SKA

 Systematiskt Kvalitetsarbete 

Utvecklingsplan 

Drömgårdens Förskola,

Kvalitetsarbete i förskola är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. De olika faserna i bilden nedan ska spegla processen i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial som närmare beskriver de olika faserna. Som vi på Drömgården har valt att använda oss av. Se skolverket.se

 

 

 

Var är vi?

Innan ett utvecklingsarbete påbörjas behöver vi kunskap om vilka behov, utmaningar eller problemområden vi har. Den kunskapen måste bygga på hur våra resultat ser ut i förhållande till de nationella målen och kraven som anges i skollag och läroplan. Resultaten ska också kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och hur undervisningen är organiserad. Allt effektivt utvecklingsarbete startar i en samlad beskrivning av nuläget. En samsyn om nuläget är viktig för att förbättringsarbetet ska bli förankrat och möta barnens, elevernas och verksamhetens behov. Till att börja med behöver vi ha en fungerande uppföljning. Det innebär att vi samlar in och sammanställer information om olika typer av resultat och måluppfyllelse.

Nulägesbeskrivningen beskriver även vilka förutsättningar som verksamheten haft för att genomföra uppdraget utifrån nationella mål, krav och riktlinjer. När uppföljningar av resultat och måluppfyllelse samt förutsättningar är sammanställda till en nulägesbeskrivning finns det möjlighet att få syn på vilken kunskap som redan finns och vilken ytterligare kunskap vi skulle behöva.

"Följa upp resultat, förutsättning och nulägesbeskrivning" 

Vart ska vi?

När en nulägesbeskrivning finns är det dags att börja arbeta med nästa fas i processen: ”Vart ska vi?” Denna fas innehåller analys och bedömning av elevernas resultat och hur undervisningen bedrivits (bakåt) och vad vi behöver utveckla (framåt). De egna resultaten i relation till uppdraget och de nationella målen är utgångspunkter för analysarbetet. Analysens uppgift är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen samt att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Genom analysen får vi kunskap och underlag för att kunna göra en välgrundad bedömning av var vi är, vad som påverkat resultaten och vad som behöver förändras när det gäller förutsättningarna, verksamhetens genomförande och måluppfyllelsen. Utifrån det formulerar vi ett problem. Dessutom formulerar vi antaganden om vilka orsakerna är till problemet. Vi tar reda på vad annan erfarenhet och forskning säger om liknande problem. Därefter identifierar och formulerar vi ett utvecklingsområde och beslutar vilka insatser som ska prioriteras och genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Vi formulerar tydliga mål och förväntade effekter för utvecklingsinsatsen. Mål och förväntade effekter bör vara formulerade så att det går att följa upp vad som är uppnått och när, såväl i utvecklingsarbetet som i förhållande till de nationella målen. Analysen med formulerat problem, antaganden om orsaker och prioriterat utvecklingsområde sammanställs till en nulägesbedömning. Nulägesbedömningen är ett viktigt dokument för att göra alla delaktiga i kvalitetsarbetet.

"uppdrag och mål, analys, nulägesbedömning"

Hur gör vi?

Utifrån nulägesbedömningen och tillgängliga resurser formulerar och planerar vi hur utvecklingsinsatsen ska genomföras. En planering är viktig för att kunna styra och följa arbetet och för att veta att vi gör rätt saker. Planeringen är kartan och leder oss i det arbete som ska göras. För att utvecklingsarbetet ska bli systematiskt och långsiktigt behöver arbetet kontinuerligt följas upp så att vi håller fokus och genomför arbetet enligt målen, planeringen och de prioriterade utvecklingsområdena. Med jämna mellanrum behöver vi se tillbaka och sammanfatta det som pågår för att försäkra oss om att insatserna leder mot de mål som konkretiserats i planeringen. Det behöver också stämmas av att vi fortfarande fokuserar på det som prioriterats för att utvecklingen ska bli långsiktig. Planeringen kan behöva ses över och vid behov förändras. Om vi kontinuerligt reflekterar och dokumenterar framgångar, svårigheter och eventuella justeringar i genomförandet finns det sedan ett underlag för utvärdering av insatserna. Dokumentationen ska visa på vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Om framgångar och svårigheter under genomförandet är dokumenterade underlättar det uppföljningen. Dokumentationen behövs för att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och för att kunna se effekterna av utvecklingsarbetet.

"planera, genomföra och dokumentera"

Hur blev det?

Uppföljning och utvärdering är en central del i kvalitetsarbetet. När insatserna är genomförda vill vi veta hur de uppsatta målen har nåtts och om de förväntade effekterna har inträffat. Resultaten värderas därför i förhållande till de nationella målen, de genomförda insatserna och de förväntade effekterna. Vi avsätter tid för att granska vad som har gjorts och vad det har lett till utifrån frågan; ”Vad vill vi ska hända?”. Först därefter går det att formulera hur vi ska gå vidare. Via dialoger med barn, elever, kollegor och rektor skapas delaktighet. För att alla ska bli delaktiga i ett utvecklingsarbete behövs samtal om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. På så sätt synliggörs kvaliteten och utvecklingsbehoven. Ju större delaktighet i uppföljning, analys och beslut för att utveckla utbildningen, desto större blir insikten för de insatser som genomförs. Genom att analysera förbättringsarbetet kan utvecklingen bli än starkare i varv två av cirkeln.

 "delaktighet och förutsättningar"

Utvecklingsplan

"Följa upp resultat, måluppfyllelse och förutsättningar i en nulägesbeskrivning"

 Var är vi? -Förutsättningar, metoder, så här arbetar vi, såhär ser det ut, våra utmaningar.

Förutsättningar i nuläget; 

2020-01-07. Drömgården består av en barngrupp på 26 barn, 2 st födda 2014, 4 st födda 2015, 4 st födda 2016, 6 st 2017, 6 st 2018, 3 st födda 2019. Vi har flera barn i behov av extra insatser, dessa behov är varierande och kräver mycket arbetsinsatser av pedagoger för att tillgodose dessa barn. Vi har en tät barnnärvaro med ett snitt på 17 barn per dag. Inför varje beslut som innefattar barnen ska dessa utgå ifrån barnens bästa. I vår verksamheter göras en barnkonsekvensanalys för att synliggöra att vi alltid utgår ifrån barnens perspektiv. Lärmiljöerna utformas utifrån barnens intresse. Barnens delaktighet är viktig i utformandet av miljön, för att kunna inspirera till lek och lärande. För att göra barnen delaktiga i utformandet av den fysiska miljön, observerar pedagogerna för att synliggöra deras intressen. En enkätundersökning som handlar om hur vårdnadshavarna upplever att vi uppfyller det nationella målen, enkäterna kommer att analyserar och användas för förskolans åtgärdsplan. Vi kommer även att ha ett föräldrasamråd efter föräldramötet, där vårdnadshavarna erbjuds möjlighet till inflytande över utbildning. Under samrådet kommer vi att diskutera arbetsmiljön för barnen, likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering, systematisk kvalitetsarbete och organisation.

På förskolan har vi 2 stycken pedagoger som arbetar varav en har en barnskötarutbildning och den andre har en stor livserfarenhet, dessa är 100% i barngrupp, 1 nyutexaminerad förskolelärare som är 100% i barngrupp, 1 erfaren förskolekock 80% i kök och 20% lokalvård samt 1 rektor med 10 års erfarenhet av förskolearbete som arbetar 50% i barngrupp och 50% administrativt. Förskolläraren genomgår just nu en introduktions period för att utvecklas i sin roll som förskollärare tillsammans med rektor.

Vi har en barngrupp som är högljudd och det tar lång tid att sätta sig i samlingen, barnens just-nu-fokus är springa lekar där de jagar varandra med tillhyggen samt mycket krigsinspirerade lekar. 

Förskolans lärmiljö består av en stor öppen utegård med lekstuga, gungställning och klätterställning. Förskolan ligger i närhet av skog, lekparker, promenadstråk och återvinningscentral som alla är lätta att nå till fots. Förskolans innemiljö består av två våningar, varav en våning är avsett för de äldre barnen, där finns material som är gynnsam för äldre barns utveckling. 

Drömgårdens förskolas vision är att alla ska få bli sitt bästa.

Analys; Måluppfyllelse; Resultat och effekter; 

"uppdrag och mål, analys, nulägesbedömning"

Vart ska vi? -analys, bedömning av resultat, utvecklingsområden, mål i en nulägesbedömning

1. Vi är ett nytt arbetslag som blev sammansatta i slutet på januari 2020. Med ny rektor och nytt arbetslag har vi förändrat och sett över vår grundverksamhet och personalschema för att på bästa sätt kunna skapa en rutin i grundverksamheten.

För att säkerställa att vi är flest personal när vi har flest barn på förskolan. I förändringen av grundverksamheten har vi skapat en superstruktur som gör att energi inte går till planering av det dagliga arbetet. Frånvaro i personalgruppen gör att det blir svårare att hålla sig till den planerade grundverksamheten när man ibland går kort om personal. Vi har byggt upp vår grundverksamhet utifrån antal pedagoger och pedagogernas ansvarsuppgifter. Alltså behöver de pedagoger som är på plats överta vissa av de ansvarsuppgifter den sjuka har under dagen. När en vikarie inte finns tillgänglig blir det en högre arbetsbelastning och mer utmanande för personalstyrkan att utföra alla de arbetsuppgifter dagen innehåller. För att lösa detta bekymmer har tid lagts ner för att bygga upp en stark vikarielista. Detta är något som tidigare varit bristande under den föregångna terminen.

1. För att kunna vägleda pedagogerna i uppdraget tillsattes mer personal. Då grundverksamheten är planerad efter personalgruppens storlek innebär det att vid frånvaro läggs fler arbetsuppgifter på de kvarvarande pedagogerna om inte en vikarie tas in.

2. Vi har redan upptäckt att vi inte kommer att kunna dokumentera och genomföra det uppgifter vi är ålagda utifrån vårt uppdrag.

Vi behöver vara i uppdraget och hitta vägar till att vara en utbildande förskola. Detta genom att tillsammans hjälpas åt att reflektera, analysera, dokumentera och systematiskt synliggöra processen. 

3. 2020-01-07.På förskolan ska barnen få rätt förutsättningar till en god språkutveckling. I nuläget befinner sig barnen på olika nivåer i sin språkutveckling. Utifrån observationer, reflektioner och i samtal med vårdnadshavare tycker vi att det leder till osäkerhet och konflikter bland barnen. Därför har vi valt att under läsår 19/20 utveckla arbetet mot en god språkutveckling på förskolan. Vi har valt att prioritera målet "...Förmåga att uttrycka och kommunicera..." Lpfö18 s.14. 

Pedagogerna har tillsammans observerat sedan reflekterat och analyserat kring detta och kommit fram till att barnen skulle kunna stärkas i sitt jag om de hade fler ord att använda sig av. I vår pedagogiska miljö har vi inte tillräcklig tydlighet och tillgång till bokstäver och språk vi behöver hitta arbetssätt som inkluderar och intresserar barnen. Material som barnen ofta använder och som enkelt kan kopplas till språk är böcker pennor, pärlor, och konstruktionsmaterial Barnen leker ofta i hemvrån (affär) i hallen och konstruktionsrummet. I samtal med barnen har vi bestämt att vi ska bygga en affär i hemvrån. 

3. 20200107  Detta har lett till konflikter barnen emellan, frustration hos individer, att barnen haft svårt att tolka instruktioner och vi upplever att barnen behöver utveckla sitt ordförråd. Utifrån observation och samtal har vi sett att användningen av TAKK och bildstöd underlättar för barnen i sin kommunikation med både vuxna och andra barn.

Metoder som vi använt oss av för utvärdering och analys är observationer samtal med barn och vårdnadshavare dokumentation och pedagogiska diskussioner i arbetslaget. I vårt arbete på förskolan använder vi oss av samling, samtal, ritsamtal, härvarande pedagoger som finns med i leksituationerna och ett medvetet formativt förhållningssätt. 

3. 20200303. Genom dialog med vårdnadshavare har vi blivit uppmärksammade på att vi har ett flertal barn som är inskrivna hos logoped för sin språkutveckling. Vi har flera barn som är i behov av extra stöd i sin språkutveckling, därför har vi valt att prioritera ett utveckling och lärande mål med fokus på språk. Arbetslaget upplever att det finns svårigheter i samspelet barn till barn, vi ser att konflikter ofta uppstår p.g.a. att barnen inte uttrycker sig verbalt eller med TAKK utan interagerar istället för att kommunicera sin vilja eller mening. Vi har vid observationer av barnens fria lek upptäckt att när orden inte finns och de inte kan beskriva sin upplevelse av situationen så har barnen istället blivit fysiska mot varandra.Under måltiderna ser vi att barnen behöver utmanas i sitt återberättande, dialogerna som förs under måltiderna är bristande och hamnar lätt på samma återkommande ämne dag efter dag, toasnack och mantran. Detta ser vi även hos de äldre barnen som har god förmåga till en mer betydelsefull dialog. Vi behöver utveckla våra kommunikationsvägar, vi ser ett behov av det i barngruppen. 

2020-04-20 Idag är det olika pedagoger som undervisar olika grupper, vilket leder till att pedagogerna behöver läsa på för att ta vid där den andra slutar, vilket medför ett merarbete.

2020-04-30 Genom observation och dialog har vi uppmärksammat att flertalet barn på förskolan har svårigheter med vissa språkljud. Av den anledningen behöver vi införa ett verktyg i vårt språkmål. Vi har målat en griffeltavla där vi ska ha veckans/månadens bokstav/ramsa, denna kommer från fonomix. Vi arbetar med materialet som de kommer att möte i förskoleklass, dvs solarm. Vi har märkt att gruppen Unelma (barn 3-5 år) har ett intresse för bokstäver, detta har vi sett under lekobservationer och observationer under lugna stunden. Vi har tagit det vidare inom personalgruppen över hur vi kan lyfta deras intresse och bygga vidare. 

Genom att öva hur bokstäverna låter tror vi pedagoger att det kommer att bli lättare att kommunicera för barnen. Efter att ha lyssna på barnen har vi sett vilka bokstäver som de saknar och det är dessa som vi valt att arbeta med.

TAAK är något som vi arbetar kontinuerligt med för bra för alla att använda men nödvändigt, för några. Vi har en några barn som vi har observerat att de blir lättare med kommunikationen och långa meningar om de får något stöd tecken att ta fasta på. Vi är två ur personalen som har gått denna utbildning. Vi behöver hjälpa varandra att komma ihåg att använda TAAK frekvent. 

4. Vad: Det här är ett kortsiktigt mål med syftet är "ge barnen förutsättningar att lyckas i hallen".

Vi har valt detta för att vi vill hjälpa barnen att bli självständiga och få tillit till sin egen förmåga samt öka deras självförtroende.Vi som pedagoger anser att det är viktigt att kunna känna tilltro på sig själv och våga ta sig an utmaningar. Förberedelse i sin att barnet får se att man kan ta sig an en utmaning och faktiskt lyckas. Detta tror vi kommer att leda till att de vågar provar saker för de minns att de kan lyckas.Vi i vårt arbetslag har förhållningssättet formativt med det menar vi att man måste försöka och inte sluta förrän man lyckats lösa bekymret på ett eller annat sätt. Vi har observerat att barnen blir frustrerade i hallen och har bråttom att komma ut när de då stöter på ett hinder blir det stora svårigheter att hålla fokus och en uppgivenhet uppstår. Så i samtal med barnen om hur de skulle vilja att denna rutin skulle kunna se ut för dem var att färre barn i hallen och få information om vilka kläder som ska brukas för dagen vidare att man behöver öva för att lära sig dessa moment.

"Att varje barn är självständigt och litar på sin förmåga" (Lpfö 19, s.13) vi tänker att vi bör ha nått en måluppfyllelse redan vid vårterminens slut.

Utveckling pågår när barnet provar sin förmåga på eget initiativ. Utveckling pågår när barnet provar sin förmåga på egen hand. Vi gör en ny observation på vårterminens slut för att se hur många barn som tar eget initiativ istället för att bara ställer sig vid hyllan och inte agerar. 

2020-01-07. Vi pedagoger uppmärksammar att barnen utgångsläge är "jag kan inte" och vi behöver  stärka dem i många situationer på förskolan. Vi vill ge dem delaktighet och inflytande i deras på och avklädning samt val av kläder Var är vi: Genom samtal med vårdnadshavare får vi insikt i att barnen inte klär på sig eller av sig hemma. Vi ser även vid hämtning och lämnings situationer att barnen inte häller klär av och på sig själva utan att det är vårdnadshavare som sköter detta åt barnen.Efter samtal i personalgruppen reflekterar vi över  att många av barnen inte klär sig själv.Vi tror att detta beror på att hallsituationerna är stressiga för barnen det blir mycket väntan och vi ser att barnen inte vet vad de ska göra. Vid samtal med barnen kan vi dra slutsatsen att många av barnen känner liten tilltro till sin egen förmåga i påklädning- och avklädning så därför har vi valt att arbeta med barnens delaktighet och inflytande.

2020-03-10 Det vi fortfarande ser som ett bekymmer är att barnen inte vet vad de ska ta på sig ifrån hyllorna som är fullpackade med kläder för alla olika möjliga väder.Vi pedagoger kan innan vi går till hallen antingen förbereda barnen med ett samtal om vilka kläder de tror att de behöver eller för att öka deras delaktighet de kläder de skulle vilja ha på sig utomhus. Eller en kombination mellan att vi vädjar till vårdnadshavare att de ska se över hyllan för sitt barn och deras kläder att det bara finns de som barnet troligtvis ska använda under dagen. 

Det för oss skulle innebära att barnen ska få klä på sig själva med stöd av oss pedagoger och sedan själva uppmärksamma att de kanske blir blötta eller fryser och ska då få möjlighet att kunna gå in med en pedagog och byta kläder till något mer passande för dagen. Detta är något vi tar med oss och funderar hur barnen kan få mer inflytande i detta mål som kan vara mer passande för verksamheten. Vi kanske måste tänka om att göra en demokratisk lösning att vi samtalar med barnen innan utgång och kommer gemensamt fram till vilka kläder som är mest passande för dagen och det flest barn anser får det bli.

Dessa frågor har vi behandlat i personalgruppen inför det valda målet.

Vad har vi sett,vid vilka tillfällen ser vi att barnen stöter på svårigheter, hur pratar vi med barnen i den direkta situationen,vilka metoder kan vi prova,vilka metoder har vi provat,hur ser rutinerna ut, kan vi förändra dem på något sätt,är det för många i hallen samtidigt,kan vi vara mindre grupper i hallen samtidigt,varför har vi bråttom att komma ut,kan barnen turas om att vara ute,vad säger och tycker barnen.  

Varför? 2020-01-07. Genom samtal mellan pedagogerna och observationer uppmärksammar vi att barnen utgångsläge är "jag kan inte" och vi behöver  stärka dem i många situationer på förskolan. Vi vill ge dem delaktighet och inflytande i deras på och avklädning samt val av kläder.

5. Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling'' Att varje barn förstår hur deras och andras val bidrar till hållbar utveckling. Utveckling pågår när barnet kan beskriva ett enklare kretslopp

Vi upplever att barnen inte har någon respekt för leksaker och den gemensamma miljön. Nuläge 20200416: I dialog tillsammans med barnen och observation har vi fått till oss att barnen har en liten respekt för nyproduktion, det går alltid att köpa nytt om något gått sönder. Själva ordet tror vi inte att de vet innebörden av men vi vill ge dem möjligheten att förstå samt ge dem redskap och förutsättningar att tänka mer cirkulärt. Vi har bara en planet och vi måste alla hjälpas ut att ta hand om den. 

6. 20200323:Kortsiktigt mål under en månadstid.

"Förståelse för...form grundläggande egenskaper hos mönster" lpfö18 s.14. 

Nulägesbedömning; 2020-03-23. Vi i arbetslaget har uppmärksammat att barnen inte kan de geometriska formerna.  

Vi har observerat och diskuterat i personalgruppen om att barnen kallar geometriska former för fyrhörning och rund. Vi har även upptäckt att det inte på ett papper kan rita en teckning med en cirkel till huvud utan mestadels kladdar på teckningen. I samlingssituationer när vi benämnt dessa begrepp har vi uppmärksammat att barnen har en bristande kunskap om former. 

Vi bestämde oss för att försöka väcka ett intresse hos barnen för former som de sedan kan använda sig av vidare utmaningar som att t.ex. rita bilder, att former finns runt omkring oss i vår närmiljö. Vi startar processen med att ta reda på barnens förkunskaper och gå ut på formpromenader. 

I samtal med barnen vid bygge med lego, plusplus har vi pedagoger byggt olika former och barnen har i dessa situationer inte reflekterat över att det är en geometrisk form som vi byggt.

Med en ökat förståelse kring olika former tror vi att vi hjälper barnen att se samband mellan formerna och deras individuella förmåga att rita föreställande bilder med en mening. 

Uppdrag och mål;  om barns delaktighet och inflytande 

"planera, genomföra och dokumentera"

Hur gör vi? -planera, genomföra och dokumentera

Planering och genomförande -hur, vad och varför?

1. Den gemensamma PUT-tiden blir då på kvällsträffar, som vi har två gånger per termin och utifall behovet finns bokar vi ytterligare. Vi tror att genom den superstruktur vi skapat och den starka vikarielistan kommer möjligheten för att tillsammans skapa ett SKA-arbete bli verklighet.

Mycket fokus blir oundvikligt på grupprocess i det nya arbetskonstellationen och att arbeta samman arbetslaget. Vilket i sig medför att tid tas från utbildningen.  Vi har valt att prioritera arbetslaget och dess sammansättning då förskolan tidigare har haft tillfälliga personallösningar vilket nu övergått till en stabil långsiktig lösning. Att arbetet med arbetsgruppen är en övergående process har också varit en bidragande faktor till varför vi valt att prioritera det arbetet under våren.

Personalens egna planeringstid har varit lidande med alla förändringar i personalgruppen under föregående läsår. Den röda tråden runt läroplanens mål och riktlinjer har varit spretig utifrån att det saknats ledning och förutsättningar till stor del för PUT under hösten 2019. Arbetslaget har även svårt att schemalägga planerad gemensam PUT-tid eftersom att vi är en förskola med endast en avdelning.   

Efter tillsyn fick vi tips om att vi behöver utöka vår gemensamma pedagogiska utvecklingstid. Det tog i till oss direkt och utökade personalstyrkan med 50%.  

2. Rektor har kontaktat huvudman och haft möte kring personalbemanning.Vi har lagt om personalens scheman och ökat grundbemanningen med 50% så att personalen kan tillsamman kan ha pedagogisk utvecklingstid.Vi har även uppmärksammat att lokalvård inte är det mest effektiva att använda pedagoger ifrån verksamheten till. Det blir smidigare för alla om lokalvård sköts av förskolekocken. Nu ser våra förutsättningar ut så här 1 förskollärare 100%, 1 förskollärare 50%, 2 st pedagoger 100% 1 förskolekock 80% samt 20% lokalvård och 1 ytterligare pedagog på 50% som går in och stöttar upp på eftermiddagarna.För att frigöra tid för pedagogisk utvecklingstid för de övriga pedagogerna.

2020-05-01. Förutsättningarna på förskolan ser ut som följande nu, 1 förskollärare 100%, 2 st förskollärare 50% varav 1 går upp till 100% 2020-06-01, 2 st pedagoger 100%, 1 förskolekock 80% samt 20% lokalvård.

Hur: På den enskilda PUT-tiden dokumenterar man veckans aktiviteter i Unikum, vi tittar både på gruppen och enskilda individer om vi ser någon utveckling och framgång. Den samling man är ansvarig för är den man dokumenterar och pedagogen som medverkar i samlingen antecknar och observerar. Vi infört bordsplaceringar för att gynna dialogerna vid måltiderna. Det är under måltidssituationerna och samlingarna vi kommer ges tillfälle att mäta lärprocessen. Till måltiderna har vi med en bild som är tagen under dagen och visar upp den på mobilen eller Ipaden. En gång i veckan under mellanmålet kommer vi genomföra en diktering av samtalet som förs vid bordet. Eftersom att all dokumentation kommer att ske i Unikum kan pedagogerna ta del av varandras dokumentation och föra arbetet framåt.

2020-04-20 Vi ser att de dagliga rutinen kring undervisningen i förskolan behöver ses över.

3.Vi införskaffar material så som griffeltavla och kritor, pennor i olika färger. Vi gör om vår hemvrå till affär genom att sätta dit en liten hylla som disk, en kassaapparat och ett förklädde samt en hatt som den som arbetar i affären kan ha på sig. Vi sätter upp små hyllor som vi kan placera ut varor till affären vi för en dialog med vårdnadshavarna om att spara gamla matförpackningar. Som barnen kan använda i affären. Det blir en direkt återkoppling till återbruk som vi också arbetar med på förskolan. Vi ser även möjligheten att se mångfald och få utbyte i vad olika barn äter hemma och på vilket sätt bokstäverna kan se olika ut på olika förpackningar.Eftersom barnen intresserar sig för leken "affär" för vi samtal med barnen om vad en affär innehåller: prislappar, skyltar, pengar osv. Vi låter barnen fundera fritt och komma fram till hur vi på bästa sätt kan skapa och tillverka det barnen anses behövs till affären. I samlingarna talar vi om vad som händer i en affär och vad man bör göra när man är där som kund.Vi kan fråga barnen om vi kan hälsa på i en affär "studiebesök" i skapandet med skyltar och annat får vi arbeta med barnens språkutveckling och barnen kan samtala sig fram till olika lösningar. Detta kan göras oberoende vart i barnens språkutveckling de befinner sig. Pedagogerna kommer hela tiden finnas med som stöd.

Hur: Vi arbetar rutinstyrt, i delade grupper, formativt, med att förändra den fysiska miljön med TAKK, för att värna om lekro, med att utveckla barnens förmåga att uttrycka sig med ord och tecken, med att stärka tilliten till den egna förmågan. 

Effekter vi kan ta fasta på för att utvärdera resultat:

Barnen försöker först med kläderna, frågar endast om hjälp när de själva provat först.

Hur? 2020-01-07. För att uppnå vårat prioriterade mål kommer vi att göra följande; högläsning, lyssna, samtal, sagor, sånger, ritprata, rim och ramsor, TAKK, bildstöd, ljud och dramatisering. Samt på ett lekfyllt vis meningsbyggnad och grammatik, ord, ljud och stavelser.

Vi kommer att arbeta utifrån böckerna Före Bornholmsmodellen samt Språklust 1 i samlingar med syftet att utveckla barnens;

Pragmatiska medvetenhet (högläsning, samtal och lyssna, dramatisering -hur man använder språket)

Syntaktiska medvetenhet (sagor, samtal, sånger, lyssna, ritprata -meningsbyggnad och grammatik)

Morfologiska medvetenhet (rim och ramsor, sånger, lyssna, TAKK, bildstöd -ord)

Fonologiska medvetenhet (lyssna, rim och ramsor, ljud -ljud och stavelser)

2020-04-23 Vi har tagit fonomix som verktyg i arbetet med barnens språkljud.  

4. Hur; Det vi observerat och sedan reflekterat över i personalgruppen är att många av barnen inte klär sig själva, hallsituationerna är stressiga, för både barn och pedagoger, då alla behöver mycket hjälp. Vi tror att många av barnen känner lite tilltro till sin egen förmåga, i påklädning och avklädning. Så därför har vi valt att arbeta med barns delaktighet och inflytande. Genom samtal med barnen så har vi fått med oss att de flesta barnen vill gå ut och leka men gropen att komma ut ur blir för stor. Alltså uppgiften att lösa för barnet känns övermäktigt, en dela av barnen stöter på ett hinder och tappar helt motivationen att komma vidare. Några av barnen uttrycker en stor frustration när det inte går som de tänkt sig.Hur ska vi hjälpa barnen med detta?

Vi samtalar med barnen, och få reda på att några av dem tycker att det blir svårt att koncentrera sig när det är stökigt i hallen, och av detta kan vi i personalgruppen dra slutsatsen att vi behöver vara färre barn i hallen samtidigt. Barnen sa även att det kan ibland vara svårt att veta vilka kläder som behövs för dagen. Så vi avser att hjälpa barnen genom att be deras vårdnadshavare att bara ha de aktuella kläderna på hyllan för dagen. Allt annat möjligt användbart för väderskiftningar skall placeras i lådan över hyllan.Vi behöver även synliggöra lärprocesser för barnen, minns du att du inte kunde skorna förra vecka och nu kan du det är samma ska med jackan.Det har du inte lärt dig ännu men snart kommer du även att kunna det.Vi för en dialog med vårdnadshavarna om att vi hjälps åt att låta barnen prova själva innan en vuxen kommer till undsättning och hjälper dem (lpfö 19 2.4) För att göra detta enklare för barnen kommer vi att göra en lösning i hallen med större låda så att kläder som ev. kommer att behöva användas kommer att rymmas. Just nu finns inte detta utrymme utan endast extra inomhuskläder ryms. 

2020-03-26;Vi ser att vi måste komma vidare med detta mål och vi inser att vi måste börja med att inhandla nya backar för att barnen ska kunna förvara sina kläder i.vi har bestämt att det ska vara staplingsbara backar Rektor köper in.Vi diskuterar kring möjligheten att förflytta liggvilan till övervåningen för att få bättre plats i hallen där vi nu förvarar kuddar och madrasser. Barnen har nu själva medtagit kuddar och filtar detta ska vi även sluta med. När backar,filtar och kuddar är inköpta ansvarar pedagogerna för att flytta upp liggvilan (Viktor)och förankra detta nya tänk med föräldrarna  på Tyra(Elise)Sophie ansvarar för den nya ordningen i hallen

 2020-03-10 vi ser redan resultat i vår hall ,vardagen i hallen med allt vad det medför har bitit lättare, barnen vet att det förväntas av dem att de är barnet själv som ska sätta på sig sina kläder och inte vi pedagoger som ska klä på dem. 

Och lägger kläder för väderförändringar på hyllan över den som barnen når. Då behöver vi pedagoger också göra en förändring i miljön på förskolan vi behöver flytta madrasser och kuddar samt filtar till en annan plats än hallen för att frigöra hyllorna ovan för att vårdnadshavarna skall kunna ha extra kläder för oförutsedda väder skiftningar. Vi ser även bekymret men att barnen ska få ha mer inflytande över sina egna val måste vi kunna skapa möjligheter också för att ändra sig. 

2020-04-30 Vi har möblerat om i hallen för att ge barnen ett större utrymme vid på och avklädning. I och med att filtar och kuddar är inköpt har vi frigjort mycket plats i hallen och den känns luftigare. Vi har pausat projektet då våren kom och hyllorna blev naturligt tommare och barnen har kläder efter väder och inte så många olika alternativ att välja mellan. Vi utreder vidare vilken typ av lösning vi behöver inför nästa vinter.

5. Hur;  Utveckling pågår när barnet kan beskriva vad som händer i ett enklare kretslopp. 

2020-04-27 Vi har samlat skräp, vi har gått till återvinningsstationen och pratat om förbrukning och återvinning. 

2020-05-14 Vi började med att äta ärtor och prata om var de kommer ifrån, många tror att de kommer från affären. Barnen fick sedan blötlägga och plantera ärtorna som blev över.  Efter det fördes samtal med barnen om vad som nu kommer att hända med ärtorna. Processen dokumenteras och förs in i barnens IUP. 

2020-05 Vi har sett film om det cirkulära samhället. 

2020-05 Vi har fått återkoppling av vårdnadshavare att barnen även plockar skärp i vardagen.

6. Vårdnadshavare har vid olika tillfällen frågat om deras barns finmotoriska utveckling då de anser att barnen hemma endast kladdritar och de undrar hur de ska hjälpa barnet att komma vidare. Vi tar en dialog med vårdnadshavare om att kladdritning också är utvecklande men att vi kan ge barnen verktyg att komma vidare i sin utveckling och rita beskrivande bilder. 

Vi vill även göra barnen uppmärksamma på att det finns former runt oss över allt i närmiljön och att de finns överallt i samhället. 

Hur; För att uppnå följande utvecklings mål tar vi först reda på  barnens förkunskaper genom att ta med dem ut på en promenad och se om de uppmärksammar några former i sin närmiljö. Sedan går vi ut en gång till och gör samma ska för att se om det ser några fler geometriska former.

Efter de är pedagogernas förhoppning att barnen ska ha en grundläggande kunskap om vilka former som finns, så att vi skall kunna spela lite Burträskbingo som går ut på att vi gömmer lite former ute på vår ute gård och så ska barnet hitta den specifika formen som vi ber om.

Sedan blir aktiviteten för de äldre barnen att rita formerna och sedan hitta användningsområden för formerna i tex en gubbe ritad på ett papper.

Det finns inget krav att uppnå detta "mål", förskolans läroplan har mål som är målsträvande. Där utbildning, undervisning och omsorg ska bilda en helhet.

2020-04-15 Vi ser att flera barn har börjat använda sig av uttrycken, kvadrat, rektangel och cirkel

2020-05 Vi ser barnen leka formsamling tillsammans på eget initiativ.

2020-05 Vi går på skattjakt där vi söker och hittar former i naturen/förskolan.

2020-05 Vid lunchen har vi samtalat med barnen om vilka former som finns på matbordet, barnen har hittat bl.a. rektangel (mjölkpaketet) och cirkel (tallriken).   

2020-06-17 Vid städning inför ny aktivitet ber vi barnen städa bort en speciell form t.ex. leksaker som är runda eller har något runt på sig. Vi tar en traktor som exempel, den har runda däck. Barnen testar sig fram och hittar flera av formerna på leksakerna i rummet. 

Dokumentation;

"delaktighet, fortsättning"

Hur blev det? -uppföljning, utvärdering och nästa steg, avsedda förändringar och utfall (effekter) 

3. Vi vill att barnen ska utmanas och utvecklas i hur man använder språket och ordförråd. Vi har valt att prioritera målet "...förmåga att uttrycka och kommunicera..." lpfö18 s.14

Detta  är ett långsiktigt mål som vi kommer att behöva resten av året innan vi når vår måluppsättning. Vi ser att vi har lyckats väcka barnens intresse för språk, de har utvecklat sin förmåga att kommunicera med varandra. Vi har arbetat med att öka barnens ordförråd på samlingar och under högläsningen. På samlingen med Unelmas har vi arbetat utefter boken "Före Bornholmsmodellen". Där har vi stött på flera olika övningar, högläsning, lyssna, samtal, sagor, sånger, ritprata, rim och ramsor, TAKK, bildstöd, ljud och dramatisering. Samt på ett lekfyllt vis meningsbyggnad och grammatik, ord, ljud och stavelser.Vi ser att barnen har utvecklas mycket i sin språkutveckling vi har köpt in böcker ifrån barnkonventionen som behandlar konflikthantering barn emellan. Dessa böcker leder oss pedagoger tillsammans med barnen till väldig goda boksamtal.Som barnen talar gott om och uttalat att de tycker är roligt. För oss pedagoger skapas väldigt bra forum både för språkutveckling och för diskussioner om värderingar, medmänsklighet och empati. Vi har även köpt in en bok till oss pedagoger som tar upp barn och deras konflikthantering. Denna bok kommer vi att arbeta med under vår pedagogiska utvecklingstid. Det gör vi för att hitta en samsyn i arbetslaget hur vi ska i framtiden hantera ett gemensamt förhållningssätt till barns och konflikter.Det är något som vi pedagoger känner att vi behöver kompetensutvecklas oss i. Vi har uppmärksammat genom samtal och analys i personalgruppen att barnen gynnas av upprepning, vi har gjort samma övningar många gånger med barnen. Vi ser även att det är bra för barnen att vi skapat en tydlig struktur där start och avslutning på samlingen alltid är densamma.Vi har under våra reflektionstillfällen sett att barnen har fått ett ökat intresse för samlingar och den typen av utbildnings metod.Vi har resonerat i personalgruppen att vi tror att vi har fått goda resultat på vårt mål med att arbeta för att utveckla barnens språk och ordförråd, för att vi har hittat en struktur och rutin som barnen blivit förtrogna med.Vi ser när vi observerat barnen att mängden av barnen som tillhör gruppen Unelma kan rimma, vet vad ett samman satt ord är är. Många av barnen är i start gropen med stavelser och flertalet av barnen kan även hitta förstabokstaven till ett ord. Vi ser och hör även att vi har väckt ett intresse hos barnen för att läsning och det skrivna språket. Vi hade även i vår planering tänkt att genomför olika typer av dramatisering men dit har vi inte hunnit, det är ett område som vi kommer att arbeta vidare med till hösten. Förutom arbetet som skett genom boken "Före Borholmsmodellen" har vi använt fonomix som verktyg i arbetet med barnens språkljud. Efter att vi har sett att barnen haft ett ökat intresse för bokstäver var detta redskap något vi fick bygga på vår planering med,utifrån barnens intressen och och just-nu fokus. Barnen har ännu hunnit lära sig en av ramsorna med språkljudet s ifrån Fonomix. Vi arbetar med denna ramsa varje dag innan vi ska sätta oss och äta, för att vi pedagoger har funnit en rutin som kan lätt implementeras i vår befintliga verksamhet. Även de yngre barnen är med under dessa situationer och vi observera att de börjar känna igen ramsan och försöker hänga med. Barnen har även blivit säkra i arbetet med stavelser, vi har klappat många ord tillsammans och nu kan hela vår äldre barngrupp hur många stavelser deras namn har. 

4. "Att varje barn är självständigt och litar på sin förmåga" (Lpfö 19, s.13) 

Vi har genom en ny observation sett att vi fått en 65% måluppfyllelse. Det har skett en drastisk förändring i hallen under vårterminen, barnen är inte lika många i hallen samtidigt max tre stycken i taget. Vi har observerat att de nu provar innan de ropar på hjälp. Flera av barnen klarar nu att klä på sig helt själva och flera behöver endast lite stöd i de svårare uppgifterna som att knäppa jackan, knyta skorna, dra över skorna. Vi ser att barnen när de lyckas och är självständiga verkligen växer och strålar av lycka. De vill visa både för vårdnadshavarna och personalen vad de har lärt sig. Vårdnadshavarna vittnar även om den utveckling deras barn har gjort. Vi får en naturlig ingång till samtal om formativt förhållningssätt med barnen, vi kan även applicera detta i andra samtal vi har under dagarna. Barnen går nu in i hallen till sin hylla och börjar klä på sig, några av barnen har även lyft samtal hemma om vilka kläder som passar för vilka väder.  Vidare som vi beskriver kommer detta att vara något som finns i grundverksamheten nu och vi kan arbeta vidare med det formativa och applicera det till situationer så att barnen är medvetna om att det skett ett lärande. Med det menar vi att vart är jag, vart ska jag och hur når jag dit, är frågor som barnen är förtrogna med. Vi pedagoger kommer att kunna prata med barnen ungefär så här. Detta kunde du inte innan med träning och att du inte gav upp gjorde att du tillslut ordnade denna uppgift själv. Så är det med många saker i livet och vi tror att det är bra att på ett konkret sätt kunna visa för barnen att ett lärande har skett. Vi samtalar i personalgruppen om att vi ska dokumentera detta med ett foto när det sker något lärande som barnen uppskattar att de inte kunde och kan nu.

Vi pedagoger kommer att kunna prata med barnen ungefär så här. Detta kunde du inte innan med träning och att du inte gav upp gjorde att du tillslut ordnade denna uppgift själv. Så är det med många saker i livet och vi tror att det är bra att på ett konkret sätt kunna visa för barnen att ett lärande har skett. Vi samtalar i personalgruppen om att vi ska dokumentera detta med ett foto när det sker något lärande som barnen uppskattar att de inte kunde och kan nu.   

Vårdnadshavarna har blivit bättre på att ha aktuella kläder på hyllorna och i och med inköp av filtar och kuddar till förskolan har vi nu inte samma utrymmesproblem vid hyllorna. Hela hallen känns rymligare och mer lättarbetad. 

5. Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling'' Att varje barn förstår hur deras och andras val bidrar till hållbar utveckling. Utveckling pågår när barnet kan beskriva ett enklare kretslopp 

Pedagogerna upplever att barnen på förskolan har idag ingen förståelse för att nyproduktion är resurskrävande.

Vi upplevde tidigare under terminen att barnen inte hade någon förståelse för att nyproduktion är resurskrävande. Vi har sedan dess arbeta med återvinning, samtal med barnen om vad man tillverkar leksaker av och vilka naturresurser som krävs för att producera nytt. Vi har samtalat med barnen om att naturens resurser är något vi ska värna om och att de är begränsade samt att naturen blir påverkad av vår konsumtion. Vårt mål med att hjälpa barnen att få en ökad förståelse för ett enklare kretslopp. Känner vi att vi inte har kunnat leva upp till. Vi har gjort aktiviteter för att barnen ska förstå snurren om att allt går runt ifrån en ärta till planta till mat. Men det är som nyckeln fortfarande. Fokus har blivit mer riktat på hållbarhet än de egentliga målet kretslopp. Vi tar med oss detta och för framtiden kommer vi att arbeta med metoder som inte är lika långt ifrån målsättningen. Vi har en god måluppfyllelse med att vi måste ta hand om vår miljö och barnen är införstådda i att det" kostar" mycket med att nyproducera. Och att människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.Under vårt fokuserade mål har vi plockat skräp,besökt återvinningscentralen, sett på film om sopkorgen och komposten, pratat om vad som hör hemma i natur och vad som inte gör det, vi har grävt ner olika produkter som hör hemma i naturen och de som inte gör det. Så ska vi tillsammans gräva upp dessa saker nästa vår och se vad som hänt. Och då kommer vi att återkoppla till detta mål genom att visa på vad som händer när man kastar saker i naturen som naturen själv inte kan ta hand om.Vi har även fått till oss av vårdnadshavare att barnen har blivit mer uppmärksamma hemma och vill plocka upp om de träffar på skräp på fritiden. Några av barnen samtalar då med sina föräldrar om vad som händer med skräp som hamnar i naturen så vi kan mäta detta mål med att många av barnen har utvecklat en större förståelse för hållbar utveckling.Barnen pratar även hemma om att vi kan hitta begagnade saker för att de krävs inget nytt ifrån naturen. Så vi kan utvärdera och reflektera att vi har väckt en tanke hos många av barnen. Men vårt fokus efter hand blev skiftat utifrån barnens egna intresse som hamnade på hållbarhet och inte på enkla kretslopp.Hur arbetar vi vidare ? Vi har fotograferat vår grävning och kommer nästa vår att ta fram fotot så barnen kan själva se vad som har hänt med sakerna vi grävt ner och samtala kring detta igen och återkoppla till temat. Vi kommer att placera detta mål i vår grundverksamhet och göra klart uppföljningen, men för oss pedagoger känner vi att vi behöver lämna enkla kretslopp och nöja oss med att vi har visat barnen och samtalat kring hur detta går till. Men att vi inte har fått den förväntade måluppfyllelsen som vi hade hoppas på. Vi har av vårdnadshavare under samrådet och i samtal med barnen börjat resonera kring identitet och trygghet i den som ett tänkbart mål för framtiden.Vi har sett att barnen till varandra i leksituationer försöker korrigera varandra till någon typisk könsroll så vi tror att detta kan vara ett mål som kan hjälpa barnen i deras utveckling att hitta en identitet och känna sig trygg i denna.     

6."Förståelse för...form grundläggande egenskaper hos mönster" lpfö18 s.14

Tillsammans med barnen har vi genomfört en formjakt där de ska leta efter former i det rum vi befinner oss. Formpromenader där vi sökt former ute i vårt närområde. På samling har vi tagit med former, vi har tittat närmare på formerna och deras egenskaper samt deras namn genom olika övningar. Vi har lekt skattjakt med former i vårt närområde, vi har använt oss av olika material från naturen för att återskapa formerna. Ett stort antal samlingar med temat form har genomförts.

Barnen har nu kunskaper om formerna och deras egenskaper. De har fått upp ögonen för vad en form är, de använder formernas namn när de beskriver dem och olika föremål. De har börjat skapa egna former med olika material så som plus-plus och rita. Barnen kommenterar idag olika former de ser i rummen på förskolan så som när vi är ute på promenader till t.ex. lekparken. De leker formsamling tillsammans under den fria leken. Vi kan se att möta detta mål ifrån olika håll har varit gynnsamt för oss, vi har letat vi sett, känt och upplevt former. Vi reflekterar att vårt sätt att systematiskt följa upp planer och tillföra aktiviteter utifrån barnens intressen och utveckling. Det har varit väldigt positivt för lärandet och vår goda måluppfyllelse. Vår dokumentation kring målet har hjälpt oss att få klarhet i vad i behöver tillföra i målet och vilket lärande som skett hos barnen, men även vad som blev som vi har planerat och vad som vi kan ta lärdom av och förändra till nästa gång. De vi pedagoger har även kunnat ta fasta på är i vår yngre del av barngruppen behöver vi använda samma aktivitet flera gånger för att barnen ska känna sig trygga och se sambandet. När vi har reflekterat har vi sett det utifrån våra vuxna ögon och inte med ett barnperspektiv. För barnen är det inte återupprepning utan kul många gånger och utvecklande. Vi har också sett att en del av våra barn behöver få stå på avstånd och betrakta innan de vågar vara med och känner sig trygga i aktiviteten och kan aktivt delta.  

Vår upplevelse är att 60% av barnen kan namnge de fyra geometriska formerna som vi fokuserat på och deras egenskaper. Vi ser det som en bra måluppfyllelse då alla barn inte är samma utvecklingsfas. Detta mål som var ett kortsiktigt kommer vi nu att avsluta, upplevelsen av det vi ser hos barnen är att detta är befäst. Vi har i samtal med barn och vårdnadshavare sett att det nu är andra mål som behöver få mer fokus. Så fortsättningsvis kommer vi att påminna barnen och fortsätta prata om geometriska former och de barn som tillhör den yngre gruppen kommer att ha någon utbildning som vidrör detta  mån

Fortsättning;

Av vårdnadshavare under samrådet och i samtal med barnen har vi börjat resonera kring identitet och trygghet i den som ett tänkbart mål för framtiden.Vi har vid observationer uppmärksammat att barnen till varandra i leksituationer försöker korrigera den andre till någon, för oss vuxna typisk könsroll. Under dessa observationer ser vi att barnens Just-nu-fokus är rollekar, så att arbeta med identitet tror vi kan vara ett mål som kan hjälpa barnen i deras utveckling att hitta en identitet och känna sig trygg i den.

På förskolan ska barnen få rätt förutsättningar till en god språkutveckling. Barnen befinner sig på olika nivåer i sin språkutveckling. Utifrån observationer, reflektioner och i samtal med vårdnadshavare, barnobservationer. Kommer vi att arbeta vidare med målet, barnen ska utmanas och utvecklas i hur man använder språket och ordförrådet. “förmåga att uttrycka och kommunicera”( lpfö18 s.14).

Det är dessa mål som kommer att vara våra högre fokuserade mål för 20/21. 

Dramatisering som en aktivitet i språkutvecklingen. 

Skapa påminnelsekort för de vanligaste tecknen i TAAK och ansvara tillsammans i arbetslaget för att hålla de tecknade orden levande. Frambringa de vanligaste sångerna som vi vet att barnen oftast väljer att sjunga och skriva ner tecknen till.  

Tala om geometriska former, för de barn som tillhör gruppen Traum så kommer vi fortfarande att ha utbildning med geometriska former.

Tillsammans gräva upp föremålen vi grävt ner och se vad som hänt, återkoppla till detta genom att visa på vad som hänt. Vi fotograferar igen så vi kan jämföra bilderna för att göra processen extra tydlig.Vi ska dokumentera barnens tankar och dialoger.

Köpa in en hylla och sätta upp, för mer förvaring plus att barnen får en korg till att förvara sina kläder för eventuella väderskiftningar i.

Vi fortsätter med den gemensamma pedagogiska utvecklingstiden vi upplever att den är väldigt värdefull “där kan vi tillsammans styra vårt tåg mot samma destination”. Reflektera och analysera var vi är och var vi ska och hur vi ska göra det. Detta anser vi är en förutsättning för att kunna bedriva en utvecklande verksamhet och undervisning. Vi vidhåller även våran dokumentation form som vi fick göra en justering av under terminen. Nu arbetar vi efter att vi dokumenterar samlingen vi just haft  och sedan kan den andre pedagogen som deltagit under samlingen/undervisningen också gå in och läsa vad som skrivits. För att ta reda på hur de gick och vad som kan göras annorlunda. Samt vilka justeringar som behöver göras för att barnens intresse kan ha skiftat åt något annat håll samt vilka aktiviteter vi behöver tillföra för att barnen ska få möjlighet att utvecklas.    

Vi behöver att  sätta mål som är utifrån ett barnperspektiv och just nu fokus,låta utbildningen återupprepas ett flertal gånger av inkännande pedagoger, samt inte vara så pigga på återkoppling utan låta barnen betrakta innan vi hoppas på aktivt deltagande av barnen. Dokumentera med ett foto när det sker något lärande som barnen uppskattar att de inte kunde och kan nu.  

Arbeta vidare med det formativa och applicera det till situationer som barnen är medvetna att det skett ett lärande formativt förhållningssätt på förskolan gentemot hur vi ska bemöter barnen. 

Kompetensutveckling för pedagoger som har framkommit under terminen. Är barn och deras konflikthantering, en påminnelse kurs i TAKK. Rektor gör upp en plan för kompetensutveckling bland personal.

Vi kommer även denna termin hittar en implementerad rutin kring arbetet med digitala verktyg i förskolan. Detta kan även vara något som kommer att finnas med i kompetensutvecklingsplanen.Vi köper in en beebot för att kunna arbeta med programmering på ett lekfullt vis.