Projektutvärdering hallonet - Bockarna bruse

Vi har haft projekt "bockarna bruse" under höst- och vårterminen. Barnen visade intresse och nyfikenhet för sagan.

Syfte med utvärderingen

Under höst-och vårterminen har vi arbetat med projektet bockarna bruse. Vi har planerat undervisningen och utbildningen utifrån barnens intresse. Barnen har fått inflytande och delaktighet i projektet, då barnen vi har observerat barnens lek och intresse och reflekterat tillsammans med barnen.  Vi har i projektet anpassat oss efter barnens behov, förutsättningar och utmanat barnen. 

Vi har fördjupat oss i sagan "bockarna bruse" på olika sätt. Då vi har fokuserat på läroplanens mål: språk, matematik, värdegrunder och naturvetenskap. Vi kan se ett förändrat lärande hos barnen. Barnens språk har utvecklats, då barnen har börjat använda nya begrepp när de samtala med varandra, i leken, med oss pedagoger. De har visat förståelse för olika begrepp. Vi har reflekterat tillsammans med barnen kring känslor och barnen har lärt sig sätta ord på känslor och förklara "varför", 

Barnens fantasi och kreativitet har utvecklats då barnen leker "bockarna bruse" både i inomhus- och utomhusmiljön. I leken kan vi se hur barnen använder naturmaterial för att göra leken mer levande. I barnens skapande har vi sett barnens förförståelse för projektet. 

Projektutvärdering

• Hur uppfyllde vi projektets syften och varför?
  Vi har utgått från barnen intresse och barnen har fått vara delaktiga under hela projektets gång. Vi pedagoger har varit delaktiga i barnens lärande, nyfikenhet och intresse. I och med att vi har arbetat med barnen i små grupper och anpassat undervisningen, har alla kunnat delta utefter sina förmågor, kunskaper och samt fått utmanas. 

• Hur har barnen haft inflytande i projektet?
  Vi har haft bockarna bruse boken tillgänglig för barnen. Vi har fått framföra sina önskemål och utefter barnens önskemål och intresse planerat vår undervisning och utbildning. Vi har reflekterat tillsammans.

• Hur reflekterade vi med barnen?

Vi visar bilder, ställer frågor kring det vi gör. Vi projekterar upp bilder som barnen får berätta om. Vi pratar om vad vi gör och vad vi har gjort. Barnen får mycket delaktighet i projektet. De får möjlighet att uttrycka sina tankar, frågeställningar och erfarenheter/kunskaper.

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Hur vet vi det?

Barnen har lärt sig att använda prepositioner, nya begrepp, matematiska begrepp. De har kommit igång mycket med språket. De visar att det förstår sagan genom leken, skapande, återberättande. 

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos det enskilda barnet? Hur vet vi det?

Vi har arbetat i små grupper för att alla barn ska få möjlighet att bli sedda/hörda. Vi har märkt att flera ord har kommit fram, nya begrepp har börjats användas hos barnen och de vågar ta plats. 

• Hur har barnen fått syn på sitt eget/andras lärande? Hur vet vi det?

Barnens egna reflektioner som de lyfter fram och diskussioner med barnen. 

• Hur har vår organisation fungerat?

Vi har arbetat i små grupper och gjort fasta grupper. Projektgrupper har vi haft under förmiddagen. Vi har använts oss av alla pedagogers kompetenser för att planera undervisningen. Alla pedagoger har fått ta ansvar inom olika områden. Vi har listor där vi skriver vilka barn som har fått göra och vilka som inte har fått göra. 

• Hur har den pedagogiska miljön fungerat?

Vi har hängt upp barnens skapande, barnens olika reflektioner, samt sagan med bilder på väggen. Barnen har fått vara delaktiga i den pedagogiska miljön. 

• Hur har vårdnadshavarna involverats?

De är inkluderade via veckobrev, lärlogg, dokumentationer, Twitter samt daglig kontakt med vårdnadshavarna. 

• Vad blev bra/mindre bra? Varför?

Vi upplever att det gått bra i projektet. Vi har lyckats utveckla projektet och utgått från barnens olika erfarenheter, kunskaper. Vi har utmanat barnen och alla har fått möjlighet att vara delaktiga. Vi har höll en röd tråd i projektet som man kan följa. Det som gick mindre bra var att hålla de fasta grupperna. Man fick vara flexibel och ta andra barn.

• Vad är vi mest stolta över i projektet?

Barnens förändrade lärande. Barnens språk att utvecklats och att barnen använder nya begrepp . Vi har lyckats hålla kvar barnens intresse levande under projektets gång. Tagit tillvara på barnens intresse. Vi pedagoger har varit delaktiga i barnens lek, reflektioner, diskussioner, frågeställningar och undervisning.

• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

Utgå från barnens intresse och behov. Anpassa undervisningen och se till att alla får utmaningar. 

• Vilka erfarenheter har vi gjort under året som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?

Arbeta i små grupper ger barnen möjligheten till ett lärande, barnen blir delaktiga, hörda och får ta plats. 

• Vilka teorier har vi använt oss av?

Vi har använt oss av Bjar och Libergs teorier om "barn utveckla sitt språk". När barnet har börjat utveckla ett språk och en god förståelse, blir språket ett redskap med vars hjälp barnet kan påverka sin omgivning. Om man analyserar språkinlärningsprocessen, kan man se att språket utvecklas i ett samspel mellan fem olika faktorer vilka kan beskrivas teoretiskt genom termerna: inlärande, omgivning, samspel, språk och utveckling.