En brytningstid i Europa

Innan vi studerar Vasatiden är det bra att lära oss mer om de bakgrundshändelser i Europa som ledde till en del stora förändringar i Sverige.

Mål:

• Att lära sig mer om hur kyrkans världsbild ifrågasätts under 1500-talet.
• Att lära sig mer om viktiga uppfinningar under samma period.
• Att lära sig mer om de upptäcktsresor som ägde rum under samma period.
• Att lära sig mer om reformationen och renässansen.

Innehåll: Gleerups historia 4-6, En brytningstid - En ny världsbild tar form och Reformationen och renässansen.

Tidsperiod: Augusti, september 2020.

Undervisningen sker multimodalt med avsnitten i innehållet samt andra tillgängliga resurser.

Eleverna bedöms både formativt och summativt genom aktivt deltagande i undervisningen och genom muntligt och skriftligt underlag.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.