Krabban -aktionsforskning vt 2020

PPF aktionsforskning i vårt systematiska kvalitetsarbete

Förutsättningar :

Krabban är en avdelning med 14 barn i åldern 1-3 år, 10 pojkar och 4 flickor.

Språk som förekommer på Krabban detta läsår: Svenska, Engelska, Arabiska, Romani, Bosniska

På vår avdelning arbetar 2 pedagoger 100% Fsk, 1 pedagog 50% Bsk, 1 pedagog 25%, sistnämnda pedagog arbetar enbart i barngruppen och deltar inte vid reflektionstillfällena.

Reflektionstillfällena under läsåret har varit:

• Gemensam reflektionstillfällen i arbetslaget 2 timmar varje vecka.

• Enskild reflektion för pedagog 1 timme 50 min/vecka för pedagoger som arbetar 100%. 30 min/vecka för pedagog som arbetar 50%.

• 3 studiedagar under höstterminen 2019 och 3 studiedagar under vårterminen 2020.

• APT/PU möte 3 timmar/månad

 

Styrdokument som vi använder oss av i vår utbildning är :

• Läroplanen Lpfö -18
• BUF:s målbilder utifrån språk och matematik
• Plan mot diskriminering och kränkande behandling 

 

Kartläggning av utbildningen :

Vi pedagoger upplever att övergången mellan inne och utevistelsen är allmänt rörig. Det uppstår ofta konflikter, många barn springer i hallen och ljudnivån är ofta hög.

Kartlägg utvecklingsområdet :

Vi fokuserar på övergången mellan samlingen på röda mattan och hallen.

 Syfte :  

 Skapa bättre förutsättningar för en lugnare övergång mellan inne/ute.

Aktionsfråga : 

Hur kan vi pedagoger skapa en lugn övergång mellan inne och utevistelse?

Läroplansmål 2:6

Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.

 

 Differentiering - Vad behöver göras olika utifrån : 

• Lpfö kap 2:1
• Plan mot diskriminering och kränkande behandling 

Barnen ges samma förutsättningar vid övergången.

Planering av aktioner och val av verktyg :

Aktion 1- Filma nuvarande situation i hallen

Vid två tillfällen har vi filmat övergången mellan samlingen på röda mattan och hallen.

Aktion 2 - Analysera filmen

När vi analyserade filmen såg vi att:

• Det var alldeles för många barn samtidigt i hallen
• Hög ljudnivå
• Konflikter
• Stressade pedagoger
• Få undervisningstillfällen

Aktion 3 - Göra en struktur.Vilka arbetsuppgifter har vi pedagoger?

• Vi har utarbetat en tydlig struktur för oss pedagoger för hur vi pedagoger ska organisera oss på ett bättre sätt vid övergången mellan samlingen på röda mattan och hallen.

Aktion 4 - Nya strukturen

• Vi pedagoger arbetar dagligen utifrån strukturen

Resultat :  

Vi pedagoger känner oss mindre stressade och ger fler och bättre undervisningstillfällen för barnen. Övergången har blivit lugnare, minskad ljudnivå och färre konflikter.

Analys : 

Utifrån filmen ser vi att många barn är i hallen. Det blir i sin tur att hallsituationen är rörig. Barn får vänta länge på hjälp och vi ser att de börjar banka på torkskåpen, några barn knuffas och vi märker att ljudnivån ökar. Vi ser en väldigt stressig situation i hallen. Enligt Edlund (2019) menar hon att "stress gör att atmosfären i förskolan instabil och kontrollerande och gör att vi stänger av den nära kontakten och samspelet med barnen som vi egentligen vill ha. Barnen blir osäkra och otrygga och de brukar leda till fler konflikter än vanligt." För att kunna förbättra situationen kände vi pedagoger att vi behövde en bättre struktur mellan övergången från samlingen på röda mattan och hallen. Vi har därför utarbetat en tydlig struktur för oss pedagoger hur vi ska organisera oss för att kunna skapa en lugnare och tryggare övergång för barnen. I mindre grupper går barnen succesivt med en pedagog ut i hallen, en pedagog ansvarar under tiden för en aktivitet med de andra barnen. I VÄXA-stödmaterial för förskolan står det "ibland behöver vi organisera och skapa förutsättningar för lugn och ro, vi kanske måste dela barngruppen och styra användandet av hallen så att det endast är några barn i hallen samtidigt. Detta underlättar för barnen och deras möjlighet till utveckling, lärande och självständighet. Att organisera för att minimera väntan och trängsel är viktig att tänka på." Vi pedagoger upplever att barnen i större utsträckning hjälper varandra, blivit mer självständiga och att vi pedagoger har bättre förutsättningar för att skapa undervisningstillfällen.

Slutsats :

Vi upplever att en strukturerad situation med färre barn blir lugnare och tryggare för både barnen och oss pedagoger. Niss (2018) menar " En bra hjälp i allt trygghetsarbete är tydliga rutiner och övergångar liksom kontinuitet i genomförandet. Upprepningar skapar igenkänning och motverkar oro inför allt som är nytt".Vi pedagoger har större möjlighet att stötta och utmana barnen i olika undervisningssituationer som uppkommer i hallen. Vi ser även att barnen i större utsträckning hjälper varandra.

Lärdom/ reflektion : 

En medveten och strukturerad situation ger bättre förutsättningar för ett lärande.

Referens :

Edlund, Lena. (2019). De yngsta barnen och läroplanen. ( Andra upplagan). Stockholm Lärarförlaget.

Niss, Gunilla. (2018). Det händer i hallen trygga övergångar i förskolan. ( Första upplagan ). Stockholm Gothia fortbildning AB

Skolverket ( 2018) Läroplan för förskolan Lpfö18 ( Andra upplagan ). Stockholm Skolverket

Växa-Stödmaterial för förskolan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,