Europa

Europa, vår världsdel.


Europa är jordens till ytan näst minsta men till befolkningen tredje största världsdel. Europa har cirka 730 miljoner invånare och det finns 45 länder...
Men vi ska lära oss så mycket mer om Europa.

Vad du ska lära dig:

• kunna namn och läge på Europas länder, huvudstäder, berg och vatten. 
• ha kunskap om jordens resurser, hur de är fördelade och deras kretslopp. 
• kunna använda och förklara centrala ord och begrepp som vi använt.
• kunna ge någon förklaring till Europas befolkningsfördelning.
• förklara något om olika levnadsvillkor i Europa och några orsaker varför det är så.
• veta vad EU är och vad de länder som ingår i EU samarbetar kring.

Så här ska vi arbeta

• Vi jobbar tillsammans om Europas klimat, miljö och naturtyper.
• Vi läser om de olika länderna i Europa.  
• Vi jämför olika länder.
• Vi ser på film om Europa och EU.
• Du använder dig av olika källor som faktaböcker, atlas, filmer och Internet.
• Vi använder blindkartor och Seterra för att träna namngeografi.
• Vi diskuterar olika levnadsvillkor och dess orsaker

 

Det här ska bedömas

- din förmåga att använda geografiska begrepp på ett fungerande sätt, 
- dina kunskap om Europas namngeografi, 

- dina kunskap om jordens resurser,
- din förmåga att på ett enkelt sätt beskriva hur befolkningen är fördelad i Europa,
- din förmåga att resonera om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i Europa.

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
• Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.
• Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
• Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
• Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.