Myran uppstartsplanering Brandbergens förskolor

Det här är en planering för hur vi startar upp projektet i början av terminen. En planering för de fem , sex första veckorna.

 

Fokusområde som vi valt: 

•  

- Natur – levande och icke levande  

 

 

Syfte:

 

Syftet är att ge barnen möjlighet utifrån sitt intresse, till att undersöka vad som finns i och runt pallkragen.

•  

•  

Uppstartsfråga:

 

Vad finns i och runt omkring våra pallkragar.

•  

 

Avdelningens egna värdeord:

 

De fyra K:n. Kommunicera, tänka Kritiskt, Kollalborativt och  Kreativt. Att vara empatisk att se alla barns olikheter som en tillgång, 

 

 

Så här planerar vi att arbeta med raster: 

• Här skriver ni hur ni planerar att arbeta med de olika rasterna under uppstartsveckorna. Använd rubrikerna. Nedan följer exempel på vad som kan rymmas inom de olika rasterna.  

• Fundera utifrån valt fokusområde. 

• Fundera utifrån barns intresseområden. 

• Fundera utifrån barns förförståelse.  

Språk kommunikation och förhandling: Vi tänker fortsätta använda AKK och tecken som stöd. Vi kommer fortsätta att sätta ord på det vi gör och känner med fokus på insekter, växter och maskar utifrån barnens intresse. Vi kommer erbjuda barnen böcker enklare och svårare och på barnens modersmål i den mån vi får tag i och gärna med insekter, växter och maskar i fokus. I samlingen fokuserar vi på språket med hjälp av sagor, bilder, konkret material.

Digitalt och analogt: Vi kommer erbjuda en mångfald av digitala och analoga verktyg som barnen får ta del av. För att lättare får syn på detaljer på insekter, maskar och växter detaljer kommer barnen få tillgång till håvar, luppar, digitalt förstoringsglas och Ipad. Barnen kommer också att få skapa med olika material för att kunna förmedla sig.

Normkritik och normkreaktivitet: Vi kommer låta barnen skapa med det planerade och oplanerade utifrån barnens intressen och fantasier av en mångfald av material så väl pysselmaterial som återbruksmaterial i natur och tillverkat material.

Barns rättigheter: Att alla barn kommer till talas och får tid till att vårga uttrycka sig men också lära sig lyssna opå kompisars åsikter och berättande. Att alla barn vågar vara sig själva. Vi pedagoger är lyhörda så att alla barn får komma till talas och ges talutrymme oavsett kommunikations förmåga. Barnen kommer att få möjligheter att vara delaktiga i sina egna lärloggar för att få syn på sitt eget lärande.

 

 

 

Gruppindelning: 

•  

• Vi vet inte hur vår barngrupp kommer att se ut i höst. Vi känner en oro över att inte räcka till för alla våra barn. Vi hoppas och önskar att vi kan dela in barn gruppen i tre grupper för att alla barn ska bli hörda.

Vi kommer att arbeta i fasta grupper då flera av våra barn behöver tydlighet och raka ramar.

Tisdag , onsdag och torsdag arbetar:

Esmeraj med X:et, Melanie och Sedef

Isabell: Emma, Dariusz, Ferenc och Eliah

Maria: Elias, Gina och Ramo

Nejat: Daud, Hanna och Loreen

Vi kommer att samarbeta mellan grupperna.

•   

 

Det här blir vårt observationsfokus: 

• När vi observerar kan vi inte titta på allting samtidigt. Vi behöver göra val. Här skriver ni vad ni väljer att rikta era observationer på under uppstartsveckorna. I vilka kontexter väljer vi att observera? (Var? I vilka sammanhang?) 

• Förslag på observationsmetoder: 

• Skriva i block. 

• Skriva på post-it-lappar. Sätta upp på ”reflektionsvägg”. 

• Skriva ”3-spaltare”. 

• Fotografera. 

• Filma.  

•   

• Vi kommer fortsätta att observera barnen i deras görande och lek. Vi fokuserar på kretsloppet och det som rör pallkragen med insekter, växter, mat, bajs, liv och död. Vår huvudrubrik kommer troligtvis att vara livet i det långa loppet. Vi använder oss av Ipad med kamera, internet, papper och penna. Vi använder det som finns tillgängligt.

 

Så här dokumenterar vi:  

• ”5-spaltare” 

• SKA- arbete i Unikum.  

• Avdelningslärloggar i Unikum. 

• Individuella lärloggar i Unikum. 

• När kommer vi dokumentera? Vi kommer försöka dokumentera i situationer som vi ser kan vara möjligt och med fokus på livet i det långa loppet men framför allt under projekttiden. Under Myrans refletion förhoppningsvis en gång i veckan använder vi 5 spaltaren och en gång i månaden skriver vi SKA. Barnen får en lärlogg i månaden och vi skriver veckobrev.

•  

• Hur vi planerar att arbeta för att få med reflektion och analys. Vi startar upp våra projektgrtupper de dagar vi har projekt med en projektsamling. Vi avslutar också dessa tillfällen med en reflektion.

• Hur vi tänker för att nå fram med dokumentation till läsaren av dokumentationen.  Vi involverar barnen i lärloggar och under reflektion och analysen i den mån det går.

• Vilka verktyg kommer vi använda oss av vid dokumentation? Papper, penna och Ipad. Vi har i dagsläget en fungerande IDAD!!!! Vi behöver 2 till IPAD.

•  

 

Så här delar vi upp pedagoger: 

• Närvarande pedagog 

• Dokumenterare 

• Löpare 

• Vem gör vad? Vem ansvarar för vad? Vi gör allt.

•   

 

Material och miljöer vi erbjuder barnen: 

• Vilka mötesplatser vi erbjuder barnen. 

• Vilka miljöer vi erbjuder barnen. 

• Vilket material som finns vid mötesplatserna/ i miljöerna. 

• Hur många som en mötesplats är uppbyggd för. 

• Våra tankar kring mötesplatsens funktion (exempelvis: forska, läsa, skapa, arbeta digitalt,  

• avbilda…) 

• Vi utgår ifrån våra pallkragar där det får plats uppemot 5 barn på en gång. Vi plockar med oss intressant material in och använder då ateljen för att skapa med papper, färg, pennor, lerar återbruk och naturmaterial. Detta är en plats för max 4 barn. Vi kommer använda vår digitalstation, vår kompost, språkhörna, vår naturhörna, ljusbordet, ritbord och läshörna i projektet. Våra stationer är uppbyggda för ett kollobrativt lärande med den proximala utvecklingszonen i fokus. 

•   

 

Tid. Planera tiden: 

• När genomför vi en planerad aktivitet? På tisdag till torsdag planerar vi för detta. 

• Hur lång tid beräknar vi för aktiviteten? Vi startar upp kl 9.00 och avslutar 10.30 med samling.

• Vilket material behöver vi? Vi utgår ifrån småkrypen som barnen hittat i och runt pallkragen, på våra potatisar som vuxit i pallkragen och på maten vi lägger i komposten. Vi kommer att använda papper, pennor, färger och digitalitet.

• Vilken plats kommer vi genomföra aktiviteten på? Vi är ute på gården och i ateljen och digitalhörnan.

• Hur planerar vi in tid för förberedelser? Det är en knivig fråga. Beror på barnantal på morgonen. Vissa gånger kanske vi hinner förbereda redan dagen innan i ateljen.

• Hur planerar vi in tid för reflektion? Vi hoppas att ett preliminärt schema håller så vi kan frigöra en pedagog mellan 12 och 13 för dokumentation och reflerktion.

• Hur strukturerar vi? Med hjälp av valen och rasttidsschema. 

•  

  

Så här reflekterar vi:  

• I projektgruppen med barnen, med pedagoger och med hjälp av text, bild, ljud, film… 

•    

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,