

• ne.se
• so-rummet.se
• grundskoleboken.se
• religionsfroknarna.se

————————————

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.