Projektplanering 4a, projektutvärdering Solstrålen

Det här är Farstas mall för projektutvärdering. Den här är till för er som pedagoger och ska inte tilldelas till er barngrupp. Radera stödmaterialet i texten när projektutvärderingen är färdig.

Syfte med utvärderingen

Projektutvärderingen görs för att se hur vi har organiserat vår utbildning utifrån de målområden vi valde i "projektplanering2, projektbeskrivning". Kan vi se ett förändrat kunnande och en ökad förståelse inom vårt valda målområde hos barnen, både gruppen och det enskilda? Denna utvärdering utgör sen underlaget till er självvärdering (WKI) samt hur ni går vidare till nästa läsår. 

Projektutvärdering:

(Skriv här eller direkt under frågorna)

Stödfrågor till projektutvärderingen

• Hur uppfyllde vi projektets syften och varför? Genom att göra regelbundna besök i skogen tillsammans med barnen för att barnen skulle få lära sig mer om djur i vår närmiljö. Vi utgick från barnens visade intresse för djur och vårt syfte var att gruppen skulle få ökad kunskap kring dessa djur. 
• Hur har barnen haft inflytande i projektet? Vi har arbetat i mindre grupper och anpassat verksamheten för att göra varje barns röst och intresse uppmärksammat för att få inflytande i projektet. Barnen har hämtat bilder/pekat på bilder och på så sätt kommunicerat med oss vilket djur de ville utforska mer om. Barnen även visat på bilder om de ville använda lärplattan eller projektorn och hämtat djurboken så vi kunde läsa tillsammans. 
• Hur reflekterade vi med barnen?  Genom upprepande reflektioner och samlingar för att se hur mycket de minns och ifall det fortfarande ligger i barnens intresse att veta mera. Vilket barnen påvisade att det gjorde. Barnens dokumentation fanns tillgänglig under hela projektets gång och många barn samlades gärna framför bilder/teckningar och pratade med varandra med en pedagog som stöttade och hjälpte barnen att sätta ord på det de själva inte kunde förmedla. 
• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Hur vet vi det? De äldsta barnen som har ett verbalt språk har ökat sitt kunnande kring de djur vi haft i projektet. Detta vet vi då de har förmedlat både till oss och i hemmet tex att ekorren äter nötter, att hunden och katten har 4 ben och en svans. De yngre barnen har ökat sitt kunnande till viss del, detta vet vi då de i början inte alltid visste hur hunden/katten/kon lät, medan i slutet kunde majoriteten härma rätt läte till rätt djur.
• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos det enskilda barnet? Hur vet vi det? Alla barn som, verbalt eller med hjälp av kroppsspråk, har uttryckt sina nyvunna kunskaper genom att berätta för oss pedagoger, varandra eller hemma om vad djuret vi haft, se ovan. Hos de allra yngsta kan vi inte med säkerhet säga hur mycket lärande som skett, men de har visat intresse och varit aktivt deltagande i samlingarna och i våra stationer. 
• Hur har barnen fått syn på sitt eget/andras lärande? Hur vet vi det? I veckoavslutssamlingarna har vi tittat på och pratat om var vi började och var vi är nu. tex "Kommer du ihåg att när vi började titta på grisen så visste du inte hur grisen låter? Och nu kan du låta som grisen". Likadant har vi försökt göra med övriga i gruppen och tänker att på så vis får alla bli bekräftade och vi hjälper till att synliggöra allas lärande, för dom själva och för sina kamrater.
• Hur har vår organisation fungerat? Vi har organiserat oss med mindre grupper så alla barnen trots de olika åldrarna har blivit delaktiga utefter sin förmåga. Tillgänglighet, tilltalande, tydlighet, tillåtande. Reflektionerna har tyvärr inte fungerat alls förrän vi fick det nya schemat, så vi har inte kunnat diskutera i den mån vi hade behövt, men trots det har projektet flutit på bra. Alla har vetat vad de ska göra och varför.
• Hur har den pedagogiska miljön fungerat? Den har fungerat mycket bättre sedan vi omorganiserade och tydliggjorde miljön, sen finns där mer kvar att göra givetvis, men vi märkte en stor skillnad på hur barnen rörde sig mellan stationerna och i leken.
• Hur har vårdnadshavarna involverats? Förutom via lärloggarna har vi bjudit in föräldrarna att titta på vad barnen skapat och deras dokumentation, samt i den dagliga kommunikation berättat vad vi gjort/vad barnet sagt och frågat om barnet sagt/berättat/visat något hemma.
• Vad blev bra/mindre bra? Varför? Det som blev bra är att vi märkte ett stort engagemang och nyfikenhet hos barnen kring djuren, de var aktiva och ville i allt större grad få visa/peka/prata i samlingarna. Vi har varit väldigt lyhörda för barnens initiativ och intresse. Mindre bra är att vi inte fick ut våra arbetslagsreflektioner och att några djur fångade inte alls barnen även om de visat intresse för djuret när de sett det i närmiljön. Tex skatan föll bort helt. 
• Vad är vi mest stolta över i projektet? Att vi lyckats få till en bra gruppering och fångat de yngsta (på sin nivå) så att alla har deltagit aktivt på något sätt. Vi har lyckats anpassa samlingarna och stationerna efter gruppens nivå och kunnat utmana det enskilda barnet i större utsträckning.
• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? Det är helt ok att byta spår om man märker att det inte fungerar och inte se det som ett misslyckande. Och framförallt att vi har roligt tillsammans i projektet.
• Vilka erfarenheter har vi gjort under året som kanske kan bli till beprövade erfarenheter? För de äldsta barnen tänker vi oss att kunskapen kring hur djuren låter, ser ut och vad de äter kan bli en beprövad erfarenhet samt användandet av digitala hjälpmedel som lärplattan de har fått dokumentera med och också språkmässig utveckling.
• Vilka teorier har vi använt oss av? Vissa läroplansmål exempelvis förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur,förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,  förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen samt pedagogernas erfarenhet.