No planering för åk. 6 höstterminen 2020

Planering i No för åk. 6 höstterminen 2020.

Arbetsområden

Sötvatten vecka  

(Detta kapitel hann vi inte arbeta med under åk. 5) 

I detta kapitel får du läsa om:

• hur ekosystemet fungerar i olika slags sötvatten

• hur allt levande är beroende av sötvatten

• hur några djur och växter har anpassat sig till att leva i sötvatten

• vilket ansvar vi människor har för att hålla sötvattnet rent

• fakta om groddjur.

Havet

I detta kapitel får du läsa om:

• havet som ekosystem

• vilka olika slags djur och växter som finns i havet

• livet i korallreven

• vad människan använder havet till

• fakta om fiskar

Bergsområden

I detta kapitel får du läsa om:

• hur naturen förändras med höjden

• hur djur och växter anpassas sig för att klara livet på hög höjd

• hur djur och växter anpassar sig för livet i de svenska fjällen

• hur djur och växter gör för att överleva i kallt klimat

• fakta om däggdjur

Polarområden

I detta kapitel får du läsa om:

• områdena kring Nord- och Sydpolen

• vilka djur och växter som lever på tundran

• hur djur och växter anpassar sig till ett liv i kyla

 

Öken

I detta kapitel får du läsa om:

• hur växter löser problemet med vattenbrist

• hur djur klarar av torkan och värmen

• hur en öken kan se ut och var de finns

• några djur och växter som finns i öken

• fakta om kräldjur

Allting börjar med solen

I detta kapitel får du läsa om:

• hur gröna växter använder energi från solljus

• vad fotosyntes är

• vad förbränning är 

• hur energin rör sig i näringskedjor

• hur olika arter är beroende av varandra

• hur nya arter uppkommer

• hur människan förändrar naturen

Meteorologi

I detta kapitel får du läsa om:

• enkla väderfenomen och hur väder uppstår

• att välja kläder efter väder

• temperatur och molnighet

• imma och rimfrost

• moln och dimma

Vardagskemi

I detta kapitel får du läsa om:

• vanliga kemikalier i hemmet och samhället

• kemiska reaktioner

• rengöring

• kemiska risker

• egenskaperna surt och basiskt

• näringsämnen

Arbetssätt

Via muntliga genomgångar, att läsa och lyssna på fakta från boken och andra källor, filmer, quiz, frågor, laborationer, samtal och diskussioner kommer du att få ta del av kunskapen i de olika ämnesområdena. Olika läxor kommer att följas upp i skolarbetet.

Redovisningsform

Muntligt i samtal och diskussioner, skriftlig via frågor och presentationer som delas med läraren.

Bedömning

Bedömning sker utifrån skolverkets kunskapskrav. Bedömning publiceras matriser under ikonen kunskaper.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
• Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
• Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Luftens egenskaper och sammansättning.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
• Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
• Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Några metoder för att dela upplösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.