Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik åk 2

Skapad 2020-04-07 12:37 i Frennarps byskola Halmstad
Grundskola 2 Matematik
Hur kan multiplikation göra det lättare när du ska lösa ett problem?

Innehåll

Genomförande

Du ska utveckla dina matematiska förmågor:

Problemlösningsförmåga

formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier och metoder

Begreppsförmåga

använda och analysera matematiska begrepp samt samband mellan begreppen

Metodförmåga

välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Resonemangsförmåga

föra och följa matematiska resonemang

Kommunikationsförmåga

använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

 Du ska lära dig genom att:

  • arbeta laborativt
  • diskutera och resonera matematik
  • färdighetsträna i boken
  • befästa och resonera runt begrepp
  • möta och lösa problemuppgifter enskilt, par och i grupp

 Bedömning

Se kopplingen till läroplanen.

Du bedöms flera gånger under terminen. Du får alltid veta om vi övar eller om du bedöms.

Du visar dina förmågor muntligt och skriftligt. Detta kan ske i helklass, i grupper eller enskilt för mig.

Du gör regelbundet utvärderingar. Vi dokumenterar i klassrummet, på Unikum, i din målbok eller digitalt.

Du får visa vad du kan:

  • i gemensamma diskussioner
  • enskilt och i par-arbete
  • på genomgångar
  • genom summativa prov
  • i självskattningar

Du ska kunna:

Höstterminen:

Talen 0-100.

Addition och subtraktion inom talområde 0-100.

Nyttja uppdelning vid tiotalsövergång i addition och subtraktion.

Valutan kronor

Huvudräkningsuppgifter

Räknesättet multiplikation

Tvåans, femmans och tians multiplikation

Samband mellan multiplikation och addition.

Addition och subtraktion med uppställning inom talområde 0-100.

Använda minnessiffra vid addition.

Växla vid subtraktion.

Problemlösningsstrategier

Känna till begreppet bråk och dela tal i lika stora grupper.

 

Vårterminen:

Hela analoga klockan

Begreppen om en halvtimme

Huvudräkning

Talen 0-1000.

Tal i olika kulturer genom historien.

Addition och subtraktion inom talområde 0-1000.

Samband mellan addition och multiplikation.

Problemlösningsstrategier

Treans och fyrans multiplikationstabell

Månghörning, rektangel, kvadrat, kub, rätblock, klot.

Samband mellan två- och tredimensionella objekt.

Stråle, öppen polygon och vinkel.

liter och deciliter

Avrundning och överslagsräkning

Addition och subtraktion med uppställning

m, km, kg

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
    Ma  1-3
  • Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
    Ma  1-3
  • Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
    Ma  1-3

  • Ma  1-3
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  1-3
  • Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
    Ma  1-3
  • Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
    Ma  1-3
  • Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
    Ma  1-3
  • Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  1-3
  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
    Ma  1-3
  • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
    Ma  1-3
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  1-3
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
    Ma  1-3
  • Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
    Ma  1-3
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ma  1-3
  • Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
    Ma  1-3
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
    Ma  1-3
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma   3
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
    Ma   3
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
    Ma   3
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
    Ma   3
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
    Ma   3
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
    Ma   3
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
    Ma   3
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
    Ma   3
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
    Ma   3
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma   3
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
    Ma   3
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Ma
Matematik ht åk 2

Taluppfattning och tals användning

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Tal 0-100
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur de kan användas för att ange tal och ordning.
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du är osäker på: - talen 0-100 - att markera talen 0-100 på en tallinje. - användnigen av < och > och vad de står för. - räkneramsan framåt och bakåt 0-100. - 10-hopp framåt och bakåt 0-100.
Du kan: - talen 0-100. - markera talen 0-100 på en tallinje. - använda < och > och vet vad de står för. - räkneramsan framåt och bakåt 0-100. - hoppa 10-hopp framåt och bakåt 0-100.
Du har visat att du kan mer: - du kan högre tal än 0-100. - du kan markera högre tal än 0-100 på en tallinje. - du kan använda < och > och vet vad de står för. - du kan räkneramsan framåt och bakåt med högre tal än 100. - du kan hoppa 10-hopp framåt och bakåt med högre tal än 100.
Tal 0-100
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du är osäker på: - skillnaden mellan ental och tiotal. - värdet av ental och tiotal. - symbolerna i det romerska talsystemet.
Du kan: - skillnaden mellan ental och tiotal. - värdet av ental och tiotal. - några symboler i det romerska talsystemet.
Du har visat att du kan mer: - du kan skillnaden mellan ental, tiotal och ex. hundratal - du vet värdet av ental, tiotal och ex. hundratal. - du kan flera symboler i det romerska talsystemet.
Bråk
Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
  • Ma   3
Du är osäker på: - hur mycket hälften av en helhet är. - hur mycket 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet är.
Du kan: - hur mycket hälften av en helhet är - hur mycket 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet är.
Du har visat att du kan mer: - hur mycket hälften av en helhet är. - än 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet. Ex. 1/10, 3/9.
De fyra räknesätten
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
  • Ma   3
Du är osäker på: - sambandet mellan addition och multiplikation. - multiplikation med 2, 5 och 10. - den kommutativa lagen inom multiplikation. - division med 2, 3, 4 och 6.
Du kan: - sambandet mellan addition och multiplikation. - multiplikation med 2, 5 och 10. - den kommutativa lagen inom multiplikation (5*2 = 2*5). - division med 2, 3, 4 och 6.
Du har visat att du kan mer: - du kan multiplikation med andra tal än 2, 5 och 10. - du kan division med andra tal än 2, 3, 4 och 6.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att talsortsräkna inom addition (tiotalen och entalen för sig). - att talsortsräkna inom subtraktion. - att räkna till helt tiotal, addition och subtraktion. - additionsuppställning med och utan växling. - subtraktions-uppställning med och utan växling. - att tolka textuppgifter och välja rätt räknesätt. - hur en miniräknare används.
Du kan: - talsortsräkna inom addition (tiotalen och entalen för sig). - talsortsräkna inom subtraktion. - räkna till helt tiotal, addition och subtraktion. - additionsuppställning med och utan växling. - subtraktions-uppställning med och utan växling. - tolka textuppgifter och välja rätt räknesätt. - använda en miniräknare.
Du har visat att du kan mer: - du hjälper andra att förstå.

Algebra

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Likhetstecknets betydelse
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att lösa uppgifter där det ena talet är dolt.
Du kan: - lösa uppgifter där det ena talet är dolt.
Du har visat att du kan mer: - du ka lösa uppgifter med höga tal där det ena talet är dolt.
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Ma   3
Du är osäker på: - hur man fortsätter ett geometriskt mönster - hur man fortsätter ett talmönster.
Du kan: - fortsätta ett geometriskt mönster - fortsätta ett talmönster
Du har visat att du kan mer: - du kan göra egna geometriska mönster. - du kan göra ett eget talmönster.

Geometri

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
  • Ma   3
Du är osäker på: - hur man ritar av en bild från ett rutsystem och hur man förstorar den.
Du kan: - rita av en bild från ett rutsystem och även förstora den.
Du har visat att du kan mer: - du kan även förminska bilden.
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
  • Ma   3
Du är osäker på: - olika lägesangivelser - att rita av en enkel figur i ett rutsystem - att rita spegelvända figurer i rutsystem
Du kan: - olika lägesangivelser - rita av en enkel figur i ett rutsystem - rita spegelvända figurer i rutsystem
Du har visat att du kan mer: - du kan rita av en svår figur i ett rutsystem.
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att rita och måla symmetri. - vad en symmetrilinje är
Du kan: - rita och måla symmetri. - vad en symmetrilinje är
Du har visat att du kan mer: - du kan med ord förklara vad symmetri är.

Sannolikhet och statistik

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att fylla i stapeldiagram - att jämföra och samtala om resultat och slutsatser.
Du kan: - fylla i stapeldiagram - jämföra och samtala om resultat och slutsatser
Du har visat att du kan mer: - du kan använda andra diagram än stapeldiagram.

Problemlösning

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
  • Ma   3
Du är osäker på: - hur man löser problem i vardagsnära situationer. - hur man arbetar enligt strukturen; uppgift, uträkning, svarrita, uppgift, svar.
Du kan: - lösa problem i vardagsnära situationer. - arbeta enligt strukturen; uppgift, uträkning, svarrita, uppgift, svar.
Du har visat att du kan mer: - du kan lösa problem i ett större sammanhang.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att förstå och räkna räkneberättelser - att formulera matematiska uttryck till räkneberättelser
Du kan: - förstå och räkna räkneberättelser - formulera matematiska uttryck till räkneberättelser
Du har visat att du kan mer: - du kan konstruera egna räkneberättelser.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: