Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bygga svenska - Observationspunkter steg 1-5, Lyssna & Tala, Läsa , Skriva

Skapad 2020-06-12 14:12 i Engelbrektsskolan Stockholm Grundskolor
Introduktionskurs för nyanlända med fokus på att lära sig grundläggande kunskaper i det svenska språket.
Grundskola 1 – 9 Svenska som andraspråk
Bygga svenska- Skolverkets bedömningsstöd i språkutveckling. Lyssna och tala, läsa, skriva steg 1-5, för åk 1-9.

Innehåll

Matriser

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 1-3 - STEG 1

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 1

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget enkel information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om

TALA
Eleven presenterar sig på ett enkelt och inövat sätt och svarar på enkla frågor, till exempel: Är du hungrig? och ställer själv frågor som ofta har karaktären av påståenden, till exempel: Hungrig? Ja./Nej?
Eleven återger med stöttning kortfattat en händelse med ett vardagligt ordförråd och utifrån något visuellt stöd, till exempel fotografier, föremål eller stödord
Eleven uttrycker åsikter på ett enkelt sätt
Eleven använder ord och helfraser, till exempel: "Vi ses imorgon! Jag vet inte"
Eleven använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller genom att uttrycka substantivens plural med ”många” i stället för med ändelse (många bok)
Kopulan (är, blir) utelämnas ofta, till exempel: "han rädd". Även prepositioner utelämnas ofta

LÄSA
Eleven börjar bli bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
Eleven läser ord och visar sin förståelse av dessa, till exempel genom att peka på en bild eller på ett föremål
Eleven visar en viss övergripande förståelse, till exempel genom att para ihop en bild med en mening eller en fras
Eleven lokaliserar explicit information i korta bekanta texter och visar sin förståelse genom att svara på enkla frågor med bekant ordförråd, till exempel: Vem är det? Vad gör hon? Vad äter räven?
Eleven använder bilder och andra multimodala resurser för att skapa mening i en läst text

SKRIVA
Eleven skriver med en enkel meningsbyggnad som huvudsakligen utgörs av huvudsatser med rak ordföljd, till exempel: "jag jilar at lesa boke"
Eleven börjar använda referensbindning i form av vanliga pronomen, till exempel: "Jag har kompis. Hon heter Samira"
Eleven har ett vardagligt, konkret och personnära ordförråd. I ämnestexter använder eleven ett konkret specialiserat ordförråd som eleven har mött i undervisningen, till exempel: päls, nos

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 1-3 - STEG 2

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2

LYSSNA
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i få steg, med stöd av sammanhanget
Eleven förstår frekventa ord och fraser som läraren har tagit upp i undervisningen

TALA
Eleven deltar med stöttning i enkla samtal om sådant som händer i och utanför klassrummet
Eleven återanvänder lärarens eller kamraternas ord och formuleringar
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen
Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja på olika tempusformer och genom att börja använda modala hjälpverb (vill, kan) följt av infinitiv, samt börjar uttrycka framtid med hjälp av ordet ska
Eleven börjar använda tidsbisatser (Hon jätteledsen när alla skrattade av henne), enklare partikelverb (kom in, spring ut) och ofta förekommande sambandsord (och, sen)
Eleven utelämnar mer sällan kopulan (är, blir)

LÄSA
Eleven läser med stöttning texter som man har arbetat med i klassen och kan svara på frågor om information som tydligt framgår i texten, till exempel: Vem hoppar Dilan rep med?
Eleven läser med stöttning enkla texter och kan med stöd av frågor eller bilder återge enkla händelseförlopp i den lästa texten
Eleven samtalar, med stöttning i form av följdfrågor och omformuleringar, om enkla texters innehåll och kan då även svara på frågor vars svar inte går att hitta direkt i texten, till exempel: Om du var Max, skulle du springa då? Varför? Tycker du att Max gör rätt? Varför?
Eleven skapar tillsammans med lärare och kamrater förståelse för texters innehåll utifrån bilder och andra

SKRIVA 2
Eleven skriver framför allt huvudsatser. I huvudsatserna kan adverbial förekomma i temaposition och adverbialen följs då ofta av rak ordföljd, till exempel: "sen klassen jik till den stora bok hulan"
Eleven använder ibland inversion (omvänd ordföljd) vid vissa vanliga verb och adverbial samt i helfraskonstruktioner, till exempel Sen buter vi; Sen kom jag
Eleven använder enkel textbindning med vanliga sambandsord, till exempel: sen, och, då
Eleven använder ibland relativsatser, men dessa är då inlärda som helfraser, till exempel: "Det var en gång en flicka som ..."
Eleven utgår i återgivande texter från jag och här, och återger händelser kronologiskt och med ett konkret och vardagligt ordförråd. I dessa texter kan eleven ibland använda värderingar, till exempel: "Hon va så räd"
Eleven använder skriftspråkliga och ämnesrelaterade ord i beskrivande texter, till exempel: KRÖBlaD, nektaR
Eleven börjar i beskrivande texter använda nominalfraser utbyggda med framförställda bestämningar, till exempel: "tasgiga får; den första fåren"

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 1-3 - STEG 3

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 3

LYSSNA
Eleven urskiljer relevant information i ett bekant ämnesinnehåll som förmedlas
Eleven visar en övergripande förståelse av längre sammanhållet tal genom att kunna svara på frågor om innehållet
Eleven visar prov på förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättelse eller ett tv program, och svarar på frågor som: Varför tror du ...?
Eleven förstår instruktioner i fler steg med hjälp av sammanhanget och visuellt stöd

TALA
Eleven deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet framgår. Eleven använder då ett mer precist ordförråd än tidigare och förhandlar om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven använder vanliga sambandsord, till exempel för tid och orsak (sen, och sen så, för att)
Eleven kan berätta om en händelse eller företeelse med stöd av nyckelord i en mindre grupp
Eleven jämför på ett enkelt sätt förhållanden och erfarenheter och uttrycker åsikter om dessa
Eleven uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, börja göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, inleda huvudsatser med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (högt berg, stort slott), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)

LÄSA
Eleven återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning, beroende på textens längd och svårighetsgrad
Eleven kan svara på frågor där svaren framgår tydligt i texten, till exempel: Var lever tigern? Vad äter tigern? Vem handlar texten om?
Eleven kan svara på frågor när textinnehållet är känt och bearbetat, även när svaren inte finns tydligt uttryckta, till exempel: Hur känner sig Elias?
Eleven känner igen och kan härleda leden i sammansatta ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver, till exempel: dataspel = spel man spelar på en dator

SKRIVA
Eleven skriver med en mer varierad meningsbyggnad och använder olika typer av bisatser, till exempel: "om vi hade en stort staty"
Eleven placerar bisatser i temaposition, men då följt av rak ordföljd, till exempel: "när jag var uppe i backen det var blåsegt"
Eleven skriver med en viss variation i textbindningen, till exempel: eftersom, därför, däremot
Eleven uttrycker enkla motiveringar och värderingar, till exempel: "Jag käner mig mycket bra när jag var ute och spelar med honom"
Eleven förmedlar med stöd av en modelltext en åsikt och en motivering som stödjer den
Eleven börjar använda flerordsuttryck, till exempel: "Skutt och Stampe var ute och gick" samt uttryck för modalitet, "skulle vilja, kanske"

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 1-3 - STEG 4

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 4

LYSSNA
Eleven visar en övergripande och fördjupad förståelse av både vardags och ämnesrelaterat tal, till exempel genom att återge, sammanfatta, och reflektera över
Eleven deltar i spontana och styrda samtal i undervisningen genom att ställa och svara på frågor, och visar förståelse genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt

TALA
Eleven uppvisar ett mer effektivt flyt i kommunikationen än tidigare och kan förhandla om mening när något är oklart
Eleven gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar
Eleven uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord och olika slags bisatser, alltmer tillämpa inversionsregeln, använda verbens tempusformer med större säkerhet (sprang, har/hade/skulle sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning, börja använda mindre frekventa partikelverb, börja använda idiomatiska uttryck (Jag har en idé; Nu är det kört; När man får rött kort så åker man ut)

LÄSA
Eleven läser om, tar stöd i sammanhanget och ställer frågor när det uppstår problem med förståelsen
Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som: Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad i texten/vilka ord visar det?
Eleven använder information i bilder, grafer och andra multimodala resurser för att fördjupa förståelse av en text
Eleven kan med stöttning tolka information och svara på frå­gor, även om svaret inte direkt går att utläsa i texten
Eleven samtalar om texter och sammanfattar innehållet med viss stöttning
Eleven kan göra relevanta kopplingar till egna erfarenheter eller andra texter för att befästa och bekräfta förstå­elsen

SKRIVA
Eleven skriver texter med en varierad meningsbyggnad med hjälp av bisatser, infinitivfraser och anföring, till exempel: "Grudan är duktti på att sima; Jag frågade han om han kunde hjälpa mig att hitta bollen"
Eleven använder olika satsdelar i temaposition, till exempel: "Den har långa kraftiga bakben och därför kan den lätt fly"
Eleven skriver texter med en varierad textbindning, till exempel genom att uttrycka temporala samband med uttryck såsom: efter en stund, först efter ett tag, lite senare
Eleven skapar dramatik i berättelser med berättartekniska grepp som idiomatiska uttryck och upprepning, till exempel: "Det vatnades i munnen på draken; rödare och rödare"
Eleven använder nu även utbyggda nominalfraser med efterställda bestämningar, till exempel: "En kung som hade en prinsessa; öron utan hårstrån"
Eleven använder flerordsuttryck, till exempel: "han skulle ut och rida", och partikelverb, till exempel: "somnade om, flög iväg"

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 1-3 - STEG 5

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 5

LYSSNA
Eleven urskiljer relevant information i längre vardags och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet
Eleven visar en övergripande och fördjupad förståelse av längre vardags och ämnesrelaterat tal genom att kunna återge, sammanfatta och reflektera över innehållet
Eleven deltar ledigt i styrda samtal och visar förståelse genom att kommentera och bygga vidare på det andra sagt

TALA
Eleven återger händelser och erfarenheter sammanhängande så att innehållet och händelseförloppet framgår
Eleven uttrycker åsikter, förklarar och motiverar
Eleven uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet än tidigare både grammatiskt och lexikalt

LÄSA
Eleven samtalar om och sammanfattar självständigt innehållet i olika typer av texter
Eleven kan med stöd av frågor dra slutsatser där hon eller han måste sammanföra information från olika delar av en text
Eleven tolkar texter med stöd av underförstådda betydelser, till exempel humor eller kulturspecifika referenser
Eleven kan med lärarens stöttning samtala om texter och fundera över hur författaren väljer att uttrycka sitt budskap

SKRIVA
Eleven skriver återgivande och berättande texter som innehåller beskrivningar, motiveringar och reflektioner, till exempel: "När vi gick under scenen såg vi två stora klackskor dom skulle vara med på Operan askungen; Jag tyckte att musiksagan blev tråkig för att jag förstod inte handlingen"
Eleven utvecklar i viss mån argument och känslomässigt engagemang , till exempel: "Det kommer också masa med råtor och det vill man väl inte ha; För Guds skull förstå att ...; Världen är inte bara er ... så tänk på det"
Eleven har en större variation i textbindningen, men visar en viss osäkerhet i valet av sambandsord i mer utmanande uppgifter
Eleven har en större bredd och ett djup i ordförrådet och anpassar oftast sitt ordval beroende på vem mottagaren är och vilket syfte den skrivna texten har
Eleven använder partikelverb till exempel: "blöt ner, ta ur, hålde med"

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 1

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 1

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång genom att exempelvis peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om

TALA
Eleven presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel: Var bor du?
Eleven återberättar med stöttning en självupplevd händelse
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som tas upp i undervisningen
Eleven använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller uttrycker substantivens plural med ”många” i stället för med ändelse (många bok). Kopulan (är, blir) utelämnas ofta, till exempel jag rädd. Även prepositioner utelämnas ofta

LÄSA
Eleven börjar bli bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
Eleven identifierar huvudinnehållet i en text och svarar kortfattat på frågor som: Vad handlar texten om? Vilken bild passar till texten?
Eleven lokaliserar explicit information och svarar på enkla frågor som till exempel Vad ska du ta med dig till simhallen?
Eleven börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text

SKRIVA
Eleven skriver korta texter med en meningsbyggnad som framför allt består av huvudsatser med rak ordföljd (subjektet före verbet), till exempel: "Jag heter mohamed, Jag kommer från somalia. Jag tallar somalisk"
Eleven återger ett händelseförlopp i en bildserie, till exempel en gemensam skolutflykt eller hur det går till att så frön
Eleven använder sambandsord som eleven har fått från läraren, till exempel: först, sedan
Eleven använder ett begränsat, konkret och personnära ordförråd
Eleven använder ämnesrelaterade och specialiserade ord som är kopplade till det aktuella skolarbetet, till exempel planterade, ärt, frön

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 2

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
Eleven uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som tagits upp i undervisningen

TALA
Eleven presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, och svarar då på enkla frågor från kamrater och lärare
Eleven deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen, till exempel: "Jag klippt den, nej... vad heter det... såga och sen slipt den på sandpapper"
Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, börja använda modala hjälpverb (vill, kan) följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb (kom in, spring ut) samt utelämnar mer sällan kopulan (är, blir)
Eleven gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd

LÄSA
Eleven vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
Eleven återger med stöttning huvudinnehållet och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
Eleven tolkar information i en text och svarar på frågor, även i de fall som svaren inte direkt går att utläsa av texten
Eleven gör relevanta kopplingar mellan en texts innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa förståelsen av det lästa, samt reflekterar över texten och svarar på frågor som: Vad tycker du att de ska göra?
Eleven kan härleda leden i genomskinliga sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver (badkläder, idrottshall)
Eleven använder bilder och andra multimodala resurser för att skapa mening i texter, även om läraren behöver uppmärksamma att bilder som är tänkta som ett stöd inte självklart är det för alla elever
Eleven skapar tillsammans med kamrater och lärare förståelse för texters innehåll utifrån rubriker och bilder

SKRIVA 2A
Eleven skriver korta texter med i huvudsak enkel meningsbyggnad, och placerar nu ibland adverbial i temaposition, till exempel: "På fritids måla vägen"
Eleven börjar använda inversion (omvänd ordföljd) vid vanliga adverbial och verb samt i helfraskonstruktioner, till exempel: "Sen komde pappa"
Eleven börjar använda bisatser och då företrädesvis relativsatser, till exempel: "hammare som heter mjölner"
Eleven använder i huvudsak vanliga sambandsord i textbindningen, till exempel och, eller, sen, då, samt vanliga pronomen i referensbindningen
Eleven skriver återgivande texter om sådant som kretsar kring jag och här, använder konkreta, vardagliga ord, till exempel: "in hem jag läsa; titta tv eller spela dator", och uttrycker ibland värderingar, till exempel: "Jag har simmat det var rolig"
Eleven använder ämnesrelaterade ord och strukturer som eleven har fått från läraren, till exempel: "Han hammare som heter mjölner; blixt och åska kommer från hammaren"
Eleven använder till viss del utbyggda nominalfraser, till exempel: "fyra elever; bäst vän; en fru som heter Siv"

SKRIVA 2B
Eleven skriver texter med en mer varierad meningsbyggnad som omfattar fler olika typer av bisatser ("fin lunch där jag drack cola; om du röstar på oss") och placerar ibland bisatser i temaposition, till exempel: "När vi några barn lekta på vatne"
Eleven använder i berättande texter fantasi och genremarkörer, till exempel: "det var en gång"
Eleven använder i återgivande, diskuterande och argumenterande texter värderingar, och motiveringar, till exempel: "det var jätekalt vatnet; jag åt panan och det jätegott"
Eleven prövar att använda mindre frekventa ord i återgivande och berättande texter, till exempel: "lit obehagligt; luften är inte ok för kvavt", men oftast använder eleven vardagliga och konkreta ord
Eleven använder ämnesrelaterade ord, till exempel: tall, rönn, kottar, barr
Eleven använder fler utbyggda nominalfraser, till exempel: "skolan som heter matteusskolan; non som jonglera; alla hundra tals människor"

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 3

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 3

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöttning explicit och viss implicit uttryckt information i normal talhastighet, till exempel i samtal, genomgångar och uppläsningar
Eleven visar en övergripande förståelse av sammanhållet tal, till exempel genom att kortfattat återge huvudinnehållet i en genomgång eller ett tv-program
Eleven visar prov på en fördjupad förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättad historia eller ett tv-program, och svarar då på frågor som: Varför tror du ...?

TALA
Eleven presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
Eleven deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet framgår tydligt. Eleven använder då ett ämnesrelaterat ordförråd och sambandsord, till exempel för tid och orsak
Eleven förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven jämför förhållanden och erfarenheter, uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa
Eleven uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, börja göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, inleda huvudsatser med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (höga berg, ett stort slott), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)

LÄSA
Eleven återger en texts huvudinnehåll självständigt eller med stöttning (beroende på textens längd och svårighetsgrad) och kan svara på olika typer av frågor om texten
Eleven kan med stöttning dra slutsatser om orsak, samband och konsekvenser i olika texter, till exempel genom att svara på frågor som: Varför är det viktigt att tigern ser bra på natten?
Eleven kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter. Exempelvis kan eleven utifrån kunskap om vad ett rovdjur är förstå ordet rovfisk
Eleven tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, liksom talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande

SKRIVA
Eleven skriver med en varierad meningsbyggnad som omfattar både huvud- och bisatser, samt placerar olika satsdelar i temaposition
Eleven använder olika typer av bisatser såsom relativsatser (ungdomar som är 12 år gamla) och tidsbisatser (När mamma kom hem vi åt mat), villkorsbisatser (Jag får vara i stora bassäng om jag kan sima), och orsaksbisatser (Jag måste vara i lila bassäng därför att jag kan inte sima),
Eleven använder även i mer komplex meningsbyggnad ibland
Eleven kan variera sitt ordförråd mellan vardaglighet, specialisering och skriftspråklighet beroende på genren inversion, till exempel: "Om jag gjorde ett bra jobb skulle jag..."
Eleven använder direkt och indirekt anföring, framför allt i berättande texter, till exempel: "Han frågade en man om han får låna hans mobil"
Eleven håller samman en text med referensbindning och använder en bredare repertoar av sambandsord, till exempel för det första, för det andra, eftersom, genom att, för att
Eleven använder ett mer varierat och precist ordförråd som kan bestå av sammansatta ord, kollokationer och idiomatiska uttryck, metaforer, ämnesrelaterade eller skriftspråkliga ord, utbyggda nominalfraser, uttryck för modalitet

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 4

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 4

LYSSNA
Eleven urskiljer explicit och implicit information i längre sammanhållet vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet. Mer avancerade strukturer, till exempel satsförkortningar och passiva satser, kan vara svåra att tolka. För att förstå längre ämnesrelaterat tal behöver eleven visuellt stöd i olika former
Eleven visar en övergripande och fördjupad förståelse av både vardags- och ämnesrelaterat tal genom att till exempel sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
Eleven deltar i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen genom att ställa och svara på frågor, och visar förståelse genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt

TALA
Eleven presenterar med stöd av nyckelord förberedda uppgifter och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
Eleven deltar i samtal och återger, berättar och beskriver ett innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår
Eleven gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar på ett mer utvecklat sätt
Eleven förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord, olika slags bisatser, alltmer tillämpa inversionsregeln, använda verbens tempusformer ändamålsenligt (sprang, har/hade/skulle sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning (till exempel "huset är stort"), börja använda mindre frekventa partikelverb, börja använda idiomatiska uttryck och kollokationer (till exempel "sin värsta fiende")

LÄSA
Eleven kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar
Eleven uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor i en text samt tolkar information i texten och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten
Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svarar på frågor som: Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad i texten/vilka ord visar det?
Eleven reflekterar över textens funktion, och svarar på frågor som: Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text?

SKRIVA
Eleven varierar meningsbyggnaden med längre och kortare meningar, placerar olika satsdelar i temaposition och använder olika typer av bisatser
Eleven skriver berättande texter som ofta innehåller beskrivningar, dialog, anföring och värderingar. Texterna har en tydlig röd tråd och det förekommer mer sällan än tidigare oväntade eller irrelevanta inslag
Eleven använder i argumenterande texter en struktur med tes, argument och slutsats, även om argumentationen kan vara mer eller mindre väl genomförd
Eleven använder oftare passivkonstruktioner, till exempel: "På natten väcktes jag av raketer"
Eleven använder ett varierat och precist ordförråd som kan bestå av sammansatta ord, utbyggda nominalfraser, lågfrekventa ord, skriftspråkstypiska och ämnesrelaterade ord, nominaliseringar, flerordsuttryck och partikelverb, modalitet, värdering och känslouttryck

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 5

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 5

LYSSNA
Eleven urskiljer explicit och implicit uttryckt information i längre vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet
Eleven visar en övergripande och fördjupad förståelse av längre vardags- och ämnesrelaterat tal genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
Eleven deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen samt visar förståelse och bidrar till att bredda och fördjupa samtalen genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt

TALA
Eleven utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på det andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll
Eleven uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet både grammatiskt och lexikalt

LÄSA
Eleven lokaliserar och sammanför information från olika delar av en text och svarar på frågor, till exempel: På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1500-talet?
Eleven drar med stöd i lärarens frågor slutsatser om till exempel orsak, samband och konsekvenser, även om informationen uttrycks implicit som i följande exempel: Det gick åt massor av skog och djuren drevs iväg
Eleven tolkar med stöd underförstådda betydelser i en text, till exempel ironi, humor och kulturspecifika referenser
Eleven kan utmana förgivettagna antaganden och språkliga val i en text och reflektera över textens funktion, till exempel: Varför står det på det här sättet och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
Eleven uppfattar och förstår nyanser och uttryck för stilistisk variation. Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text också när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar och även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Eleven kan svara på frågor som: Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/vilka ord visar det?

SKRIVA
Eleven skriver återgivande texter som är mer utvecklade, till exempel med beskrivningar, motiveringar och reflektioner, samt berättande texter som har en mer komplex handling och kan skildra ett inre skeende och innehålla gestaltande beskrivningar och inlevelse, till exempel: "där stod jag mitt i scenen mer än hundra främmande ögon som kollade på mig, jag började att bli mer och mer nervös"
Eleven skriver med en tydlig struktur argumenterande texter som innehåller mer utvecklade argument och som ofta präglas av generalisering
Eleven använder ett utbyggt och fördjupat ordförråd som består av skriftspråkstypiska och ämnesrelaterade ord, nominaliseringar, idiomatiska uttryck och flerordsuttryck, sammansättningar, partikelverb, precision i ordval

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 7-9 - STEG 1

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 1

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om

TALA
Eleven presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel: Var bor du?
Eleven återberättar med stöttning en självupplevd händelse
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som förekommer i undervisningen
Eleven använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller genom att uttrycka substantivens plural med många i stället för med ändelse (många bok). Kopulan och prepositioner utelämnas ofta
Eleven har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och börjar uttala inövade frågor och svar med en fungerande prosodi

LÄSA
Eleven är bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
Eleven identifierar huvudinnehållet i texter och svarar kortfattat på frågor som: Vad handlar texten om? Vilka personer finns med i boken?
Eleven lokaliserar explicit information i texter och svarar på enkla frågor som: När börjar innebandyturneringen? Var ska klassen samlas? Hur många invånare har Sverige?
Eleven kan härleda leden i ”genomskinliga” sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver, till exempel: badkläder, idrottshall
Eleven börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text

SKRIVA
Eleven börjar använda referensbindning i form av pronomen, till exempel: "Jag har en bror. Han heter Isak"
Eleven börjar använda enkel textbindning i form av vanliga samordnande konjunktioner (och, eller) och adverbial (i fredag). Det är även vanligt att textbindning saknas, till exempel: "Min hund rär lite. Min hund heter Tommy. Min hund är grå och ljusbron"
Eleven skriver med en enkel meningsbyggnad som huvudsakligen utgörs av huvudsatser med rak ordföljd, det vill säga subjekt – verb. Adverbial kan inleda huvudsatsen men följs då av rak ordföljd, till exempel: "I fredag jag var i skolan"
Eleven har ett begränsat vardagligt, konkret och personnära ordförråd men kan med stöd från lärare använda ett mer specialiserat ordförråd i ämnestexterna
Eleven använder omskrivningar när ord saknas, till exempel: "det kort hjälpsam till vi" (=lånekortet är till hjälp för oss)
Eleven använder viss grundläggande interpunktion

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 7-9 - STEG 2

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
Eleven uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som lärare tagit upp i undervisningen

TALA
Eleven presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, till exempel genom att berätta om sitt första hemland, och svarar på enkla frågor från kamrater och lärare
Eleven deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen
Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, använda modala hjälpverb följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb och genom att mer sällan utelämna kopulan
Eleven gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
Eleven har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och använder i inövat tal en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

LÄSA
Eleven vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
Eleven återger med stöttning huvudinnehåll och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som: Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord?
Eleven tolkar information i texter och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Till exempel: Varför springer Amina? Finns det något i beskrivningen som du tror stämmer också för andra rovdjur?
Eleven gör relevanta kopplingar mellan texters innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa sin förståelse samt reflekterar över texter och svarar på frågor som: Vad tycker du att de ska göra?
Eleven kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter
Eleven tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder också bilder och andra multimodala resurser som en del i sitt meningsskapande

SKRIVA 2A
Eleven använder referensbindning i form av vanliga pronomen
Eleven använder enkel textbindning i form av vanliga konjunktioner (och, men, eftersom) och adverbial (därför, sedan, efter idrott, på kvällen)
Eleven skriver med en viss variation i meningsbyggnaden, till exempel både samordnade satser: "Elin gick efter Jasper och tog hans hand men han släpte hand och gick fram..." och underordnade satser: "jag gillar när han säga mig råd..."
Eleven har ett personnära och vardagligt ordförråd i personbeskrivningar och berättelser, och mer ämnesrelaterat i andra genrer. Eleven använder också mindre frekventa ord, till exempel dröja, korg, sakna
Eleven använder utbyggda nominalfraser, till exempel "många kända personer; min bästa kompis i hela världen"
Eleven använder viss grundläggande interpunktion och börjar använda styckeindelning

SKRIVA 2B
Eleven skriver med en större variation i meningsbyggnaden och har en större repertoar i fråga om bisatser, samt börjar använda indirekt anföring, till exempel: "de började att springa men kaninen somnade en stund för att om kaninen tävlad; direkt skulle vinna eftersom kaninen var snabbare" (tre bisatser); "de frågar vem som har prutat" (indirekt anföring)
Eleven använder ett ordförråd som huvudsakligen är vardagligt och konkret, men med en viss variation i form av mindre frekventa ord, till exempel sportig, lyxhotell, respektera, onda människor, hjälpsam, glänta i skogen, liksom partikelverb som till exempel titta till. I beskrivande texter använder eleven ämnesrelaterade och skriftspråkstypiska ord, till exempel jordbruket, industriella revolutionen, gruvor, jordbruk, odla, slutligen
Eleven börjar använda nominaliseringar som förlamning, liksom längre utbyggda nominalfraser, till exempel ett skåp med pengar, alla människor som bodde i by
Eleven börjar använda bildspråk i form av liknelser och metaforer, till exempel "som finns det väg; jag sparar min tanke i min hjärna och säger ingenting"

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 7-9 - STEG 3

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 3

LYSSNA
Eleven urskiljer med stöttning explicit och viss implicit uttryckt information i normal talhastighet, till exempel i samtal, lärargenomgångar och uppläsningar
Eleven visar en övergripande förståelse av sammanhållet tal, till exempel genom att kortfattat kunna återge huvudinnehållet i en genomgång eller ett tv-program
Eleven visar prov på en fördjupad förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättad historia eller ett tv-program, och svarar som: Varför tror du att ...?

TALA
Eleven presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
Eleven deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet tydligt framgår. Eleven använder då sambandsord, till exempel för tid och orsak
Eleven förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa
Eleven uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd) då huvudsatser inleds med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (hårt arbete, trasiga kläder), börja använda partikel- verb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)
Eleven uttrycker sig med ett visst flyt, har ett begripligt uttal och börjar även i spontant tal använda en fungerade prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

LÄSA
Eleven återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning beroende på textens längd och svårighetsgrad
Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text även när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar. Eleven kan i relation till en text svara på frågor som: Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/vilka ord visar det?
Eleven lokaliserar och sammanför explicit information från olika delar av en text, till exempel genom att svara på frågor som: På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1800-talet? eller Varför valde hon att stanna?
Eleven kan med stöttning dra slutsatser om orsaker, samband och konsekvenser i olika ämnestexter, till exempel genom att svara på frågor om sambanden mellan vaccinet, potatisen, befolkningsökningen och emigrationen under 1800-talet
Eleven reflekterar över texters funktion och svarar på frågor som: Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text?
Eleven använder sig av sammanhanget eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter samt uppfattar lexikala referenser, det vill säga referenser inom själva texten
Eleven använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande

SKRIVA
Eleven skriver med en variation och bredd i sin textbindning och använder fler olika konjunktioner och adverb än på tidigare steg (däremot)
Eleven skriver med en mer varierad meningsbyggnad och använder en större bredd och variation i olika typer av bisatser och anföring, till exempel: "för att han vet inte deras språk; jag och min bror pratade lite om hur dagen var; en man som jobbade på tidningen berättade hur jag tänkte om det som X bestämde"
Eleven placerar bisatser i temaposition, till exempel: "när vi var hemma hon sa till mig min finaste tjej"
Eleven kan variera sitt ordförråd mellan vardaglighet, specialisering och skriftspråklighet beroende på genren
Eleven använder nominaliseringar (svårighet, rädsla, fattigdom) sammansättningar (racingvagnar, solglasögon) metaforer och flerordsuttryck (kanske känner man sig kvävd, vi håller alltid sams, helt åt hållet) skriftspråkstypiska och ämnesrelaterade ord (jordbruk, medelålders, utspelar sig)
Eleven skriver med en större säkerhet i stavning, interpunktion och styckeindelning, men det kvarstår fortfarande brister

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 7-9 - STEG 4

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 4

LYSSNA
Eleven urskiljer både explicit och implicit information i längre sammanhållet vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet. Mer avancerade strukturer, till exempel satsförkortningar och passiva satser, kan vara svåra att tolka. För att förstå längre ämnesrelaterat tal behöver eleven olika former av visuellt stöd
Eleven visar en övergripande och fördjupad förståelse av både vardags- och ämnesrelaterat tal, till exempel genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
Eleven deltar i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen genom att ställa och svara på frågor och visar förståelse genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt

TALA
Eleven presenterar med stöd av nyckelord förberedda uppgifter och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
Eleven deltar i samtal och återger, berättar om och beskriver ett innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår
Eleven gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar på ett alltmer utvecklat sätt
Eleven förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
Eleven uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord, olika slags bisatser, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd när det krävs), använda verbens tempusformer ändamålsenligt (sprang, sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning. (när adjektivet står efter kopulan är eller blir, till exempel huset är stort), börja använda mindre frekventa partikelverb, börja använda idiomatiska uttryck och kollokationer (ord som ofta förekommer tillsammans, till exempel "sin värsta fiende")
Eleven uttrycker sig oftast med flyt och använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

LÄSA
Eleven kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar
Eleven uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor i texter och tolkar information och svarar på frågor, även när svaren inte direkt går att utläsa av texten
Eleven uppfattar med stöd av lärarens frågor outtalad information i texter, till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner (det vill säga utelämnad information om vem som utför en handling, till exempel: "I april 1861 avlossades det första skottet; kungen avsätts"), eller information som döljs i nominaliseringar av verbet (till exempel: "Variationen kan bero på olika faktorer som till exempel konkurrens eller jakt. I söder dominerade bomullsodlingen")
Eleven kan utmana förgivettagna antaganden i en text och reflektera över textens funktion, till exempel: Varför står det på ett visst sätt och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
Eleven uppfattar och förstår betydelsen av uttryck som beskriver orsak, samband och konsekvens (till exempel ledde till, följaktligen, i gengäld, ju mer ... desto, på lång sikt, förhållandevis) samt olika jämförande uttryck (samma, liknande) och kontrasterande språkliga uttryck (trots det, till skillnad från, emellertid). Eleven drar självständigt slutsatser utifrån olika ämnestexter samt svarar på frågor om orsak, samband och konsekvens, till exempel sambanden mellan olika händelser i Europa som ledde fram till första världskriget

SKRIVA
Eleven använder en variation av konjunktioner, adverbial och bisatsinledare i textbindningen
Eleven skriver med en meningsbyggnad som omfattar olika typer av bisatser och anföring med variation i temapositionen
Eleven har en större bredd och variation i ordförrådet och kan i viss utsträckning anpassa och nyansera sitt språk efter vad som förväntas utifrån sammanhanget
Eleven skriver texter med en högre grad av abstraktion med nominaliseringar som "tvångskollektivisering, envälde, yttrandefrihet, trygghet" samt komplexa nominalfraser som "livet för kvinnorna i industriellas revolution".
Eleven skriver med en större säkerhet i stavning, interpunktion och styckeindelning

SvA
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 7-9 - STEG 5

Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 5

LYSSNA
Eleven urskiljer explicit och implicit uttryckt information i längre vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet
Eleven visar en övergripande och fördjupad förståelse av längre vardags- och ämnesrelaterat tal genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
Eleven deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen samt visar förståelse och bidrar till att bredda och fördjupa samtalen genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt

TALA
Eleven utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på det andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll
Eleven uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet både grammatiskt och lexikalt
Eleven uttrycker sig med flyt samt använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

LÄSA
Eleven tolkar och förstår i allt högre grad metaforiska och idiomatiska uttryck (på jakt efter kunskap, sätter käppar i hjulet) liksom uttryck för stilistisk variation (inse – fatta) samt tolkar information i texter och svarar på frågor även om svaren inte direkt går att utläsa av texten
Eleven uppfattar på egen hand eller med ett visst stöd av lärarens frågor, outtalad information i texter som till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner eller information som döljs i nominaliseringar av verb
Eleven tolkar och förstår en referensbindning som bygger på semantiska relationer mellan ord och fraser i texten, till exempel mellan synonymer och ord med underordnad respektive överordnad betydelse (så kallade hyperonymer och hyponymer) vilket kräver utvecklade och fördjupade lexikala nätverk. Exempel på referensbindning med synonymer är "landets befolkning" respektive "den infödda arbetskraften" och med överordnade respektive underordnade begrepp sporväxter (överordnat begrepp) respektive ormbunkar, lummer, fräken och mossor (underordnade)

SKRIVA
Eleven har en varierad och fungerande textbindning och en varierande meningsbyggnad när det kommer till meningslängd och satsstruktur
Eleven har bredd, variation och precision i ordförrådet och anpassar det för det mesta väl till genren, mottagaren och sammanhanget. Eleven använder ett ämnesspecifikt ordförråd i sammanhang där detta förväntas, till exempel "politisk motståndare, framtida generationer"
Eleven använder mindre frekventa och mer precisa ord (smuggla, ägodelar, utsatte dem för, inser, för- vräng, avskyvärt) liksom uttryck för modalitet och värdering (vi fick inte ens bo i vårt hus; det värsta jag sett)
Eleven använder oftare metaforer, liknelser och flerordsuttryck, till exempel: "men medan man vänder ryggen till så dör någon; ett band som håller oss samman; men inte på det sättet som du behandlar oss på som dumma möss; vi är ärrade för livet"
Eleven är i huvudsak säker på stavning, interpunktion och styckeindelning
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: