Åk 4 - Sveriges geografi och naturens krafter

Hur Jordytan förändras, kartor och Sveriges natur, klimat och landskap.

Vad ska vi arbeta med?

Hur jordytan formas genom endogena och exogena krafter samt Sveriges natur- och kulturlandskap.

Hur ska vi arbeta?

- Föreläsningar

- Läsa texter i Geografi Puls - Sverige

- Inläsningstjänst (Geografi Puls)

- Filmer från SLI.se 

- Repetitiva och fördjupande uppgifter 

- Fältstudier 

Vad ska du lära dig?

Du ska lära dig om Sveriges natur- och kulturlandskap, processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. Vidare ska du kunna Sveriges namngeografi, dvs. landskap, städer, sjöar, älvar och berg. Du ska också lära dig använda ämnesspecifika begrepp, som t ex endogena krafter och plattektonik. 

Begrepp att kunna vid slutet av arbetsområdet:

Plattektonik, endogena krafter, exogena krafter, erosion, vittring, klimat, väder, naturresurser m fl. 

Hur ska du visa vad du lärt dig?

Genom skriftliga och muntliga prov. 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Kriterier

• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.