Ämnen:
Fysik
·
Årskurs:
7 - 9
Gustav Adolfsskolan, Alingsås · Senast uppdaterad: 3 maj 2020
Vad är egentligen värme? Hur kommer det sig att lägga handen på en bit metall känns kallare än en bit trä? Hur uppstår olika väderfenomen? Vad är växthuseffekten, och är den alltid ett miljöproblem?
Under ett par lektioner kommer vi att arbeta med Värmelära där du får lära dig att
förklara värme med hjälp av partikelmodellen.
förklara materiens olika faser med hjälp av partikelmodellen.
redogöra för hur värme sprids och hur man kan förhindra detta med till exempel isolering.
jämföra och redogöra för olika materials värmeledningsförmåga
resonera om hur materia påverkas av värme och vad detta får för konsekvenser i vardagen.
planera, genomföra och dokumentera en undersökning. Laborera och skriva en laborationsrapport.
Efter detta arbetsområde ska du som elev ha kunskap om:
Fasövergångar, som fast, flytande och gas.
Partikelmodellen för att beskriva värme och fasövergångar.
Värmeledningsförmåga.
Väder och klimat samt växthuseffekten.
Du kommer också öva dig på att planera, genomföra och dokumentera naturvetenskapliga undersökningar.
Jag kommer bedöma din förmåga att:
Använda fysikens begrepp och modeller för att förklara och beskriva fysikaliska fenomen inom området värmelära.
Bedömningen kommer ske under arbetets gång samt ett skriftligt prov.
Planera, genomföra och dokumentera naturvetenskapliga undersökningar.
Bedömning kommer ske under laborationsmomentet och inlämning av laborationsrapport.
Vi kommer att ha genomgångar, demonstrationslaborationer och se filmer för att förklara och beskriva faser och fasövergångar, partikelmodell, väder och klimat.
Ni kommer även att få planera, genomföra och dokumentera laborationer om fasövergångar och värmeledning.
Syfte (2)
genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll (6)
Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.