Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Fokusområde mat och måltidspedagogik

Skapad 2020-06-08 22:46 i Förskolan Leka & Lära Örebro
Förskola
Varför måltidspedagogik? • Smaker utvecklas redan i tidig ålder, därför har vi mycket att vinna genom att börja redan i förskolan. • I förskolan lägger vi ca tre timmar per dag till måltider. • Hela läroplanen kommer in här. Maten blir vägen till målet • Ökad medvetenhet kring sinnena och att sätta ord på sina upplevelser. • Bidra till identitet och självkänsla. Jag upplever det här. Jag står för det. men jag kan också inse att andra tycker och känner annorlunda. • Nyfikenhet och intresse kring mat och smaker. Särskilt fokus på grönsaker óch frukt. Lustfyllt engagemang kring mat i tidig ålder.

Innehåll

Kartläggning av barnens intressen

Vi har sett att barnen är intresserade av mat. De är nyfikna och gillar att experimentera. Tidigare har vi arbetat med fokus teknik och naturvetenskap och då såg vi att just matexperimenten var särskilt populära.

Vi upplever att barnen ofta beskriver mat som god och äcklig. Antingen gillar man något eller också inte.

Vi märker att barnen behöver träna sig att använda sina sinnen. Vi har gjort enstaka Sapereövningar med barnen och fått mycket god respons.

Vi ser att barnen har mycket begränsad kännedom om många frukter och grönsaker. De känner till de vanligaste frukterna och några få grönsaker. 

Vi ser och hör att barnen verkar uppskatta måltiderna mycket. Vi har lugna och trivsamma måltidssituationer på vår avdelning och har många goda exempel på hur vi kan arbeta med måltiderna som lärande tillfällen

Mål

Egenformulerat mål:

  • Öka barnens medvetenhet och intresse för mat med fokus på frukt och grönt
  • Väcka barnens intresse och nyfikenhet kring smak för att våga prova nytt (för att på sikt lära sig äta mer hälsosamt och varierat)
  • Öka barnens förmåga att med hjälp av sina sinnen beskriva sina matupplevelser.

 

Läroplansmål:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2010).

 Detta är det enda strävansmålet i Lpfö98 som direkt kan kopplas till att barn bör få kunskap om och erfarenhet av goda kostvanor. Med hjälp av livsmedelsverkets rekommendationer har förskolan enastående möjligheter att främja en hälsosam livsstil hos barn samt ge dem goda kostvanor (www.slv.se)

Ingenstans i varken skollagen eller förskolans reviderade läroplan för förskolan, (Skolverket, 2010) nämns ordet måltid. Däremot är det lagstadgat att varje förskola och skola ska servera kostnadsfria och näringsrika måltider. Livsmedelsverket (2016) har på uppdrag av regeringen sammanställt skriften ”Bra måltider i förskolan”, där råd och riktlinjer kring måltiderna finns formulerade. Råden vilar på de nordiska näringsrekommendationerna som i sin tur vilar på gedigen forskning. Ansvaret för måltiderna vilar på kommunen/huvudmannen som i sin tur delegerar ansvar till kostchef och kockar. Livsmedelverket betonar också lärarnas ansvar för måltiden i förskolan och lyfter den pedagogiska måltidens betydelse ur flera aspekter.

Även FN:s barnkonvention (www.unicef.se/barnkonventionen) understryker barns rättigheter när det gäller mat. Alla barn ska ha rätt till rent dricksvatten, näringsriktig kost samt undervisning i näringslära. Konventionen understryker också att de har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade.

Barnens erfarenheter

Vi upplever att barnen är nyfikna och intresserade av nya maträtter, men ibland försiktiga och lite ”inrutade” när det gäller att smaka. På temaveckan om klimatsmart mat gjorde våra förskolekockar iordning en stor bricka med rotfrukter som vi presenterade i samlingen och som sedan serverades vid lunchen, och detta var mycket uppskattat. Vi tror därför att vi har mycket att vinna på att jobba vidare med maten som tema. Vi har lugna och trevliga måltider på Solgläntan och vi upplever att måltiderna uppfattas som ”högtidsstunder” både av oss personal och barnen. Och med detta som utgångsläge, har vi allt att vinna av att arbeta mer medvetet med måltidspedagogik i barngruppen

Insatser - åtgärder för att nå målet

Måltidspedagogik. Medvetenhet, nyfikenhet, intresse, matglädje. Sapereövningar, matexperiment, skapa med mat, samtala om maten, vi tycker olika och det är bra. Var och en har rätt till sin egen smak, men det är också så att man ibland kan lära sig att tycka om något. Men då måste man vilja prova först. Väcka lust och nyfikenhet för bra mat. Intresse för frukt och grönt. Intresse för att prova nya smaker. Lära om mat. Maten som lärobjekt.

 

Det här kan vi konkret göra. Några exempel.

Sapereövningar

Skapa konstverk av frukt och grönt t ex håriga mackan, vitkålsmonster mm

Måla av en frukt eller grönsak och rama in konstverken

Collage av mat från tidningsurklipp till en gemensam tavla alt egna tavlor

Saga om maten och varför man ska äta. Vad händer i kroppen. Flano. Låna andra barnböcker på biblioteket om mat.

Teknik och naturvetenskap experiment kring mat.

Baka efter recept, t ex smoothie, bröd, mussli, fruktsallad, hummus mm

Odla t ex krasse och andra örter. Plantera kärnor. Följa processen.

Diskussioner och reflektioner med barnen kring "Från jord till bord". Kan fiskbullar simma? osv... Barnens tankar. Använda måltiderna som naturliga inlärningstillfällen.

Leka affär eller restaurang – fria leken. Tillför inspirerande material. Utmana leken och hjälp den på traven.

Äta mat ute i naturen senare i vår. Picknick.

Lekar: På min smörgås vill jag ha, Fruktsallad mm

Sånger: Äppelmelodi, blommig falukorv, canneloni makaroni mm Ev hitta på egen sång samt ev hitta på egna nya matramsor.

Och förstås - följa barnens intressen och utifrån det planera nya utmaningar för barnen

Hur målet ska utvärderas

Vi jämför intervjuresultaten före och efter. Dokumentera, tolka och analysera det vi ser och hör. Utifrån dokumentationerna följer vi upp och utvärderar vad som skett och hur vi går vidare.

Teoretisk bakgrund

Måltiderna i förskola och skola inget välbeforskat område. När det gäller svenska förskolebarns upplevelser och tankar kring ämnet är befintlig forskning mycket begränsad. Tidigare måltidsorienterad forskning som gäller förskolebarn, fokuserar i större utsträckning på andra aspekter, än just barns egna upplevelser, exempelvis lärarens roll vid måltiden. Sepp (2015) har studerat förskolebarns mat- och måltidsvanor och framhåller att barnen i studien inte definierar mat som bra eller dålig, utan som mat eller ”icke-mat”. Hon uppmuntrar till en mer lekfull inställning till måltiderna i förskolan. Genom lustfyllda måltider ökar viljan att prova nya smaker och detta, menar hon, har betydelse också i vuxen ålder. Goda matvanor grundläggs tidigt i livet, och om vi får barnen att tidigt äta varierat, är chansen stor att man fortsätter med det genom livet, betonar Sepp.

Johansson & Pramling Samuelsson (2001) har studerat omsorgssituationerna på förskolan utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De har särskilt fokuserat måltiden, och menar att den är intressant då den på ett unikt sätt förenar omsorg och lärande. Ingen annan aktivitet på förskolan skulle kunna interagera omsorg och lärande som just måltiden, menar de. Vi måste alla äta för att leva och må bra, vilket kan ses som en primär omsorg om barnet. Måltiden är också en situation där möjligheterna till lärande är goda. Samtal och övrig interaktion kring bordet kan bidra till barns lärande ur flera olika aspekter, menar forskarna (Sjödén, 1996; Johansson & Pramling Samuelsson, 2001; Sepp, 2015). Vidare framhåller de att måltiden ger förutsättningar för ömsesidigt och bekräftande samspel där barnen tillåts prova sig fram och att själva fatta beslut och att avgöra om de är hungriga.

Både Benn & Hjälmeskog (2015) och Sepp (2015) lyfter Saperemetoden som ett sätt att arbeta kring måltidspedagogik. Den innebär att barnen lär sig utforska och beskriva maten med sina sinnen. Denna metod kommer från början från Frankrike och ordet ”sapere” betyder smaka.

Forskarna Algotsson & Öström har sett att den mat som barn exponeras för och som de är vana vid att äta ligger till grund för deras framtida smakpreferens. Tidigt etablerande av goda matvanor behålls även i vuxen ålder. Eftersom de flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan finns unika möjligheter att grundlägga goda matvanor. Saperemetoden kan därför vara ett bra stöd som ger barn goda förutsättningar att lära känna och välja hälsosam mat. Sapere handlar också om att bygga självkännedom och självkänsla genom att fokusera vad just jag upplever och att kunna uttrycka det. Alla har rätt till sin egen smak och sin egen upplevelse.

Sjödén (1996) har studerat förskolebarns matbeteende och menar att det primära vid måltiden är att ha det trevligt tillsammans, medan det sekundära är att barnen äter. Anledningen, menar hon, är att stämningen vid matbordet spelar stor roll för barnens inställning till vad som serveras. Sjödén, liksom Benn och Hjälmeskog belyser även olika tankar kring begreppen aptit och neofobi. De sammanfattar det som att barn har rätt till sin egen smak och det enda man kan göra är att ha tålamod och erbjuda varierad kost, men aldrig tvinga någon. Det tar tid för smaklökarna att vänja sig, så lek fram ett intresse, råder forskarna ovan. Benn & Hjälmeskog beskriver hur barn utvecklar smakpreferenser. De menar att barnen ofta är öppna för nya smaker under de första två levnadsåren men att de i 2-5 års ålder tenderar att vara mer kräsna. Att erbjuda varierad kost i en lustfylld och tillåtande miljö, i en verksamhet som fokuserar på mat även under andra tider än just under måltiden, verkar vara huvudbudskapet från forskarna som vi här lyft fram. Samtliga forskare som är omnämnda här, menar att man bör ta vara på de naturliga lärtillfällen som måltiden ger. Den medvetna pedagogen ser här måltiden som en stor möjlighet till att, som Benn & Hjälmeskog (s 16) menar, lära i allmänhet och kring mat i synnerhet.

 

Referenser

Algotsson, S och Öström, Å. (2011). Sinnenas skafferi. Allebarnsrätten.se

Barnkonventionen. FN:s konvention om barns rättigheter. UNICEF Sverige. http://unicef.se/barnkonventionen.

Benn, J. & Hjälmeskog, K. (2015). Barn, mat och måltider. Gleerup. Malmö.

Johansson, E. (2011). Möten för lärande - Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Skolverket: Fritze.  

Johansson, Eva och Pramling-Samuelsson, I. (2001). Omsorg – en central aspekt av förskolpedagogiken. Hämtat http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/johpram.pdf.

Livsmedelsverket (2016). Bra måltider i förskolan. Råd för förskola och familjedaghem. www.slv.se

Pramling Samuelsson, I. och Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolan. Lund. Studentlitteratur. .

Sepp, H. (2015) Måltidskunskap i förskolan.

Sjödén, P-O. (1996). Trevligt tillsammans kring bra mat. Barn & Matlust. Svenska kommunförbundet.

 

Dokumentation

Vi dokumenterar kontinuerligt "glimtar" i Unikum samt på väggalmanackan. Vi använder ipaden för att ta foton och att filma.

Vi intervjuar barnen i början och i slutet av fokusarbetet.

Vi dokumenterar frukt- och grönsakskännedomen genom att undersöka vilka sorter barnen känner till före och efter. 

Vi observerar grönsaksätandet under en vecka i början av temat jämfört med i slutet av temat. Vågar fler smaka över tid?

Hela arbetslaget ansvarar.

 

 

 

Samverkan med vårdnadshavare

Vårdnadshavare informeras och hålls delaktiga genom dagliga möten vid lämning och hämtning, samt via blogg och lärlogg i  unikum. Vi skriver några rader om dagens arbete i vår väggalmanacka. Vi berättar mer om vårt fokusarbete på föräldramötet i mars samt vid de individuella föräldrasamtalen. 

Uppgifter

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: