Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Krönika

Skapad 2020-01-22 09:50 i Tågaborgsskolan Helsingborg
Vi kommer att läsa ett antal krönikor för att se genrens specifika drag, därefter skriver Du en egen krönika och lägger upp den i Google Classroom.
Grundskola 7 – 9 Svenska Svenska som andraspråk
Krönika är ett sätt att påverka med ord. Det är en personlig reflektion kring ett ämne, där skribenten är starkt närvarande och har personligt engagemang. En krönika kan handla om vad som helst, men tar oftast upp något som är aktuellt i samhället. Krönikören vill få läsaren att tänka efter själv och genom att formulera sina egna tankar och funderingar vill krönikören väcka läsarens engagemang.

Innehåll

Mål för arbetet

  • Lära dig vad en krönika är för något och hur strukturen samt typiska drag för en sådan ser ut.
  • Träna din förmåga att uttrycka dina känslor och reflektioner i skrift.
  • Skriva med personligt engagemang och argumentation.
  • Skrivträna genom att skriva två olika krönikor, en egen och en styrd i ämnesvalet.
  • Bearbeta och förbättra dina texter .
  • Anpassa ditt språk till mottagare och genre.

 

Arbetsgång

  • Vi kommer att läsa exempeltexter och titta på hur en krönika är uppbyggd.
  • Skriva två krönikor för att träna på struktur och typiska kännetecken för en krönika. Krönika 1 är en träningstext och krönika 2 skrivs under begränsad tid och ämnet är styrt såsom vid ett nationellt prov.
  • Träna på att ta emot och ge respons muntligt/ skriftligt i form av kamratbedömning.
  • Bearbeta och förbättra dina egna texter.

 

Bedömning

I form av kamratbedömning kommer ni att bedöma varandras texter utifrån er förmåga att:

  • skriva en text med typiska särdrag för en krönika
  • skapa en tydlig disposition i din text (styckeindelning och särdrag för en argumenterande text).
  • skriva en text som innehåller personliga känslor och reflektioner i en aktuell fråga.
  • argumentera.
  • bearbeta och förbättra dina texter.
  • anpassa ditt språk till mottagare och genre.
  • följa de grundläggande skrivreglerna.

 

Matriser

Sv SvA
Krönika Eget ämne: Kamratbedömning

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Koppling till uppgiften
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar i huvudsak som en krönika i en ungdomstidning där syftet är att tycka till om en händelse/företeelse.
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar relativt väl som en krönika i en ungdomstidning där syftet är att tycka till om en händelse/ företeelse.
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar väl som en krönika i en ungdomstidning där syftet är att tycka till om en händelse/ företeelse.
Disposition
Du har med flera av de delar som är typiska särdrag för en krönika. Se checklistan!
Du har fått med de flesta delar som är typiska särdrag för en krönika. Se checklistan!
Du har fått med samtliga delar som är typiska särdrag för en krönika. Se checklistan!
Innehåll
Eleven beskriver händelsen och vad hen reagerat på. Elevens tankegång framgår och eleven argumenterar på ett enkelt sätt om ämnet. Eleven ger ett exempel från sin egen erfarenhet som passar i sammanhanget.
Eleven beskriver tydligt händelsen och vad hen reagerat på. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven argumenterar på ett utvecklat sätt om ämnet samt bemöter något motargument på ett enkelt sätt. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Bidraget innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem.
Eleven beskriver tydligt händelsen och utförligt vad hen reagerat på. Eleven argumenterar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om ämnet samt bemöter ett eller flera motargument. Elevens exempel är träffande och bidrar till textens läsvärde. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna.
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel.
Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering, inledning och/eller avslutning. Textbindningen är utvecklad.
Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och styckemarkering samt effektiv inledning och avslutning. Textbindningen är välutvecklad.
Argumentation
Du uttrycker dig mestadels klart och tydligt kring ämnet. Du försöker förklara och konkretisera din tes med hjälp av några olika argument. Något argument är underbyggt med fakta. Det märks att du är insatt i ämnet.
Du uttrycker dig tydligt kring ämnet och utvecklar din tes genom att ha flera argument som förstärker förståelsen. Du försöker få med något motargument som du bemöter i din text. Du försöker problematisera och det märks att du är väl insatt i ämnet.
Du uttrycker dig tydligt och säkert kring ämnet samt utvecklar din tes genom att ha många bra och underbyggda argument som förstärker förståelsen. Du försöker att få med några motargument som du bemöter i din text. Du framför dina åsikter på ett strukturerat sätt och du problematiserar. Det märks att du är mycket väl insatt i ämnet och du är övertygande i din argumentation.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Ordvalet är varierat och passar ungdomstidningen, t.ex. genom ett ungdomligt språkbruk och läsartilltal. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och passar väl i ungdomstidningen, t.ex. genom en konsekvent genomförd stil. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande.
Skrivregler
Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Svenska som andraspråk: Språkliga strategier
Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande språkliga strategier för att göra sig förstådd i skrift. Ex. hittar på egna ord/ uttryck för att förklara något.
Eleven väljer och använder då relativt väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Ex. när eleven inte kan ett ord/ uttryck beskriver eleven istället något och gör ett försök att förklara.
Eleven väljer och använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Ex. eleven förklarar/ beskriver utförligt för att få fram sitt ställningstagande/ budskap och det går bra att följa med i resonemangen.

Sv SvA
Krönika Ondska: Kamratbedömning

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Koppling till uppgiften
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar i huvudsak som en krönika i en ungdomstidning där syftet är att tycka till om en händelse/företeelse.
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar relativt väl som en krönika i en ungdomstidning där syftet är att tycka till om en händelse/ företeelse.
Eleven följer instruktionen. Texten fungerar väl som en krönika i en ungdomstidning där syftet är att tycka till om en händelse/ företeelse.
Disposition
Du har med flera av de delar som är typiska särdrag för en krönika. Se checklistan!
Du har fått med de flesta delar som är typiska särdrag för en krönika. Se checklistan!
Du har fått med samtliga delar som är typiska särdrag för en krönika. Se checklistan!
Innehåll
Eleven beskriver händelsen och vad hen reagerat på. Elevens tankegång framgår och eleven argumenterar på ett enkelt sätt om ämnet. Eleven ger ett exempel från sin egen erfarenhet som passar i sammanhanget.
Eleven beskriver tydligt händelsen och vad hen reagerat på. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven argumenterar på ett utvecklat sätt om ämnet samt bemöter något motargument på ett enkelt sätt. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Bidraget innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem.
Eleven beskriver tydligt händelsen och utförligt vad hen reagerat på. Eleven argumenterar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om ämnet samt bemöter ett eller flera motargument. Elevens exempel är träffande och bidrar till textens läsvärde. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna.
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel.
Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering, inledning och/eller avslutning. Textbindningen är utvecklad.
Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och styckemarkering samt effektiv inledning och avslutning. Textbindningen är välutvecklad.
Argumentation
Du uttrycker dig mestadels klart och tydligt kring ämnet. Du försöker förklara och konkretisera din tes med hjälp av några olika argument. Något argument är underbyggt med fakta. Det märks att du är insatt i ämnet.
Du uttrycker dig tydligt kring ämnet och utvecklar din tes genom att ha flera argument som förstärker förståelsen. Du försöker få med något motargument som du bemöter i din text. Du försöker problematisera och det märks att du är väl insatt i ämnet.
Du uttrycker dig tydligt och säkert kring ämnet samt utvecklar din tes genom att ha många bra och underbyggda argument som förstärker förståelsen. Du försöker att få med några motargument som du bemöter i din text. Du framför dina åsikter på ett strukturerat sätt och du problematiserar. Det märks att du är mycket väl insatt i ämnet och du är övertygande i din argumentation.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Ordvalet är varierat och passar ungdomstidningen, t.ex. genom ett ungdomligt språkbruk och läsartilltal. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och passar väl i ungdomstidningen, t.ex. genom en konsekvent genomförd stil. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande.
Skrivregler
Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Svenska som andraspråk: Språkliga strategier
Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande språkliga strategier för att göra sig förstådd i skrift. Ex. hittar på egna ord/ uttryck för att förklara något.
Eleven väljer och använder då relativt väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Ex. när eleven inte kan ett ord/ uttryck beskriver eleven istället något och gör ett försök att förklara.
Eleven väljer och använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Ex. eleven förklarar/ beskriver utförligt för att få fram sitt ställningstagande/ budskap och det går bra att följa med i resonemangen.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: