Rosen 1, uppföljningsperiod 3, Projektsammanfattning

Det här är den fjärde och sista perioden i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi fyra perioder: Projektuppstart samt tre Uppföljningsperioder som alla följer vårt pedagogiska år. Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en utvärdering av projektet som görs i slutet av vårterminen. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

 Projekt Vår Stad

 

·         Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga? Och varför 

 

·         Syftet med projektet var att de äldsta barnen skulle få kunskap kring sin stad Stockholm och författarlitteratur. Barnen skulle även få erfara eget arbete kring skapande av byggnader samt upplevelse av staden och vattnet. Vid intervjuer med barnen visades ett intresse för olika berättelser om historia. Vi valde då att börja med bilder av vår stad och så började projektets start. digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

 

·         Hur har barnen haft inflytande i projektet? 

 

Barnen visade pedagogerna att man kan resa i staden med Google Earth och här bestämde barnen i turordning till vilken plats vi skulle åka där barnet hade varit. Barnet fick berätta sin upplevelse av platsen inför kamraterna. Barnens intresse växte och nu bestämde barnen att bygga en miniatyrstad. Så nu blev det utflykt till platsen som var allt ifrån slottsbacken till en vacker fontän i maria torget. Där fotograferade byggnaden samt målade av den för att sedan återvända till förskolan för kreativt bygge

               

·         Hur reflekterade vi med barnen? 

 

Vi satte upp fotografier, dokumenterade barnens berättelse, barnen undrade vad nobelfest var och då tittade vi på filmer som tex att man firade nobelfest i Stadshuset. Vad svårt det var att bygga ett litet kaknästorn, det är vatten runt hela Stockholm, vad heter sjön, äter man kakor på Kaknästornet? Näskakor?

 

·         Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? 

 

Uppmärksamma digitala verktyg för att fotografera, forskning och söka fakta. Intresse för skriftspråk och göra skyltar till byggnaderna. Svensk historia kopplat till litteratur och bilder. Nedskräpning av naturen gav kunskap om skräpplockardagarna och väckte intresse för att skapa en egen pantomat till att rädda utrotningshotade djur.

·         Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn? 

 

De flesta barnen i gruppen har lärt sig skriva, vill berätta inför grupp och dela med sig av fakta som dom tagit del av. Ställer frågor och blivit bättre lyssnare. Rädda naturen och djur, fått en större medvetenhet om allemansrätten och rädda klimatet, det har varit mycket frågor kring släcka lampor för att spara el, inte spola vatten i onödan mm

 

·         Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande? 

 

Att barnen har varit med och förändrat förskolans miljö och byggt en träkoja, pedagogisk dokumentation och barnen har även gjort egna dokumentationer, plockat naturmaterial till vår ateljé, fått intresse om orientering och lokalkännedom om olika stadsdelar av Stockholm. Byggnader, Mälaren och broar över öar.

 

·         Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? 

 

Corona pandemin under våren har påverkat verksamheten till stor del. Det har kommit olika direktiv som påverkat pedagogernas arbete genom att ha kontroll för in och ut , handtvätt, service till vårdnadshavare då vi inte kunnat vara inomhus på förskola. Det har också gett oss mindre arbete av verksamhet, skapande och projekt. Utifrån detta har vi skapat bästa förutsättningar för undervisning och ett fortsatt lärande. Vi har ej kunnat åka kommunalt, så det har blivit extra mycket promenader genom vår stad.

 

·         Hur har den pedagogiska miljön fungerat? 

 

Vi har projekterat upp och målat av Stockholm stad på väggen, drama lek med kung och drottningen, tjuv och polis, och övervägande bygg med kaplastavar och klossar där barnen har byggt skansen, Stockholm , gröna lund mm. Barnen har utvecklat ett större samspel jämte mot varandra.

·         Hur har vårdnadshavarna involverats?

 

·         Genom samtal, lärloggar, vernissage, barnens skapande och dokumentation.

 

·         Vad blev bra/mindre bra – och varför?

 

Utflykter med barnen och att vi följt vår planering, trots Corona har vi kunnat fortsatt med våra projekt och planerings tider.

Mindre bra att vi inte kunnat besökt alla platser på grund  av corona direktiv och kunde inte avsluta projektet med högvakts paraden med hästarna.

 

·         Var det något som förvånade oss? 

 

Corona och gamla stan var Sveriges huvudstad år ….. Och även en ö fram till 1980.

 

·         Vad är vi mest stolta över i projektet? 

 

Alla miniatyr byggnader, barnens skrift och språkutveckling. Barnens empati och förståelse för varandra. barnens dokumentationer och berättelser, tankar och frågor. Barnens engagemang och nyfikenhet, frågeställningar och kunskap. Vi lär av varandra.

 

·         Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? 

 

Att fortsätta jobba tillsammans och att lyssna in barnen, låta barnen styra intresset av projektet. pedagogerna planerar undervisning genom läroplanen, styrdokumenten och behovet i gruppen. Vi vill utveckla ett bättre samarbete på hela huset.

 

·         Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till beprövade erfarenheter? 

 

Utöka den digitala kompentensen och hållbar utveckling genom material.

 

·         Tankar om kommande pedagogiska år?  

 

Utveckla arbetet i one note, kontinuerliga lärloggar i skolplattformen. Bättre förutsättningar för digitala verktyg.

 

·         Kompetensutveckling?  

 

 

                     

·       

                                    

·        

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.