Årstabergs utbildningsplan

Årstabergs utbildningsplan för läsåret ht 2020- vt 2021 med inriktning på högläsning och samtal om text, lärmiljö och att synliggöra barns lärprocesser.

Inledning 

Utbildningsplanen beskriver varför vi tänker planera utbildningen utifrån ett visst läroplansområde eller mål i VP. Den innehåller även frågor för uppföljning och analys, samt en tidsplan för arbetet. Utbildningsplanen är en del av Årstaberg förskolors systematiska kvalitetsarbete. En annan del av organisationens systematiska kvalitetsarbete sker i hemvistens planeringsbok/Onenote där vi arbetar med analys och reflektion varje vecka. Barnens lärprocesser synliggörs i den pedagogiska dokumentationen, i hemvistens planeringsbok/Onenote och i lärloggar i POB:en.

Varför ska vi arbeta med det? - syfte

1.      Utifrån Hägersten-Liljeholmens satsning på språket har vi valt att fördjupa arbetet med högläsning och samtal om text. I den nya läroplanen står det att högläsning och samtal om text ska alla barn i förskolan ta del av. För att kunna garantera att de får ta del av det vill vi sätta fokus på hur vi högläser och hur vi kan arbeta med att samtala om text med både yngre och äldre barn genom dialogiska och sokratiska samtal. Vi behöver också se över när detta görs för att kunna garantera att alla barn får ta del av det.

2.     Vi vill ha levande och inspirerande ateljéer som stimulerar till samarbete, utforskande, kommunikation och lärande.

3.     Vi vill synliggöra barns lärprocesser på förskolan för att barnen ska se sig som lärande individer som kan lära sig på egen hand och tillsammans med andra. Att synliggöra barnens lärprocesser tänker vi även uppmuntrar nyfikenhet och ger barnen en möjlighet att utveckla nya kunskaper, intressen och insikter. Genom att synliggöra lärprocessen kan de bli delaktiga i undervisningen och få ökad möjlighet till inflytande. Synliggörandet är också en viktig del i kommunikationen med vårdnadshavare så att de blir delaktiga i barnens utveckling och lärande.

 

- Vad vill vi att barnen ska lära sig?

1. Genom att lyssna till högläsning och samtala om texten vill vi att barnen utökar sitt ordförråd och sin begreppsförståelse. De ska också           kunna urskilja hur en berättelse är uppbyggd och deras fantasi och egna tänkande ska stimuleras.

2. Genom mer levande ateljéer lär sig barnen olika uttryckssätt och att utforska, men även att ta ansvar för sina egna handlingar i lärmiljön,        att samarbeta och kommunicera.

3. Genom att synliggöra barnens lärprocesser medvetandegörs barnen att de lär sig saker på förskolan, själva och tillsammans med andra. De kan också se att deras intressen tas tillvara och att de har möjlighet till delaktighet och inflytande samt att det är roligt och spännande att utveckla nya kunskaper och insikter. 

1.     

3     Vad i Förskolans läroplan stödjer vi oss på? - utifrån läroplanens första del.

1. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Ur Lpfö18

2. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter. Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar. 

Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. Ur Lpfö 18

 

3.Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning.

Förskolan ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera. Utbildningen ska stimulera barnen till att ta initiativ och ansvar samt ge dem möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Utbildningen ska uppmuntra och utmana barnen att pröva sina egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. 

Barngruppen och samspelet mellan barnen är en viktig och aktiv del i barnens utveckling och lärande i förskolan. Undervisningen ska baseras på såväl att barnen lär tillsammans och av varandra som samspelet mellan vuxna och barn. Ur Lpfö 18

Hur ska vi arbeta med detta?

1. Ht-20 tar alla del av länken https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hoglasning-och-samtal-om-text-i-forskolan samt en text om högläsning och en text kring samtal om text.
 
Alla prövar i praktik och erfarenheterna diskuteras gemensamt. Detta görs genom reflektionsfrågor och att pedagogerna får i uppdrag att ta med bilder/filmer som visar genomföranden.

Hur garanterar vi att alla barn får detta?  Vi för en gemensam diskussion och en gemensam planering utarbetas för att få en likvärdighet i enheten och kunna garantera att alla barn får detta. 

Detta sker på utvecklingstimmarna under ht-20 och vt -21.

2. Vi fokuserar på att få inspirerande och levande ateljéer på förskolorna. Varje förskola har ateljéansvariga. De går på workshops och får stöttning i sitt arbete av en ateljérista med både lärmiljön i ateljén och den pedagogiska väggdokumentationen.

 

3.Genom att arbeta med projektprocessen där reflektion och analys är en viktiga delar att ge tid. Vi reflekterar gemensamt kring den pedagogiska dokumentationen. Detta sker på pedagogiska nätverk, hemvistens planering, egen planering och på förskollärarmöten. Genom lärloggar i PoB:en synliggörs lärandeprocesserna för vårdnadshavarna.

 

Tidsplan?

Hur länge planerar vi att arbeta med detta?

Ht -20 och Vt-21

När sker deluppföljningarna?

Presentation på planeringsdagen augusti. uppföljning planeringsdagen januari.

När görs slutanalysen?

Planeringsdagen juni -21

Vilka uppföljningsverktyg använder vi, på vilket sätt följer vi upp och vad?

Utbildningsplanen följs upp på planeringsdagen i augusti genom presentation och januari och juni genom utvärdering och analysfrågor.

Ateljégruppen vt-21 genom utvärdering och analysfrågor.

Innehållet i förskollärarmöten dec och maj genom utvärderingsfrågor.

Innehållet i pedagogiska nätverk genom utvärderingsfrågor sista nätverket vt-21.

Innehållet i det pedagogiska årshjulet december -20 och juni-21 ledningsgrupp.

innehållet i mötesforum december -20 och juni-21 ledningsgrupp.

Skriv här eller klistra in ert pedagogiska årshjul. 

Uppföljning och analysfrågor 

Utifrån er tidsplan kommer ni göra uppföljningar och slutanalyser kopplade till utbildningsplanen. Nedan följer stödfrågor du kan använda.

Deluppföljning - Reflektion (görs vanligen en gång per termin, förslagsvis i samband med WKI)

Följer vi planeringen? Vad ser vi?

Behöver vi ändra/lägga till något i planeringen?

Slutanalys (görs vanligen en gång per år, ofta i samband med kvalitetsredovisningen)

Hur har vi arbetat med utbildningsplanen?

Hur blev det? Resultat

Hur har barnen varit delaktiga?

Vad har barnen lärt sig? - övergripande

Vad kan vi dra för slutsatser?

Hur tar vi tillvara resultatet och hur bidrar det till fortsatt utveckling?

Klistra in frågorna i rutan Reflektion och Analys - bara för personalen och besvara de tillsammans i arbetslaget. Underlaget för era analyser är alla lärloggar ni skapar under den bestämda tidsperioden. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Helhetssyn
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Kommunikation och skapande
• Kap 1. OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE