Hur Sverige styrs, lag och rätt och medier

Vi ska arbeta med hur Sverige styrs, vara en del av samhället och vad det innebär och mediernas betydelse.
Kunskapsredovisningar sker både skriftligt enskilt och i grupparbeten.

Beslutsfattande och politiska idéer 

• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. 

• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. 

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. 

 

Individer och gemenskaper 

• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. 

• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. 

 

Information och kommunikation 

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. 

• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar. 

• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering. 

• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. 

 

Områden

Så styrs Sverige		Att vara en del av samhället		Medier och information
Tid: ca 4 veckor Området innehåller en introduktion till samhällskunskap och utgörs av mindre/lättare delar av det som eleverna kommer att stöta på senare under högstadiet. Eleverna arbetar med att reda ut vart olika beslut tas och hur de går att påverka (stat, region, kommun) samt olika delar av samhället (myndigheter, domstolar). Vi använder ne.se Sverige och du, Sveriges statsskick Området avslutas med att eleverna får skapa ett eget politiskt parti. De  döper partiet, väljer ett antal kärnfrågor samt utser partiledare.  Vi avslutar med en presentation.		Tid: 2 veckor Eleverna arbetar med identitetsbegreppet kopplat till kultur, sexualitet och politik. De arbetar med att undersöka olika uttryck samt hur begreppet normer kan spela in i detta. Vi tar även upp kapitlet lag & rätt från ne.se. Avslutas med ett test. Eleverna samtalar kring påhittade personer med olika egenskaper och sedan problematisera dessa utifrån t. ex. normer. Detta område går ihop med nästa område då en stor del av identitetsskapandet etc. äger rum på nätet.		Tid: 2-3 veckor Området tar upp medier och information samt den makt som är kopplat till detta. Källkritik är stommen i hela detta område då vi bland annat tar upp påverkan, vinkling och risker/möjligheter kopplat till information. Eleverna arbetar med instuderingsfrågor och övningar (hur fungerar reklam/annonsering på sociala medier).  Alternativt får de skapa en annons/reklam och redogöra för hur budskapet kan nå en viss målgrupp.

Uppgifter

Sveriges statsskick

SVERIGES STATSSKICK

BEGREPP

Statschef eller statsöverhuvud är den högsta titeln i ett land.

Riksdagen är Sveriges folkrepresentation, det vill säga de som företräder det svenska folket.

Regeringen är den högsta verkställande, eller styrande, myndigheten i Sverige.

Grundlag är en lag som ensam eller tillsammans med andra lagar är ett lands författning.

Riksdagen är Sveriges folkrepresentation, det vill säga de som företräder det svenska folket.

Talman kallas den som är ordförande i riksdagen.

Budget är en beräkning i förväg av alla inkomster och utgifter under ett år.

Statsminister är chefen för regeringen i Sverige.

Utskott är ett organ (kommitté eller avdelning) inom en organisation, exempelvis i riksdagen.

Motion är ett förslag från en eller flera medlemmar i en förening eller politisk församling.

Proposition är regeringens förslag till riksdagen.

Kommun är ett mindre geografiskt område inom ett land som styr sig självt i vissa frågor och som har rätt att ta ut skatt av invånarna.

Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i en kommun, alltså kommunens ”riksdag”.

Mandat betyder uppdrag eller order och kan syfta på en plats i till exempel riksdagen.

Politiskt block är en grupp partier eller politiker som tycker ungefär likadant i vissa frågor.

FRÅGOR

1. Vilka är Sveriges grundlagar?
2. Vilka är de tre demokratiska nivåerna i Sveriges statsskick? En fjärde nivå har tillkommit. Vilken?
3. Hur går det till att ändra en grundlag?
4. Nämn några av riksdagens viktigaste uppgifter.
5. Varför har riksdagens utskott inrättats och vad är utskottens uppgifter?
6. Vad är en motion respektive proposition?
7. Vad kallas regeringens olika avdelningar?
8. Vilka är regeringens uppgifter?
9. Förklara begreppen majoritetsregering, minoritetsregering och koalitionsregering.
10. Vilka är de tre olika valen på valdagen?
11. Hur röstar du om du inte har möjlighet att rösta i din vallokal på valdagen?
12. Vad är ett röstkort?
13. Vilket är landstingens/regionernas högsta beslutande organ?
14. Vilket är kommunens högsta beslutande organ?
15. Ge exempel på saker som kommunen måste göra.
16. Ge exempel på saker som kommunen frivilligt kan göra. Varför vill kommunen göra det?
17. Vad menas med proportionella val?
18. Varför finns fyraprocentspärren?
19. Hur många mandat finns det i riksdagen?
20. Hur många partier är representerade i Sveriges riksdag?
21. Vilka partier ingår i det rödgröna blocket?
22. Vilka partier ingår i det borgerliga blocket?
23. Vad har Moderata samlingspartiet hetat tidigare?
24. Vad har Liberalerna hetat tidigare?
25. Vilket var Centerpartiets ursprungliga namn?
26. Vilket år bildades Socialdemokraterna?
27. Vad hette Vänsterpartiet tidigare?
28. Vad betyder förkortningen KD?
29. Ett av riksdagspartierna har ingen partiledare utan två så kallade språkrör. Vilket?
30. År 2010 kom ett nytt parti in i riksdagen. Vilket?