Matematik åk 7, Geometri, vt 20

Titta dig omkring i klassrummet eller i ditt rum hemma, vilka geometriska figurer känner du igen? Ordet geometri har sitt ursprung i grekiskan och betyder "mäta jord". Varför har man döpt det till det tror du? När använde du dina kunskaper i geometri senast? I vilka yrken kan det vara extra bra att kunna geometri?

Till dig som elev:

Arbetsområdet

I det här kapitlet får du lära dig:

• känna igen och jämföra olika vinklar
• mäta och rita vinklar
• sambandet mellan antalet hörn och vinkelsumman hos månghörningar
• identifiera och namnge olika geometriska figurer
• beräkna omkrets och area hos vanliga geometriska figurer
• samband mellan figurers form och deras omkrets och area
• använda skala för att matematiskt beskriva förhållanden i vardagen
• förklara och motivera lösningar utifrån dina kunskaper och begreppen i kapitlet

Mål

Målen för arbetsområdet:

Arbetssätt

Vi arbetar med matematikboken X. Kapitel 5 s. 210-261.

En planering av arbetsområdet har du fått att klistra in i din matematikbok. Du tar ansvar för din utbildning genom att välja uppgifter efter din förmåga. Sammanlagt ska du lösa uppgifterna på två av fyra steg i varje avsnitt.

Efter varje kapitel görs en diagnos för att du ska få möjlighet att repetara det du inte är säker på.

Tredje provet är på kapitel 5.

Bedömning

Bedömning av dina kunskaper görs muntligt under gemensamma genomgångar, vid gruppdiskussioner och vid enskilt arbete. Hur du redovisar dina tankegångar skriftligt bedöms i diagnoser och vid skriftliga prov.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.