Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Sannolikhet och kombinatorik 8B vt2020
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/lerum/torp/lerum_8btorp8/5886759856_d4cadb05-937b-4267-b780-187a0c5fa5dd.jpg
Skapad 2020-06-09 15:12
i Torpskolan Lerum
unikum.net
Tal Kapitel 1 - Matte Direkt åk 8
Grundskola
8
Matematik
Sannolikheten talar om hur troligt det är att en händelse ska inträffa. Sannolikheten kan beskrivas som ett tal mellan 0 och 1. När det är helt säkert att händelsen inträffar är sannolikheten 1 eller 100%. Om det är omöjligt att händelsen ska inträffa är sannolikheten 0 eller 0%. Man kan ange sannolikheten som ett bråk, ett tal i decimalform eller i procentform. Om man hoppas att en händelse ska inträffa, kallar man det chans. Om man inte önskar att en händelse ska inträffa, kallar man det för risk.
Innehåll
Samband och förändring
Kunskaper att uppnå:
Du kommer att arbeta med följande moment:
- chans och risk
- sannolikhetslärans grunder
- sannolikhet i flera steg
- oberoende och beroende händelser
- kombinatorik
Nya begrepp:
- händelse
- risk
- chans
- sannolikhet
- utfall
- likformig sannolikhet
- gynnsamma utfall
- möjliga utfall
- utfallsdiagram
- träddiagram
- komplementhändelse
- beroende och oberoende händelser
- återläggning
- kombinatorik
Efter grundkursen gör du ett begreppstest samt ett kapiteltest, som du lämnar in för rättning.
Du repeterar genom att lösa uppgifter på "Baslägret" och fördjupar dina kunskaper på "Hög höjd"
|
Vecka |
Dag |
Avsnitt |
Sidor i boken |
|
18 |
Måndag |
Uppstart: Chans och risk |
s.176-177 s. 178-180 |
|
|
Tisdag |
-”- |
-”- |
|
|
Fredag |
Ledig dag (1 maj) |
|
|
19 |
Måndag |
Praktik |
|
|
|
Tisdag |
Praktik |
|
|
|
Fredag |
Praktik |
|
|
20 |
Måndag |
Sannolikhetslärans grunder |
s. 183-184 |
|
|
Tisdag |
Sannolikhet i flera steg |
s. 185-189 |
|
|
Fredag |
-”- |
-”- |
|
21 |
Måndag |
Oberoende och beroende händelser |
s. 190-193 |
|
|
Tisdag |
Stonehill |
|
|
|
Fredag |
Ledig dag |
|
|
22 |
Måndag |
Oberoende och beroende händelser |
s. 190-193 |
|
|
Tisdag |
Kombinatorik |
s. 194-197 |
|
|
Fredag |
-”- |
-”- |
|
23 |
Måndag |
Repetition: Begreppstest: 1-5 Kapiteltest: 1-5 Basläger: 1-20 Hög höjd: 1-15 |
s. 214-221 |
|
|
Tisdag |
-”- |
-”- |
|
|
Fredag |
Prov: Sannolikhet och kombinatorik |
|
Kopplingar till läroplanen
- Centralt innehåll
-
Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.Ma 7-9
-
Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.Ma 7-9
-
Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.Ma 7-9
-
Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.Ma 7-9
-
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.Ma 7-9
-
Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.Ma 7-9
Matriser
Matematik 7-9
| Ej visat | E | C | A | |
|---|---|---|---|---|
|
Problemlösning
Formulerar och löser problem med hjälp av matematik.
|
|
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
|
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
|
Begrepp
Använder och analysera matematiska bergrepp och samband mellan begrepp.
|
|
Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Du visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
|
|
Metoder
Kunna välja lämpliga matematiska metoder för beräkningar.
|
|
Du kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med tillfredsställande resultat.
|
Du kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med gott resultat.
|
Du kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med mycket gott resultat.
|
|
Resonemang
Kan föra och följa matematiska resonemang, och
|
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
|
Kommunikation/Redovisning
Använder matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
|
|
Du använder matematiska symboler och andra uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Dina redovisningar innehåller matematiska argument som till viss del för resonemanget framåt.
|
Du använder matematiska symboler och andra uttrycksformer på ett ändamålsenligt sätt.
Dina redovisningar innehåller matematiska argument som för resonemanget framåt.
|
Du använder matematiska symboler och andra uttrycksformer på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Dina redovisningar innehåller matematiska argument som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
