Sannolikhet och kombinatorik 8B vt2020

Sannolikheten talar om hur troligt det är att en händelse ska inträffa. Sannolikheten kan beskrivas som ett tal mellan 0 och 1. När det är helt säkert att händelsen inträffar är sannolikheten 1 eller 100%. Om det är omöjligt att händelsen ska inträffa är sannolikheten 0 eller 0%. Man kan ange sannolikheten som ett bråk, ett tal i decimalform eller i procentform. Om man hoppas att en händelse ska inträffa, kallar man det chans. Om man inte önskar att en händelse ska inträffa, kallar man det för risk.

Samband och förändring

Kunskaper att uppnå:

Du kommer att arbeta med följande moment:

• chans och risk
• sannolikhetslärans grunder
• sannolikhet i flera steg
• oberoende och beroende händelser
• kombinatorik

Nya begrepp:

• händelse
• risk
• chans
• sannolikhet
• utfall
• likformig sannolikhet
• gynnsamma utfall
• möjliga utfall
• utfallsdiagram
• träddiagram
• komplementhändelse
• beroende och oberoende händelser
• återläggning
• kombinatorik

Efter grundkursen gör du ett begreppstest samt ett kapiteltest, som du lämnar in för rättning.

Du repeterar genom att lösa uppgifter på "Baslägret" och fördjupar dina kunskaper på "Hög höjd"

 

Vecka	Dag	Avsnitt	Sidor i boken
18	Måndag	Uppstart: Chans och risk	s.176-177 s. 178-180
	Tisdag	-”-	-”-
	Fredag	Ledig dag (1 maj)
19	Måndag	Praktik
	Tisdag	Praktik
	Fredag	Praktik
20	Måndag	Sannolikhetslärans grunder	s. 183-184
	Tisdag	Sannolikhet i flera steg	s. 185-189
	Fredag	-”-	-”-
21	Måndag	Oberoende och beroende händelser	s. 190-193
	Tisdag	Stonehill
	Fredag	Ledig dag
22	Måndag	Oberoende och beroende händelser	s. 190-193
	Tisdag	Kombinatorik	s. 194-197
	Fredag	-”-	-”-
23	Måndag	Repetition: Begreppstest: 1-5 Kapiteltest: 1-5 Basläger: 1-20 Hög höjd: 1-15	s. 214-221
	Tisdag	-”-	-”-
	Fredag	Prov: Sannolikhet och kombinatorik

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.