Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
6
Adolfsbergsskolan, Knivsta · Senast uppdaterad: 6 maj 2020
Under detta moment kommer du att få lära dig mer om svensk historia. Vad händer nu när stormaktstiden är slut? Du kommer att få lära dig om frihetstiden, den gustavianska tiden och Karl Johanstiden. Det är en tid då de första partierna bildas, en kung blir mördad och där potatisen blir oerhört viktig.
Vi kommer att arbeta med detta arbetsområde under veckorna 17-23.
Under detta arbetsområde kommer du att få lära dig med om den svenska historien mellan åren 1700-1850. Du kommer att få lära dig om Sveriges regenter, viktiga händelser samt hur det var att leva under den tiden. Du kommer även att få lära dig om vilka spår som finns kvar än idag samt lära dig att tolka olika historiska källor.
Du kommer att få:
Detta kommer att ligga till grund för bedömningen på detta moment:
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (9)
Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Kriterier (7)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam band mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Innehåller inga uppgifter