Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska, Svenska som andraspråk

·

Årskurs:

2

Ny11 Sv/SvA, åk 2, vt 20

Nyhemsskolan, Halmstad · Senast uppdaterad: 23 januari 2020

En planering i svenska/svenska A för åk 2!

Utgångspunkt:

(se syftesmålen ur kursplanen nedan)

 

Konkretisering av målen:

- skriva med läslig handstil,

- kunna återberätta valda texter,

- kunna läsa enkel text och förstå innehållet med hjälp av olika strategier,

- skriva enkla texter med inledning, handling och avslut,

- använda stor bokstav i början av en mening och avsluta med punkt,

- berätta inför klassen om t.ex. vad du gjort på fritiden,

- följa muntliga och skriftliga instruktioner och för att genomföra uppgifter,

- lyssna till högläsning i stor grupp,

- kunna skriva en enkel faktatext,

- ge dig själv och dina kompisar respons på texter.

Genomförande:

- Du kommer att få träna på att skriva av texter.

- Du kommer att få berätta kring högläsningsboken om vad som hänt i tidigare kapitel.

- Du kommer att träna läsning enskilt, i grupp och vid gemensam högläsning.

- Du kommer t.ex. att få skriva berättelser utifrån sekvensbilder enskilt eller tillsammans med en kompis.

- Du kommer att träna på att skriva meningar med stor bokstav och punkt i bl.a. Läsförståelseboken.

- Du kommer att få möjlighet att berätta om egna upplevelser och vad du lärt dig i olika sammanhang.

- Du kommer att få lyssna på högläsning återkommande.

- Du kommer att få träna på att skriva enkla faktatexter.

- Du kommer att få träna på att bearbeta texter, samt ge både dig själv och en kamrat respons på texter.

- Du kommer att få besöka biblioteket och inspireras till egen läsning.

 

Dokumentation och bedömning:

Vi kommer att använda oss av Skolverkets bedömningsstöd och  "Nya Språket lyfter" i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan 1-6.

Bedömning kommer att ske genom självbedömning, kamratbedömning och genom kontinuerlig bedömning av lärare under arbetets gång. Vi sparar elevarbeten, lyssnar på elevernas läsning och följer deras utveckling. 


Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras

Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ords böjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.

Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.

Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.

Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.

Dessutom kan eleven utifrån egna referensramar föra enkla resonemang om texternas tydligt framträdande budskap och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

De berättande texter eleven skriver har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.

Faktatexterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Dessutom kan eleven utifrån givna frågor om texters innehåll och språk ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Eleven har ett grundläggande ordförråd som kan användas i samtal om elevnära frågor och ämnen.

I samtalen ställer eleven frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter.

När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår.

Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Eleven kan uppmärksamma när språkliga missförstånd uppstår och ber då om förtydliganden.

Vid samtal använder eleven i huvudsak fungerande språkliga strategier för att göra sig förstådd.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback