👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Modersmål och kultur Masken 2020

Skapad 2020-04-02 14:38 i Rånäs förskola Norrtälje
Förskola
Hur låter språk? Vad är kultur och vad innebär olika kulturer? Vi vill väcka en nyfikenhet hos barnen att uppmärksamma sitt eget eller andras modersmål och kulturer. Hur väcker vi lusten till ett aktivt lärande? Barnen ska få en större förståelse för att vi har olika bakgrund, språk och kultur i gruppen. Vad är lika respektive olika inom språk och kultur?

Innehåll

 

1. MÅLOMRÅDE

 

Vi har barn vilkas ursprung kommer från andra kulturer och andra länder. Vi vill att barnen erbjuds kontakt med sitt hemspråk. 

Detta för att lyfta och stärka sitt ursprung och få en större förståelse och inblick i varandras olikheter.

 

1a: Generativ fråga: Vad är språk? På vilket sätt är språk olika? 

Syfte: Vi strävar efter att barn med annat modersmål kan utveckla och ha tillgång till det i den vardagliga miljön på avdelningen. 

 Vad är kultur och vad innebär olika kulturer?

Syfte: Kultur finns omkring oss alla hela tiden och vi vill på ett naturligt sätt undervisa om vad kultur är på ett enkelt sätt i verksamheten, och få barnen att förstå vad deras familjs kultur kan vara.

 

1b: Mål ur Lpfö 18:

Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet

 1c: Barnets förförståelse

Barnens intressen, initiativ och behov: Här ligger alla barn olika i sin språkutveckling och sin förståelse för olika kulturer och vi utgår ifrån att barnen har ett intresse som leder lärandet framåt. 

Specifika mål

1d: Förståelse:

Barnen kan höra skillnad på olika språk utan att veta vad det är för språk. 

De barn med ett annat hemspråk är tvåspråkiga och har ett aktivt annat språk i hemmet. 

Barnen kommer i kontakt med andra språk via youtube eller appar som vi kan erbjuda på förskolan. 

 Att det finns olika kulturer exempelvis hos olika familjer, olika delar av landet och i olika länder.

 

1e: Förmågor:

Höra hur man benämner olika saker på olika språk. 

Hur uttal och bokstäver låter på olika språk. 

Se hur andra språk i skrift ser annorlunda ut. 

Se hur det svenska alfabetet ser ut i skrift och ljud.

Lära sig hur första och sista ljudet i ord låter. 

Räkna stavelser i ord.

Barnen får komma i kontakt med olika musik och danser från olika kulturer.

 

1f: Begrepp:

Skillnader i språk

starkt och svagt ljud

Kultur/ hemkultur, flagga, tradition, högtid, maträtt.

 

1g: Arbetslagets förhållningssätt

Arbetslagets förhållningssätt: Att ha ett nyfiket arbetssätt som ger öppna frågor ,vilja att ta reda på mera om barnets språk ( det ökar barnets möjligheter att utveckla sitt språk) och dess hemkultur. 

Att vi uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för att barnet ska kunna använda sig av både svenska och sitt modersmål. 

Vi ser barnet som en tillgång och en resurs i gruppen för att barnet kan flera språk och stödjer och uppmuntrar att barnet använder sina språkkunskaper vilket i sin tur gör att barnet utvecklas på flera plan. 

Att uppmärksamma barnets egen hemkultur och uppmuntra att barnen får ta del av varandras hemkulturer.

Att vara schaffoldingstöttande under den dagliga vistelsen på avdelningen Masken. 

 

 

Vetenskaplig grund:

Den norska socialantropologen Hylland Eriksen sammanfattar denna föränderlighet i en metafor  ”träd har rötter – människor fötter”. Metaforen kan fungera som en påminnelse om vikten av att barn med utländsk bakgrund inte kategoriseras utifrån en idé om att de har sina rötter i ett annat land.

Deras identifikationer utvecklas nämligen i samspel med den sociala kontext de växer upp i och blir del av. Även de språk barn talar ska ses som medel med vilka de skapar och återskapar både sin personliga och sociala identitet. Barn som talar fler språk kan ingå i flera språkliga gemenskaper men det behöver inte betyda att språk i sig återspeglar en persons kulturella, etniska eller nationella identitet. 

Vi ser att det är utvecklande för barnen att deras erfarenheter uppmärksammas vilket i sin tur har relevans för deras fortsatta språkutveckling. Vi ser att leken är ett av verktygen som vi ska använda oss av och att vi pedagoger handleder i leken.

 

 

1h: Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Läsa igenom vad skolverket skriver om barns språkutveckling och handledning för att skapa en gemensam syn i utbildningen för barnen. 

"Läsa på" om de barn som eventuellt har en hemkultur som skiljer sig från det som är vanligt i barngruppen, flaggor, maträtter, musik, traditioner, vilka högtider firas och hur osv. Fråga vårdnadshavare om det är något de tycker vi kan ta del av från deras hemkultur.

För många så är nog det första man tänker på när man talar om kultur kanske konst, teater, litteratur, opera, statyer.

Wikipedia säger följande om kultur: "Livsmönster hos en population som överförs socialt från generation till generation". Kultur är alltså vårt sätt att tolka omvärlden på som vi matas med av våra föräldrar och är en del utav tillsammans med andra människor. Exempel på vad kultur är blir därmed gemensamma värderingar, beteendemönster, samhällsinstitutioner, seder, social inlärning. Hur man uppfattar världen helt enkelt. 

2. UTVÄRDERING 

 

2a: Kriterier: 

påbörjad utveckling : Barnen i gruppen ser aktivt att det finns olika språk i grupp som talas, och att de noterar olika hemkulturer som finns i barngruppen. 

en bit på väg: Barnen leker med ord och ramsor /sånger på olika språk och "språk leker" med det svenska språket.

Måluppfyllelse: Att alla barn oberoende sin språktillhörighet leker tillsammans i styrda eller spontana lekar som uppkommer under verksamhets tid. 

 

 

2b: Utvärderingssätt: 

Vi utvärderar kontinuerligt under reflektionerna och vid kvalitetsdagarna. 

 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

 

3a: Aktiviteter:

Ta fram böcker på andra språk som finns representerade på avdelningen i första hand sedan på andras språk i världen. Låna böcker om vår egen och andras kulturer. Se vad som finns att hitta på Polyglutt? Sätt upp QR-koder med olika sånger/danser/sagor.

Synliggöra olika alfabets i miljön på Masken. (i triangel rummet)

Ha olika aktiviteter där olika kulturer synliggörs, musik, danser, ta reda på vilka högtider som firas i barngruppen och hur de firas, vilka flaggor finns i vår barngrupp? Vilka likheter respektive olikheter kan vi hitta inom de olika områdena?

 

3b: Formativ uppföljning:

Vi observerar i den dagliga verksamheten hur barnen ser på de "nya" inslagen i miljön.

Vi pedagoger tar med oss tankar och idéer i om hur vi kan utveckla våran miljö. 

 

3c: Lärmiljö:

Att vi vuxna har en genomtänkt gruppindelning som utvecklar och erbjuder ett djupare kunnande. 

Vi erbjuder en inspirerande lär miljö i alla olika rummen på avdelningen.

Vi gör barnen delaktiga genom att ställa frågor som kan leda till utveckling kring hur vi format miljön under den dagliga verksamhetens gång. 

 

Kopplingar till läroplanen

  • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
    Lpfö 18
  • sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
    Lpfö 18
  • sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
    Lpfö 18
  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
    Lpfö 18
  • både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
    Lpfö 18