Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Pedagogisk planering Safiren blå

Skapad 2020-02-18 09:38 i Ringblomman Örebro
Förskola
Glanshammars förskolor Läsåret 2019/20 Läslyftet: Teknik i barnlitteraturen, Boksamtal om naturvetenskap.

Innehåll

Skriv en övergripande Pedagogisk planering som sträcker sig över läsåret.

Målet med pedagogiska planeringen är att med utgångspunkt från läslyftet arbeta med Naturvetenskap, teknik och språkutveckling .I arbetet ska övriga läroplansmål inkluderas med utgångspunkt i barnens intressen och behov.

1.  Bakgrund:  Gå laget runt och berätta vad ni har med er från vårens utvärdering. Ha det i åtanke när ni gör er pedagogiska planering.

2.  Nuläge

  - Förutsättningar , hur ser barngruppen ut? Barnens behov?

Barnen består av 15 barn födda 2017, varav 3 är 15 timmars medan resterande går heltid. Det är 9 pojkar och 6 flickor i vår grupp. Vi har en härligbarngrupp och de utvecklas mycket under denna period. Språket kommer mer och mer samt intresset för att göra sig förstådda av både oss pedagoger och sina kamrater. Extra roligt är att vi har flerspråkiga barn som vi försöker ta tillvara på, de aktuella språken är arabiska, spanska och engelska. Många har och ska att sluta napp och blöja.

Det ryms mycket energi hos barnen, de har behov av att röra sig och leka.

  -Hur ser miljön ut? Vilken fysisk miljö har vi? Vilka sociala förutsättningar skapar vi?

Safiren blå består av ett större rum, där vi har våra samlingar kring den blå runda mattan. Två mindre rum, ett där vi har sovvila och det andra som vi har bilen och byggklossar i. Sedan har vi lägenhetsrummet som vi delar med Safiren röd.

Vi delar lokal med Safiren röd som har 16 barn födda 16. Vårt schema och antalet personal kräver att vi samarbetar, men vi försöker dela oss så ofta det går för att det inte ska bli för rörigt. Våra barn klarar inte alltid av att leka med de saker som finns tillgängliga på den röda sidan och det kan upplevas att de förstör de äldre barnens leksaker och byggen.

Vi delar oss oftast mellan 8-14 mån-torsdag, fredagar är vi tillsammans. Projekt har vi planerat 1dag i veckan. Vi går oftast ut minst en gång om dagen.

  - Vad har vi för kompetenser i arbetslaget och hur kan vi ta till vara på dessa?

Arbetslaget består i grunden av en förskollärare och två barnskötare. Alla med lång och varierad erfarenhet av både de minsta och största barnen i förskolan. Vi är ett positivt lag som kompletterar varandra där vi kan diskutera och ha rak kommunikation. Kim har förskollärar ansvaret för gruppen.  

3. Mål 

  - Vilket projekt (inriktning) väljer vi?

Vi har valt att arbeta med Pettsson & Findus. Där vi ska ta del av vilka dem är, hur det gick till när Pettson fick Findus. Titta på hur de lever och kunna göra jämförelser med hur vi lever. Leta teknik.

Då böckerna innehåller fantastiska illustrationer som avslöjar mer än bara text tror vi att det är möjligt att få med de flesta läroplansmålen i vårt arbete. Såsom skrift, teknik, matematik, naturkunskap och hållbar utveckling bara för att nämna några.

   - Varför? Syfte? Förväntade effekter?

Vi vill fånga barnens intresse med hjälp av karaktärerna, vilka är dem? Vad är ett grönsaksland och hur fungerar det när dem sår frön och det blir grönsaker? Vad gör hönsen på gården? vart kommer äggen ifrån?

Tanken är att med hjälp av böckerna "Kackel i grönsakslandet" och "När Findus var liten och försvann" skapa gemensamma upplevelser. Tillsammans läser vi böckerna och samtalar kring vad som händer på bilderna, tittar på filmerna på tv och lärplatta. I praktiken ska vi även så olika frön och följa växtprocessen och förhoppningsvis plantera ut grönsakerna i pallkragar på förskolan. Vi vill skapa en helhet frön frö till planta och förhoppningsvis kunna skörda och smaka och från grönsaken el blomman få nya frön.

Att presentera äggen och hönorna för barnen, tillsammans ta reda på hur dessa djur lever och vart kommer äggen ifrån. Samt vad använder vi äggen till. Vi följer sedan ihop med barnen processen i äggkläckningsmaskinen och fångar upp vad barnen tror det kommer komma ut och vad som faktiskt tittar ut. Vi vill att barnen på ett tydligt sätt ska få erfara att ur ett ägg kan det komma nytt liv. Men också chansen att få följa några kycklingars första tid i denna värld, känna på dem och iaktta hur de utvecklas och växer. 

 

4. Förhållningssätt 

   -Vilket förhållningssätt har vi i de olika rutinsituationerna ex hallen, matsituationen, vilan?

I och med covid-19 epidemin tillåts bara våra vårdnadshavare att närvara i hallen. Vi möter upp barnen och hälsar de välkomna, en del behöver sitta i knät en stund medan andra kryper upp i fönstret och vinkar.

På sovvilan ligger alla barnen på madrasser och har egna kuddar och filtar eventuellt även napp och gosedjur. Från lärplattan spelar vi lugn avslappningsmusik och vi vyssar och stryker på de barn som behöver tills alla somnat. 

I maten har vi gått från att ha bygel och serverat barnen mat på bordet till att de nu senare på terminen går och hämtar mat själva. Ännu har vi mjölkpaket på borden men börjar smygandes med att de ska kunna gå till mjölkmaskinen vid lugnare perioder. 

 

  -Hur skapar vi goda undervisningsmiljöer? 

Vi försöker att i stor del att dela oss och gå in på blåa sidan, även fördela oss i de olika rummen. I och med våra nya restriktioner har vi överlag mindre barn närvarande i barngrupperna men även personal. Vår planeringstid kan nyttjas till att förbereda undervisning och material att undersöka. Att vi är närvarande och flexibla pedagoger som intresserar oss och med upptäcker med barnen underlättar.

5. Barnens inflytande

-Hur får vi med barnen i detta?

Alla barn har mer och mer fått ett rikt talspråk att kunna kommunicera och uttrycka sin vilja. Vi har denna termin haft tillgång till Laila som bl.a talar arabiska och på så sätt kunna möta vår flerspråkighet samt förmåga att kunna översätta till barnen likväl som till oss pedagoger och våra föräldrar.

Vi introducerar det vi tänkt att arbeta kring och försöker tillsammans med barnen att hitta ett bra sätt att ta oss vidare med det så deras upplevelse ska gynnas.

-Hur ska vi ta reda på vad barnen är intresserade av?

I vårt möte med barnen i vardagen ges utrymme att se och höra vad som upptar barnens intresse. Vi blir uppdaterade kring vilken populärkultur som råder just nu och i deras ålder. Sedan är det upp till oss pedagoger att erbjuda spännande och lärorika undervisnings tillfällen för att få med barnen på det vi planerat ska ske. Responsen på våra aktiviteter är också en mätsticka för hur intresserade barnen är. 
   

6. Uppföljning/ Utvärdering/ Utveckling  
  Sker varje vecka på avdelningsplaneringen.

 Sker kontinuerligt på avdelningens lärlogg och kopplas till den pedagogiska planeringen. Kom ihåg   att sätta etikett på inläggen.

 

Pedagogiska planeringen ska vara klar och med på gruppsamtalet med förskolecheferna i augusti/september

Tilldela den pedagogiska planeringen och skriv direkt i mallen.

Denna blir då offentlig för alla.

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
    Lpfö 18
  • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
    Lpfö 18
  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
    Lpfö 18
  • intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: