Vad händer med frön som vi stoppar i jorden? Gruppen

Fundera över, följa och tillsammans dokumentera (fota, mäta, skriva och berätta) vad som händer med frön när vi stoppar dem i jord och vad fröna behöver för att växa och sedan må bra och fortsätta att växa. Se hur olika frön kan se ut och att olika frön blir olika växter. Några växter kan man äta, andra inte. Lära olika fakta ord som ”plantera”, gro”, ”skörda” m.fl.

Arbetsområde/tema/projekt:    ”vad händer när man stoppar ett frö i jorden? Och varför?”

Tidsperiod: april 2020- oktober 2020

Förskolans namn:Stömneförskola

Grupp: snickerboa

Barnens ålder: 2-5 år

År och datum:: april 2020

 

Vilket innehåll ska behandlas? - Plantera olika frön och följa vad vad som händer. Följa  plantorna när de växer, beskriva vad vi ser händer, mäta hur långa plantorna är vid olika tidpunkter.  - Fundera över vad fröna behöver för att gro, växa och må bra. - Undersöka hur olika frön ser ut, form, färg, mönster, struktur. - Upptäcka att olika frön blir olika växter - Fundera över att man kan äta vissa växter, men inte andra. - Lära olika fakta ord som ”plantera”, gro”, ”skörda” m.fl.

Vilka målområden i läroplanen berörs? (Skriv eller ange nedan) - Barn och vuxna arbetar tillsammans och tar hand om växter och utveckla förståelse för naturens  kretslopp, och se vad vi kan återanvända. - Matematik, mäta, antal, former, jämföra storlek och mängder, lika- olika - Språkutveckling, ordförståelse, begrepp, berättande, lek med ord, ramsor

Vad vill vi ge barnen möjlighet att lära sig och utveckla? Vilka förmågor vill vi stimulera utifrån läroplanens intentioner? - Ta hand om det som växer, bry sig om vår natur. Förstå sammanhang i naturen.  - Samarbete, vi gör tillsammans. - Matematik: mäta, tid, antal, kategorier, lika-olika, former - Språk, beskriva vad vi tror ska hända, beskriva det vi ser händer. Resonera om det vi gjort och det vi ser händer. - Faktaord, lek med ord, rim och ramsa. - Upptäcka att vi kan söka kunskap och få råd när vi läser faktaböcker.

Hur kommer arbetet att läggas upp? Hur tar vi reda på barnens behov, erfarenheter och förkunskaper? Hur görs barnen delaktiga? Vem är ansvarig? - Bilder/ dokumentation från tidigare års odlingar. Lyssna på barnens tidigare erfarenheter av odling. - Förbereder flaskor och planteringslådor tillsammans med barnen. De barn som har Pet- flaskor hemma ombeds att ta med sig en eller flera till förskolan. - Vi har ett planteringsbord som vi tar ut på gården och så att vi kan vara ute och plantera. Barnen fyller jord, planterar, märker planteringslådorna med namn, vad vi planterat och datum. - I mindre grupper och på samlingar titta på och prata om vad vi gjort och ska göra, vad behöver växterna för att må bra, läser böcker, mäta hur långa växterna är, göra enkelt diagram, skriva ner ord och korta berättelser. - Tillsammans se till frön och plantor, sätta pinnar till stöd för växterna och vattna. - Tillsammans göra iordning pallkragar och andra platser att plantera ut plantorna i. - Tema på förskolans dag tillsammans med alla barn och personal på förskolan. - Hjälpas åt att plantera ut plantorna och sköta om dem ute på gården. Följa och prata om vad som händer, se blommor som blommar, ärtor som växer och kan skördas och ätas.    - Måla blommor, skriva och berätta, fotografera. - Jämföra växternas längd med sin egen. - Se hur växterna vissnar, ta hand om de vissnade växterna, lägga på komposten. Rengöra och plocka undan växtstöd.

Hur ska barnens lärande synliggöras för barnet, pedagogen och föräldrarna? Dokumentations- och utvärderingsmetoder?— - - Fotografera, rita, måla, skriva, samtala. - Dokumentationer som sätts upp ute på gården. - Veckodokumentation. - Avdelningsplaneringar, reflektioner, samlingar. - Lärloggar, gemensamma och individuella

Planeringen upprättad av: Ulla, Tine och Jenny

Stöddokument för reflektion och analys nedan (endast pedagoger)

Utvärderingsfrågor

1. Pedagogens insamling, spaltdokumentation

2. Arbetslagets veckoreflektion

3. Verksamhetens planering, nästa steg

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,