TUT-projektet våren 2020

Thunmans elever tycker - TUT! Vi kommer under några veckor att i olika grupper fördjupa oss i hur vi vill att Knivsta ska utvecklas de närmaste 40 åren ur ett hållbart perspektiv.

Thunmanskolan har blivit inbjuden av kommunens utbildningschef att få vara med och påverka planeringen av Knivsta samhälle under de närmaste 40 åren. Knivsta har skrivit ett avtal med staten om att bygga ut infrastrukturen med fyra järnvägsspår. Detta kommer att generera flera utvecklingsmöjligheter för Knivsta som ort. Under veckorna 9-12 kommer ni att få fördjupa er i något område för att ge förslag på hur ni vill att Knivsta ska utvecklas hållbart i framtiden.

Se mer information om projektet på Knivsta kommuns hemsida.

Ni har följande områden att välja bland:  

Leva och bo 

• bostäder t ex hus/lägenhet/annat
• fritid
• trygghet
• skolor

Energi 

• olika energislag 
• produktion och konsumtion 

Natur och miljö 

• grönområden 
• sårbara platser 
• vattenförsörjning
• återbruk 
• avlopp
• ekosystemtjänster 

Transport och handel

• kollektivtrafik
• handel i Knivsta
• handel till och från Knivsta 

Arbetet kommer att redovisas torsdag den 19 mars kl. 12-14 på CIK i form av utställning och/eller föredrag. 

Utifrån era önskemål om arbetsområden kommer vi att sätta ihop grupper om ca 4 elever i varje grupp. 

Den 4 mars kommer politiker och tjänstemän att besöka Thunmanskolan så att ni under en timme har möjlighet att ställa frågor som ni behöver för att driva projektet framåt. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.