Tidningsartikel

I en tidningsartikel skriver en journalist om en händelse som kan vara av intresse för tidningens läsare. En tidningsartikel är därför en återberättande text.

Mål – Syfte och centralt innehåll (se kopplingar till läroplanen nedan) 

Undervisning

Under resten av vårterminen skall vi arbeta med olika tidningstexter. Du kommer att få lära dig hur en tidningsartikel är uppbyggd, vilka språkliga drag som används i tidningsartiklar, som verb i preteritum och beskrivande verb. Vi kommer också att repetera hur man skriver en notis. Du kommer att få arbeta både enskilt och i par.

Ämnesord: artikel, notis, reportage, rubrik, ingress, brödtext, åsikt, opartisk, partisk, presens och preteritum.

Grovplanering:

V. 16 Repetera de vanligaste ordklasser (SV PAPRIKA), läsa repotage och öva debatt

V. 17 En tidningsartikels uppbyggnad - läsa artiklar, jämföra strukturen och identifiera de olika delarna. Öva att skriva ingress. 

V. 18 Rubrik - arbeta med allitteration och rim. Ordklass pronomen.

V. 19 Öva på att återge tal i en tidningstext, fakta - åsikt, opartisk - partisk. Ordklass - adverb.

V. 20 Skriva en egen artikel.

V.21 Kamratbedömning - läsa och bedöma text

V. 22 Repetera de språkliga dragen för en notis, skriva en egen notis

V. 23 "göra klart"

Bedömning

Du kommer att få visa din kunskap under lektionerna, i dina olika uppgifter och i dina texter. Jag kommer att bedöma din förmåga att:

• skriva olika slags texter och visa hur de är uppbyggda och dess typiska språk
• använda skiljetecken, stava, böjningsformer och ordklasser
• ge och ta respons och därefter förbättra din text
• språkanvändning, uttrycka känslor och åsikter 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.