Plommonlunden Grön 2020, uppföljningsperiod 3, Projektsammanfattning

Barnens intresse för olika ljud i närmiljön visade sig tidigt då vi tillsammans samtalade om deras sommarbilder. Alla barnen beskrev sina bilder genom att imitera ljud kopplade till bilden. Vårt mål var att tillsammans med barnen titta på olika ljudbilder som finns i vår närmiljö för att bli uppmärksam på alla ljud, de vi hör, men finns det ljud vi inte har upptäckt? Vi ville även närma oss ljud som fenomen och tillsammans titta på vad ljud är och hur de uppstår. Vi har tillsammans utforskat ljud som fenomen genom olika experiment.

                                                                                                     

Formulera projektsammanfattning

 

Under läsåret har vi utmanat barnen med olika aktiviteter som syftat till att stimulera deras nyfikenhet och utforskande kring ljud,hörsel och örat. *
 Ett av våra mål var att göra barnen medvetna om ljudmiljön och hur den inverkar på oss. Vi uppmärksammade tidigt hur barnen själva signalerade vid höga ljud genom att hålla för öronen. Vi har med barngruppen samtalat om hur ljud påverkar oss, vilka ljud vi tycker om och vilka ljud vi inte tycker om. Vi kan se att vår ljudmiljö har förändrats och att barnen visar respekt för varandra när ljuden blir för höga.
 Ytterligare ett mål var att skapa förståelse för och synliggöra vad ljud är. Vi har gjort olika experiment för att synliggöra ljud och hur ljud tar sig fram genom ex luften men även tittat på hur ljud tar sig fram genom olika material som metaller, skelettet mm. Barnen pratar spontant och refererar till ljudvågor när de hör olika ljud.

 Vi ville även att barnen skulle barnen skulle börja analysera olika ljud och urskilja olika egenskaper hos ljud. Vi har dels jobbat med att spela in olika ljud som barnen har fått lyssna på tex vatten som rinner från kran, vattenkanna. Under vårterminen utvecklade vi iden och skapade en ljudburk i vilken vi gömde olika föremål. Barnen fick analysera ljuden, sätta ord på det de hör, ex hårt, mjukt, litet, stort mm, för att komma fram till föremålets egenskaper för att kunna gissa vad det är. Vi har sett hur barnen börjat beskriva och urskilja ljud på ett mer nyanserat sätt tex ris i en metallburk beskrevs med barnets egna referenser som -"det låter som när Elsa bygger sitt isslott".

 Vi har under projektets gång gått tillbaka och gjort återblickar på våra aktiviteter tillsammans med barnen. Barnen har fått berätta om vad vi har gjort och sätta sina egna ord på upplevelsen av aktiviteterna. Vi tillgängliggör dokumentation för barnen. Vid dokumentationsväggen samlas ofta barnen själva och berättar/reflekterar ställer frågor till varandra kring det de ser på bilderna. Genom att lyssna på deras berättelser får en förståelse för vad som intresserar dem. Berättelserna samlar vi som material till våra egna reflektioner. På så sätt säkerställer vi att barnen har inflytande över projektet och att det följer ett spår som bygger på deras frågor.

 

 Vi har sett hur barnen under projektets gång utvecklats på många olika sätt och hur de tar egna initiativ till aktiviteter i projektet. De har bett om att få gå tillbaka och göra samma sak flera gånger vilket vi har gett utrymme för.

Genom dokumentationen kan barnen följa en progression genom projektet och följa en röd tråd. 

Vi har haft projektet på fasta dagar men även haft spontana aktiviteter då barnen ex uppmärksammat något i stunden. Vi har hjälpts åt att dokumentera på olika sätt, fotograferat, tagit ljudupptagningar mm. Det har ibland varit svårt att få till den kollegiala reflektionen men vi har genom korta samtal ex på gården kunnat få till en planering. Vi har under årets gång utvecklat miljön genom att tillföra material för barnens utforskande. Det som har varit mest intressant är att se hur barnen har varit delaktiga i att förändra vår ljudmiljö från något som påverkade oss negativt till att skapa och ta ansvar för en ljudmiljö som är hållbar för alla. 

 Vi har  valt att dokumentera dels i skolplattformen i form av lärloggar men även analogt på förskolan. Vi utformar dokumentationen på ett sätt så att de yngsta barnen tillsammans med sin vårdnadshavare ska kunna mötas kring en dokumentation och ha ett samtal och förståelse för de processer som pågår.

Barnen har visat ett stort intresse för ljud, tar egna initiativ till lekar och initierat aktiviteter. När vi har planerat olika aktiviteter har vi ibland varit osäkra på om barnen kommer att tycka att det är roligt och även ibland osäkra på om vissa uppgifter ska vara för abstrakta och bli för svåra att förstå. Vi har ändå vågat prova och testat olika sätt att introducera moment för att göra ämnet tillgängligt och greppbart för barnen. I arbetet med projekt blir det tydligt att barnen kan processa många olika intryck och förstå avancerade fenomen. När vi följer barnens intresse visar de också en entusiasm över aktiviteter vi introducerar eftersom det ligger i linje med deras frågor och intresse. Det ger ringar på vattnet och skapar en entusiasm och nyfikenhet hos oss vilket bidrar till ett gemensamt utforskande.
Inför nästa år vill vi fortsätta att arbeta på samma sätt med projektet men se till att skapa bättre förutsättningar för kollegial reflektion. Vi vill även hitta metoder för barnen att dokumentera projektets gång.