Vasatid och Stormaktstid

”Du gamla du fria”. I andra versen sjunger vi ”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat ditt namn flög över jorden”. Det är förstås stormaktstiden vi sjunger om i versen. Har du tänkt på det? Vem var egentligen Gustav Vasa? Visste du att Sverige en gång var det tredje största landet i Europa? Visste du att Sverige på 1600-talet nästan ständigt låg i krig? Visste du att Sverige hade en drottning som blev drottning vid sex års ålder?

Beskrivning av arbetsområdet

En gång i tiden var Sverige ett av de största och mäktigaste länderna i Europa. Vad var orsakerna bakom detta och hur kommer det sig att vi inte längre är det? På 1600-talet hände mycket som förändrade Sverige och denna tid brukar vi kalla för stormaktstiden. Sverige hade då stor makt i Europa och krigade till sig landområden.

Vi ska tillsammans ta reda på och förstå hur denna tid av krig påverkade människorna i vårt land och också lära känna några historiska personer under Vasatid och Stormaktstid.

Syfte - Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Centralt innehåll - Vad?

Under detta arbetsområde kommer du utveckla dina kunskaper om:

• tidsbegreppet vasatid och stormaktstid (SO)
• historiska personer och händelser som till exempel Gustav Vasa, Gustav II Adolf, drottning Kristina och Vasaskeppet (SO)
• diskutera likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag. (SO och Sv)
• historiska begrepp (SO)

Arbetssätt - Hur?

Vi kommer arbeta på följande vis:

• Genomgångar
• Gemensamt läsa faktatexter ur läroboken
• Svara på frågor kopplade till den lästa texten
• Se film
• Diskussioner 
• Föreläsningar

Bedömning - Vad kommer bedömas?

• Din arbetsinsats på lektionerna
• Din aktivitet i klassrumsdiskussionerna
• Dina skrivuppgifter

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.