Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
5 - 6
Fäladsskolan, Lunds för- och grundskolor · Senast uppdaterad: 15 april 2020
Det finns en period i vår historia som vi kallar stormaktstiden. Av namnet förstår du att Sverige blev ett stort och mäktigt rike under den tiden. Nu ska du få lära dig hur Sverige blev så mäktigt.
Målen med undervisningen är att du ska:
Under arbetets gång kommer du att få möjlighet att;
* ta del av faktaböcker, berättelser och filmer
* arbeta/diskutera/resonera i grupp och enskilt både skrifligt och muntligt
* undersöka hur bilder och kartor kan användas för att lära sig berätta om hur platser/gränser förändras
Du redovisar dina kunskaper genom kontrolluppgifter, texter som skrivs och hur olika hjälpstrukturer (som orsaker till en händelse och vilka konsekvenserna blev och venndiagram) används för att utveckla olika resonemang. Du ska även resonera både muntligt och skriftligt.
Jag bedömer hur du använder dig av ämnesspecifika ord och begrepp i dina texter. Jag bedömer också hur du för utvecklade resonemang kring likheter och skillnader från olika tidsepoker kring orsaker och konsekvenser vad gäller historiska händelser.
Slutligen bedömer jag hur du tagit till dig fakta om hur människorna levde, historiska personer och händelser.
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Hur historia används och historiska begrepp
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter